Arbete i projektform utvecklar elevernas NO-språk

Genom att arbeta i projektform och variera uttrycksformerna får NO-lärarna Jenny Palmqvist och Max Wejstorp elevernas engagemang – och språkutveckling – på köpet.
– Vi jobbar ständigt med elevernas språk, det har blivit en naturlig del av vardagen, säger Max Wejstorp.

Det räcker med att kika runt en stund i NO-klassrummen på Sturebyskolan i Stockholm för att inse att undervisningen inte följer några traditionella mallar. På väggarna hänger reklamaffischer för olika sorters hudvårdsprodukter, i fönstret har någon tillverkat modeller av röda och vita blodkroppar och på några skärmar hänger konstverk föreställande tarmludd och muskelceller.

Materialet i klassrummen är resultat av några av de projekt som Jenny Palmqvist och Max Wejstorp har sjösatt de senaste åren. Det kan handla om allt ifrån att bygga den ultimata högtalaren till att ta reda på om det går att leva på pommes frites eller öka den biologiska mångfalden runt skolan.

– I grunden handlar det alltid om att eleverna får någon form av uppdrag, något som ligger nära deras vardag som de enkelt kan relatera till. Vi är alltid noga med att projekten ska resultera i en slutprodukt av något slag och sedan ska detta presenteras på olika sätt. Det kan vara en muntlig eller skriftlig framställning, en poster eller en målning, ett reklamblad eller kanske en paneldebatt eller en film, berättar Jenny Palmqvist.

Ett projekt som de har kört i flera år – vanligen i årskurs 7 på kemin – handlar om att eleverna ska skapa sin egen hudkräm. De får börja med att utvinna en doft, tillverkar sedan hudkrämen och avslutar alltsammans med att göra ett reklamblad. Eleverna får då träna sig i förmågan att kommunicera och att anpassa sig till en målgrupp, berättar Jenny Palmqvist.

– De får ikläda sig rollen som reklamare och ska kommunicera på ett sätt som säljer produkten. Det är förstås en helt annan typ av kommunikation än exempelvis i en redaktionell text och det känns jätteviktigt att eleverna själva får pröva på detta och inse skillnaden.

Genom att variera uttrycksformerna får eleverna öva sig i att hitta det språk som behövs för att förmedla sin kunskap på det sätt som de vill eller har fått i uppdrag att göra. Projektformen blir på det viset ett sätt att bygga in elevernas språkutveckling som en permanent och naturlig del av undervisningen.

– Allt började med de nationella proven för några år sedan då vi insåg att många elever saknade de grundläggande begrepp som de behöver för att kunna ta till sig undervisningen. Vi kände att vi behövde arbeta mer aktivt med språket och sedan dess är språkutvecklingen en integrerad del av undervisningen. Nu har vi jobbat med det så pass länge att det har blivit en naturlig del av vår vardag. Man tänker inte på det längre, säger Max Wejstorp.

Det genomgående språktänket är inte unikt för Max Wejstorps eller Jenny Palmqvists klasser. Det genomsyrar hela Sturebyskolans grundläggande pedagogiska idé, menar de.

– Språkets betydelse blir väldigt tydlig när man läser vilka förmågor som lyfts fram i Lgr11. Att kunna granska, kommunicera, förklara och beskriva samband och behärska olika begrepp är allt viktigare och du kan inte utveckla de här förmågorna om du inte har ett rikt språk som hjälpmedel, säger Max Wejstorp.

De centrala begreppen och förmågorna står i fokus även i Max Wejstorps och Jenny Palmqvists förhållningssätt till läxor. Numera betonar de alltid att eleverna ska ”läsa igenom och reflektera” snarare än hårdplugga den fakta som finns i boken.

– Det handlar inte så mycket om rätt eller fel utan mer om att de ska fundera på det som de har läst, ställa frågor och resonera kring innehållet. Som lärare försöker jag ställa mer öppna frågor, för att sätta igång deras tankar och funderingar. Det är det som är det viktiga, det är så vi bygger på kunskapen, säger Jenny Palmqvist.

Diskussioner – i helklass, smågrupper eller i par – är vanliga i undervisningen. I de olika projekten ingår ofta kamratrespons. Eleverna får då utbyta tankar och funderingar kring resultatet, förklara hur de har resonerat och föreslå förbättringar eller justeringar.

– Då blir det tydligt även för eleverna själva hur viktigt språket är, påpekar Max Wejstorp.

Eleverna själva blir snabbt engagerade i sina arbeten. Och det gäller även de elever som kanske är skoltrötta eller omotiverade i sitt skolarbete, menar Max Wejstorp.

– När eleverna ska bygga en högtalare skapas motivation att lära sig om elektromagnetism. Och när de faktiskt lyckas locka fler insekter till skolgården och presentera sitt projekt blir plötsligt termer inom ekologi mer konkreta och en naturlig del av deras språk.

Text och bild: Jakob Hydén

Inspiration till undervisningen

I stödmaterialet Uttrycksformer för upptäckare finns praktiska exempel på hur du kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande i naturvetenskap och teknik. Där finns förslag på olika texttyper och uttrycksformer med exempel.

Uttrycksformer för upptäckare – grundskolan

Stödmaterial

Senast uppdaterad 28 juni 2019