Tas barnens erfarenheter och kunskaper till vara i klassrummet?

I sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola, försöker Carina Fast att ringa in de situationer där barnen läser och skriver. En av de viktigaste forskningsfrågorna var, enligt Carina, om barnens tidigare erfarenheter och kunskaper tas tillvara i förskola och klassrum eller om de inte syns.

Hon har använt sig av ett flertal metoder för att kunna genomföra sin studie exempelvis observationer, intervjuer och analys av barns texter. Hon fann att

  • barn använder text i stor utsträckning i hemmet utan att undervisas i läsning och skrivning. Barnen hade också stor erfarenhet av nya medier och populärkultur exempelvis filmer, dataspel och Pokémon kort.
  • alla barn fick lämna sin populärkultur utanför skolan vid skolstart.
  • något tillfälle i veckan men under övrig tid i skolan var modersmålet för dessa barn osynligt.

Carina Fast har nyligen publicerat två artiklar i populärvetenskapliga tidskrifter. I den ena artikeln, Kontinuitet eller diskontinuitet i elevers lärande vid övergång från hem till skola, har Fast samtalat med 54 lärare för att ta reda på hur de förhåller sig till följande citat från Lpo94:

Undervisningen ... skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Lpo94, s.9).

Social bakgrund ses som hinder

Lärarnas svar kunde grupperas i några områden som visar på de uppfattningar som lärarna framförde om detta citat. Relativt många av lärarna ansåg

  • Att det är omöjligt att leva upp till läroplanens intention eftersom det inte finns tillräckligt antal speciallärare på deras skola
  • Att de inte behöver veta mer om eleverna för att kunna undervisa dem. Överlämningssamtal efter förskoleklassen är tillräckligt.
  • Att 29 av 54 lärare inte känner till vilket modersmål deras elever har.
  • Att elevernas sociala bakgrund ses som ett hinder eller i vissa fall som en möjlighet för lärandet
  • Att lärarna inte är förtrogna med elevernas textvärldar och att de dessutom har negativa uppfattningar om dessa.
  • Att skolans tradition med likartade arbetsuppgifter till alla gör att läraren inte kan följa läroplanen.

Carina Fast betonar att hon inte har haft för avsikt att kritisera lärarna utan att hon endast vill återge deras uppfattningar. Fast menar att resultaten har betydelse eftersom många andra studier visar att elevers bakgrund har betydelse för att lyckas i skolan. Det innebär att de erfarenheter som barnen har med sig till skolan i vissa fall passar in i skolan textvärld medan andras inte gör det. I förlängningen kan det innebära att barn med erfarenheter som inte stämmer överens med skolans värderingar hamnar på efterkälken. Carina Fast avslutar med en fundering över hur skolledare och lärare på skolan kan förbereda sig för att ta emot de elever som kommer och hur kontinuitet skapas i elevernas lärande.

Tidigt förberedda för läsande och skrivande

Den andra artikeln Symboler och bilder - viktiga inslag i barns tidiga läs- och skrivutveckling handlar om hur barn använder sig av symboler och bilder när de utforskar världen och när de kommunicerar med andra. Utgångspunkt för diskussionen är Gunther Kress bok Before writing där Kress menar att barn idag lever i en värld av såväl papperstext som digital text samt bilder och olika symboler. En värld som de tidigt lär sig behärska.

Det lilla barnet är omgivet av bilder och symboler vars budskap de ser och förstår. De lär sig snabbt vilken hissknapp de ska trycka på för att komma hem eller ut, symboler för olika bilmärken och att känna igen bilder i barnböcker. Teve, film och dataspel lär dig sig att använda och förstå. Bildernas och musikens betydelse för att skapa olika atmosfärer som spänning och rädsla identifierar de snart. Det betyder att barn är förberedda för läsande och skrivande vid tidig ålder. Alla dessa erfarenheter är viktiga för att bli delaktiga i en literacykultur där aktiviteter i hemmet är grunden.

Att skriva tillsammans en del av processen

I artikeln berättar Carina om en femårig pojke som älskar legofigurerna Bionicle och som har en bok hemma om dessa figurer. Förskolläraren ber pojken ta med sig boken till förskolan där innehållet studeras av alla barn. I boken finns ett alfabet, det matoranska. Symbolerna i detta alfabet motsvarar våra bokstäver. Pojken och flera av de andra barnen skriver sina namn med de matoranska symbolerna. Carina Fast menar att barnen förstår vilka symboler som deras namn består av, de kan plocka isär namnet och binda ihop det igen enligt det som brukar benämnas den fonologiska cirkeln. Att skriva sitt eget namn är ofta en väg in i skriftspråket.

Carina Fast berättar även om pojkarna som ska rita, måla och skriva en bok om vulkanutbrottet på Island. Den ena av pojkarna skriver på datorn "DE VA EN GÅNG EN VULKAN". Berättelsen går sedan vidare med kampen för att släcka vulkanen och rädda människorna. Den andra pojken som inte är lika bekant med alfabetisk text bestämmer sig för att skriva på rymdspråket, PQHSHMNEIER... och ber sedan förskolläraren att översätta texten. Förskolläraren skriver RYMDSKEPPET...

Bygger vidare på vad barnen redan kan?

Båda pojkarna tror på sig själva och det är aldrig tal om att påpeka att pojken som använde rymdspråket inte kan läsa och skriva. Utan förskolläraren lyssnar till pojkarna och låter pojkarna utgå från den erfarenhet de har av text. Att skriva en bok tillsammans, med sig själva som författare, är här en del av processen att lära sig skriva och läsa.

Förskollärarna i båda exemplen bjuder in barnen till skriftspråksaktiviteter och gör det möjligt för dem att upptäcka skriftspråket utifrån den erfarenhet de har med sig till förskolan. Carina Fast ställer avslutningsvis en fråga till samtliga verksamma lärare som handlar om i vilken utsträckning de som förskole- och skolpersonal möter barnen och om de bygger vidare på det de redan kan. Hon avslutar med att barnets identitet och bilden av dem själva stärks när skriftspråkslärandet känns meningsfullt och inbjudande.

Exemplen är hämtade från en studie som Carina Fast har genomfört i förskolan. Resultat från den studien presenteras framöver här på Skolverkets forskningssida. To be continued…

Senast granskad: 2016-02-03