Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Skolverkets uppgift är att sprida forskningsresultat till dem som är verksamma i skolan. Både undervisningen och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det innebär att undervisningen ska vara forskningsbaserad - det ska finnas stöd i forskningen för de metoder skolan använder och de kunskaper som skolan lär ut.

Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag. Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad.

Den bästa tillgängliga kunskapen inom ett givet område är det som betraktas som evidens.  Evidens kommer ursprungligen från det medicinska området. Till skillnad från den medicinska forskningen spelar sammanhanget större roll inom utbildningsområdet. Enklare uttryckt, vad fungerar för vem och i vilket sammanhang.

Vetenskaplig grund

Om utbildningen ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund ställer det krav på både undervisningens innehåll och utformning.

Ett krav är att skolan ska använda ett vetenskapligt förhållningssätt. Det går ut på att lärare kritiskt ska granska och pröva enskilda faktakunskaper. Särskilt viktigt är att kritiskt granska källorna och vad det finns för stöd för dem. Faktakunskaperna ska också sättas in i ett större sammanhang och jämföras med annan kunskap. Ett vetenskapligt förhållningssätt ställer krav på både undervisningens innehåll och metoder.

För att lärare ska kunna bedriva en undervisning på vetenskaplig grund krävs att skolan tar del av nya vetenskapliga rön. Skolan måste också följa diskussionen bland forskare om metoder och vetenskaplighet.

Beprövad erfarenhet

Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Det räcker alltså inte med att ett antal lärare eller ett lärarlag tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som byggd på beprövad erfarenhet.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är kunskapskällor som kompletterar varandra. Båda är lika viktiga för verksamheten i skolan.

Allas ansvar

Bestämmelserna i skollagen om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet riktar sig både till dem som utformar styrdokument för skolan och till dem som är verksamma i skolan. Enskilda lärare har ett ansvar för att hålla sig orienterade inom sitt ämnesområde och att följa rönen inom den pedagogiska utvecklingen. Det betyder i sin tur att rektorer, förskolechefer och huvudmän har ett ansvar för att skolpersonal får möjlighet att fortbilda sig och utveckla sina ämnes- och metodkunskaper.

Ett annat centralt begrepp är att undervisningen ska vara evidensbaserad. Det uttrycket används inte i skollagen, men har blivit allt viktigt i samband med att utbildningars innehåll och former diskuteras.

Evidensbaserad praktik inom utbildningsområdet

Allt oftare används uttrycket evidensbaserad praktik (evidence-based practice). Inom skolan betyder det att de metoder som lärare använder ska grunda sig på bästa tillförlitliga kunskap. Idén med evidens är att systematiskt dra slutsatser från forskningen och lyfta fram de bästa metoderna.

Tolkningar av uttrycket evidens

En tolkning av uttrycket evidens är att det finns vetenskapliga belägg för metoderna. En annan och snävare tolkning är att evidensen hänvisar till forskningsresultat som anses vara särskilt vetenskapligt säkra det vill säga den bästa tillgängliga kunskapen inom ett givet område.  

Från början kommer uttrycket evidens från den medicinska forskningen. Den högsta formen av evidens är när ett läkemedel prövas på en grupp samtidigt som man jämför effekterna med en kontrollgrupp som inte har fått läkemedel. Störst blir säkerheten i resultat om deltagarna inte själva vet vilken grupp de tillhör. Forskningsmetoderna från medicinen kan inte utan vidare föras över till forskningen på utbildningsområdet. Skolan har flera olika måltyper att hantera, med såväl kunskaper och förmågor som värdegrundsmål. Det är också fler faktorer som påverkar effekten av undervisningen så som t.ex. kollegialt stöd och elevers motivation.

Vad som är "bäst" är därför mer komplext när det gäller undervisning. Därför är det är inte helt enkelt att använda den medicinska idén om evidens för att slå fast vilka undervisningsmetoder som fungerar bäst. Effekten av en undervisningsmetod beror inte bara på metoden i sig, utan också på vem som använder den och i vilket sammanhang. Inom utbildningsområdet måste evidens därför ha en vidare innebörd och en bredare vetenskaplig grund. Det räcker inte att ställa frågan ”Vad fungerar?” Man måste lägga till: ”Vad fungerar för vem och i vilket sammanhang?” När effekterna av undervisningsmetoder undersöks är man också tvungen att ta hänsyn till vad som sker under processen, det som brukar kallas ”den svarta lådan”.

Skolverkets uppgift

Skolverket har en förmedlande uppgift, att orientera om forskningsresultat och att sammanställa de rekommendationer som forskningen ger. Konkret innebär Skolverkets uppdrag att myndigheten sprider tillgänglig forskning i kunskapsöversikter och på www.skolverket.se/forskning. Skolverket är en av de största kunskapsproducerande aktörerna inom utbildningsområdet.

Text: Mats Wingborg

Senast granskad: 2016-01-22