Vuxnas engagemang avgörande för barns kunskap om hållbar utveckling

Avgörande för hur barn tänker om hållbarhet är de vuxnas engagemang och samtal med barnen, visar en ny avhandling. Det är framförallt i hemmen, inte i förskolan, som barnen verkar erövra kunskaper om hållbarhet. Det gör detta till ett angeläget område för förskolan att utvärdera och utveckla.

Att undersöka barns och ungas kunskaper och förståelse av hållbarhetsaspekter har fram tills nu varit ett vanligare tema i skolforskning än i förskoleforskning. Därför bidrar Farhana Borgs avhandling ”Caring for people and the planet- Preschool children’s knowledge and practices of sustainability” med ny kunskap ur nya perspektiv på lärande för hållbar utveckling i förskolan. Borg har valt att undersöka förskolebarns tankar och kunskaper om framförallt ekonomisk och social hållbarhet, samt i vilket sammanhang barnen kan ha erhållit denna kunskap.

Studiens bakgrund - lärande för hållbar utveckling

Hållbar utveckling beskrivs av beslutsfattare och forskare som ett sammansatt och komplext begrepp vars huvudsakliga innebörd är att ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter samverkar i aktuella samhällsfrågor. Hållbar utveckling uttrycks också som ett önskvärt mål för mänsklig verksamhet där man värnar miljö, rättvisa och fred. När det gäller lärande för hållbar utveckling poängteras att detta bör omfatta en variation av arbetssätt samt präglas av ett demokratiskt förhållningssätt där barn ges utrymme att agera och uttrycka egna tankar (UNESCO, 2014).

I många svenska förskolor är lärande för hållbar utveckling en del av den dagliga verksamheten vilket kan kopplas dels till det övergripande läroplansuppdraget (Skolverket, 2016) och FN:s Globala mål, men också till pedagogernas medvetna val. Utöver detta finns särskilda utbildningssatsningar som syftar till att stimulera förskolors hållbarhetsarbete, exempelvis Skolverkets egen certifiering Skola för hållbar utveckling eller Håll Sverige Rents utmärkelse Grön Flagg. En särskild profilering för hållbarhet är valfri, dock bör alla förskolor inkludera perspektivet enligt utbildningsuppdraget. Omfattningen och på vilket sätt lärande för hållbar utveckling ingår i förskolans verksamhet kan således variera mellan förskolor.

Tidigare forskning

Lärande för hållbar utveckling i förskolan har i tidigare forskning framförallt handlat om lärares förståelse av hållbar utveckling och hur detta kan implementeras i verksamheten. Det har vidare skett en förskjutning inom forskningen från att fokusera barns kunskaper om hållbarhet till deras möjligheter att agera för en hållbar framtid (Engdahl, 2015; Hedefalk, Almqvist, & Östman, 2015). En tidigare svensk forskningsstudie har visat att flera förskolor ännu arbetar med klassiska miljöfrågor som sopsortering och naturmöten (Ärlemalm-Hagsér & Sundberg, 2016). Andra studier har uppmärksammat att när barn får vara aktiva deltagare och ges möjlighet att påverka ökar deras lärande samt vilja och förmåga att agera i frågor kopplade till miljö och hållbarhet i förskolans verksamhet (Caiman, 2015; Hedefalk, 2014).

Farhana Borgs avhandling

Borg tar avstamp i det hon menar saknas; en större utvärdering av effekter (här definierat som barns ökade kunskap) av de satsningar som gjorts inom området lärande för hållbar utveckling i svensk förskola. Genom att intervjua förskolebarn i 5-6 års ålder och skicka enkäter till vårdnadshavare, förskollärare och rektorer har Farhana Borg samlat ett brett underlag för sin forskningsstudie. Fungerande och trovärdiga forskningsmetoder för att samtala med yngre barn kan vara svårt, men i sin studie har Borg genomfört sina barnintervjuer genom att skapa en lugn miljö där en nalle fungerar som trygghet och samtalspartner. Hon har samtalat med 53 barn vid olika förskolor om deras tankar om hållbarhetsfrågor och därefter bearbetat och analyserat barnens svar.

Hon har vidare analyserat om det finns några möjliga relationer mellan barnens, vårdnadshavares och pedagogers utsagor och förskolans profil, alltså om man har ett uttalat hållbarhetsarbete genom t.ex. Grön flagg.

