Naturvetenskaplig undersökning intressant för barn i förskolan

En naturvetenskaplig aktivitet kan vara både intressant och lärorik för barn i förskolan. Det är inte alltid nödvändigt att förskolelärare ramar in aktiviteten som en lek. Det visar en studie från Högskolan Kristianstad, där lärare och forskare tillsammans utvecklade en aktivitet om förmultning.

Fem förskollärare och tre forskare deltog i en learning study för att utveckla en aktivitet om organisk nedbrytning. Målet var att barnen skulle förstå hur maskar, mögel och insekter bidrar till att bryta ned material i naturen.

Förmultning okänt för barn i förskolan

Forskarna började med att intervjua barn, vilket visade att många inte visste hur det går till när saker förmultnar. Barnen hade även svårt att skilja mellan nedbrytbara och icke nedbrytbara material. Baserat på intervjuerna planerade en av lärarna en aktivitet om nedbrytning.

Under aktiviteten använde förskolläraren en handdocka för att uppmuntra barnen att föreställa sig att de skulle ha en picknick i skogen. Handdockan hade med sig såväl saker som kan brytas ned, till exempel papper och frukter, och sånt som inte går att bryta ned, såsom plastbestick. Medan de fikade fick barnen diskutera vad som händer med de olika sakerna om de lämnas kvar i skogen.

Barn lär sig inte per automatik

Forskarna frågade barnen både före och efter aktiviteten om till exempel vad som händer med ett äpple om det lämnas i naturen. Förskolläraren hade väntat sig att barnen på egen hand skulle inse att vissa saker bryts ned i naturen, medan andra saker inte gör det. Det visade sig dock att barnen inte hade lärt sig så mycket om förmultning under aktiviteten. Barnen talade istället om att en person eller ett djur kan ta äpplet, måla det, eller kanske äta upp det. De antog att äpplet bara skulle ligga kvar som det är om ingen gjorde något med det.

Utveckling av undervisning med hjälp av learning study är baserat på något som kallas variationsteori. Enligt denna utvecklar barn sin förståelse genom att urskilja vissa kritiska aspekter, som är nödvändiga men ofta svåra delar av det som ska läras. Barnen lär sig bäst när de får uppleva skillnader, det vill säga variation, i de kritiska aspekterna för att lära sig.

– Studien visar hur ett medvetet variationsteoretiskt förändringsarbete kan stödja förskollärares arbete att utveckla förskolans undervisning i naturvetenskap, menar forskaren Agneta Ljung-Djärf.

Fokus på nedbrytning

Resultatet från första omgången visar att barnen inte själva hade lyckats urskilja de kritiska aspekterna av nedbrytning. Kritiska aspekter kring förmultning är till exempel att nedbrytare av olika slag deltar i processen, och att processen fortgår hela tiden.

En learning study består av upprepade omgångar av planering, genomförande och analys. Varje omgång genomförs med en ny grupp barn och ofta av olika lärare. På så sätt kan lärarna experimentera med olika sätt att undervisa för att se vilken effekt det har på lärandet. I nästa omgång ville lärarna därför fokusera på nedbrytare och deras roll i processen.

Tillsammans med forskarna bestämde lärarna att aktiviteten denna gång inte lika tydligt skulle presenteras som en lek, utan i stället fokusera mer på vad som händer vid nedbrytning. Förskolläraren hade med sig en låda till aktiviteten med saker i olika stadier av förmultning. Ett antal gråsuggor fanns också med i lådan som exempel på nedbrytare.

Aktiviteten introducerades med att barnen fick föreställa sig att de gick ut i skogen för att se vad de kunde hitta där. Skogen representerades av lådan, som barnen själva fick utforska. Förskolläraren använde naturvetenskapliga begrepp som ruttna och mögla för att benämna vad det var som hände med sakerna i lådan. Resultatet visade att inte heller dessa barn lärde sig så mycket om nedbrytning. Däremot såg förskollärarna och forskarna att barnen utforskade lådan med stort engagemang, trots att läraren mindre tydligt hade presenterat aktiviteten som en lek med fantasiinslag.

– Lek och fantasi är viktiga delar och inslag i förskolans verksamhet men inte nödvändigtvis alltid och i alla sammanhang, enligt Agneta Ljung-Djärf.

Viktigt göra skillnader synliga

Förskollärarna ville ta vara på barnens intresse och aktivitet kring att utforska lådan, men samtidigt få dem att fokusera på nedbrytningen. Därför bestämde de att barnen i den tredje omgången skulle få jämföra till exempel en färsk tomat med en möglig tomat och jord. Tanken var att denna kontrast skulle göra skillnader tydliga, så att barnen lättare skulle urskilja att förmultning sker över tid samt nedbrytares roll.

Förutom lådan med saker som bryts ned fanns det även ett terrarium med olika typer av nedbrytare, som gråsuggor och maskar. Barnen skulle då lättare kunna koppla ihop processen nedbrytning med hur tomaterna förändras när de bryts ned och de nedbrytare som deltar. Även denna förskolllärare använde vetenskapliga termer för att beskriva vad som händer vid nedbrytning. Till skillnad från de två föregående omgångarna presenterade förskolläraren denna gång aktiviteten helt utan en fantasibaserad inramning för undersökningen.

Det visade sig att aktiviteten fångade barnens intresse och att de även började använda de termer som förskolläraren introducerade. Efter aktiviteten kunde flera av barnen beskriva hur mögel och andra nedbrytare deltar när något förmultnar.

– Små förändringar i upplägg, planering och kommunikation tycktes erbjuda avsevärda skillnader i vad barnen erbjöds att erfara, säger Agneta Ljung-Djärf.

Tydlig lekinramning inte alltid nödvändig

Agneta Ljung-Djärf menar att lärare i förskolan ibland inte litar på att naturvetenskap är spännande nog för att barn ska bli nyfikna. Under studiens gång såg förskollärarna att de kunde fånga barnens intresse med en aktivitet riktad direkt mot innehållet. Den slutliga formen för aktiviteten som lärarna utvecklade hade fokus på vetenskapliga begrepp och att utforska.

Aktiviteten fick successivt över de tre rundorna allt mindre inslag med tydliga signaler om att det var en lek. I stället lade förskollärarna ett större fokus på det tänkta innehållet. Från början var lärarna oroliga att detta skulle bli för allvarligt för barnen, men det visade sig inte vara något problem i studien.

 Det är inte alltid nödvändigt att paketera i lek och fantasi för att fånga barnens uppmärksamhet, nyfikenhet och lust att lära, påpekar Agneta Ljung-Djärf.

Text: Gunnar Höst

Referens:
Ljung-Djärf, A., Magnusson, A., & Peterson, S. (2014). From doing to learning: Changed focus during a pre-school learning study project on organic decomposition. International Journal of Science Education, 36(4), 659-676. From doing to learning

Senast granskad: 2016-02-04