Barns kunskaper om aspekter av hållbarhet

I samtalen som fokuserade på ekonomiska aspekter av hållbarhet uttryckte de deltagande barnen kunskap om andra barns livssituation i världen och resonerade till viss del kring detta. För att ytterligare konkretisera vad ekonomisk hållbarhet kan innebära frågade Borg barnen dels vad de skulle göra om de hade egna pengar, men också vad de skulle göra om de hade en skål med godis och deras kompis frågade om hen också kunde få smaka. 80 % av barnen svarar då att om de hade pengar skulle de köpa något för dem, endast 13 % säger att de skulle kunna tänka sig att skänka till de som är fattiga. Vad gäller frågan om att dela med sig av godis svarade 48 av 53 barn att de skulle göra det, dock skulle de inte ge bort allt. Många av barnen uttryckte också att det är snällt och rättvist att dela med sig.

På frågan om det är bra eller dåligt för miljön att gå, cykla, åka buss eller åka bil till förskolan svarade ungefär hälften av barnen att det var dåligt att åka bil eller buss för de släpper ut avgaser som är dåligt för djur och natur. Drygt hälften av barnen svarade att det var väldigt bra att gå, inte bara för miljön men också för deras egen hälsa.

Källor till barnens kunskaper

På frågan om hur de hade lärt sig de olika saker de beskrev angående hållbarhet svarade barnen att de hade lärt sig om pengar av sina föräldrar och genom egna erfarenheter, men också till viss del av sina förskolelärare. För de flesta barnen var föräldrar, media eller egna erfarenheter viktiga för deras kunskap om olika transportmedels miljöpåverkan, medan endast ett fåtal av barnen uppgav att de hade lärt sig om detta i förskolan. Borgs analyser visade också att det fanns ett positivt samband mellan föräldrars och förskollärares engagemang, och framförallt samtal, och barnens kunskaper om hållbarhetsfrågor. Detta resultat tolkades som att ju mer barnen haft möjlighet att samtala med vuxna om frågor som handlar om hållbarhet, desto tydligare kunde de själva också utrycka sin kunskap inom området.  

Då Borg riktat ett särskilt intresse mot att undersöka huruvida förskolor med miljö- eller hållbarhetsutmärkelse främjar barns kunskaper om hållbarhet analyserades materialet statistiskt i detta avseende. I dessa analyser kunde en liten, dock inte statistisk signifikant, skillnad påvisas på så sätt att de barn som gick i förskolor med miljöprofil hade en något ökad kunskapsnivå. En slutsats som Borg drar av dessa resultat är att mer kunskap behövs kring hur man kan integrera frågor om social och ekonomisk hållbarhet i förskolans verksamhet (oavsett profil), då resultatet här visar att så inte verkar vara fallet.

Sammanfattningsvis

De svenska förskolebarn som deltog i denna studie visade på viss kunskap om frågor relaterade till framförallt ekonomisk och social hållbarhet. Kunskaperna verkade barnen ha erövrat inte främst på förskolan utan framförallt i hemmen. Barnens kunskaper visade sig öka om vårdnadshavarna involverat dem både i praktiska handlingar och samtal, d.v.s. vuxnas engagemang och samtal med barn är avgörande för hur de lär och förstår i frågor relaterade till hållbarhet.

Borgs studie kunde inte visa på någon tydlig skillnad mellan de kunskaper barnen säger sig ha i relation till vilken förskola de går i, vilket hade förväntats. Borg menar dock att studien är för liten för att ge generella slutsatser och att verksamheterna i sig inte har studerats i sin helhet. Vidare forskning skulle därmed kunna utvidgas till att omfatta fler förskolor och hela verksamheter för att ge en tydligare överblick och mer kunskap inom området. Med tanke på förskolans uppdrag att verka för hållbarhet menar Borg slutligen att detta är ett angeläget område för förskolan att utvärdera samt sträva efter att utveckla.

Text: Annika Manni

Referenser

Borg, F. (2017). Caring for people and the planet- Preschool children’s knowledge and practices of sustainability.Umeå Universitet & Högskolan Dalarna. Caring for people and the planet

Caiman, C. (2015). Naturvetenskap i tillblivelse: Barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Naturvetenskap i tillblivelse

Engdahl, I. (2015). Early Childhood Education for Sustainability: The OMEP World Project. International Journal of Early Childhood, 47(3), 347-366.

Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Acta Universitatis Upsaliensis. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:686018/FULLTEXT01.pdf   

Hedefalk, M., Almqvist, J., & Östman, L. (2015). Education for Sustainable Development in Early Childhood Education: A Review of the Research Literature. Environmental Education Research, 21(7), 975-990.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98.[Ny, rev. uppl.](2016). Stockholm: Skolverket.

UNESCO. (2014). Roadmap for Implementing the Global Action Programme on Education for Sustainable  Development. Förskola för hållbar utveckling

Ärlemalm-Hagsér, E., & Sundberg, B. (2016). Naturmöten och källsortering-En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan. Nordic Studies in Science Education, 12(2), 140-156.

Senast granskad: 2017-10-23