Bedömning på lektionstid underlättar vid distansundervisning

Många lärare upplever att det är svårt med bedömningen vid distansundervisning under coronapandemin, inte minst vid omfattande hemuppgifter. Med utgångspunkt i att all examinering ska ske under lektionstid har Katedralskolan i Uppsala hittat en metod som fungerar.

En bild på tre lärare och en skolledare på Katedralskolan i Uppsala.

Salarna i den anrika skolan ekar tomma. Bara en handfull lärare är på plats. Katedralskolan i Uppsala är en av Sveriges äldsta utbildningsinstitutioner, och sägs vara grundad redan 1246.

När beslutet om distansundervisning för gymnasieelever fattades, hade lärarna på skolan redan digital kompetens och etablerade arbetssätt som visade sig fungera även i den nya situation som uppstod vid distansstudierna.

Skolan hade tidigare genomfört Skolverkets moduler Leda digitalisering och Leda och lära i tekniktäta klassrum, som bidragit till digital kompetens hos personalen. Skolan har även ett väletablerat kollegialt lärande som visade sig passa utmärkt i den nya situationen.

Bedömning sker på lektionerna

Bild på Katedralskolans biträdande rektor, Karin Eriksson Johansson.

Karin Eriksson Johansson

Sedan ett par år tillbaka arbetar skolan med att allt examinerande arbete ska ske på lektionerna. Orsaken till detta är att man vill betona lärandet och elevernas välmående, samt att man hade sett att hemarbete utan lärare och återkommande PM-skrivningar skapade stress. Omfattande hemuppgifter hade även väckt frågor om det var elevens faktiska kunskaper som mättes, enligt programrektor Karin Eriksson Johansson.

Grunden för arbetssättet är att allt bedömningsunderlag inhämtas under lektionstid. Det ger eleverna tydliga ramar för när och var arbetet ska ske, samt tillgång till lärares och kamraters hjälp och återkoppling. Eleverna får tydliga begränsningar. Två konkreta exempel är att laborationsrapporter och PM-skrivning numera genomförs på lektionstid.
– Att ställa om till distansundervisning har påverkat lärarnas och elevernas stressnivåer mycket. Men vårt arbetssätt har nog varit en fördel vid omställningen. Lärarna är vana att arbeta kollegialt och vana att bedöma under lektionstid. Vi har därför i viss mån lyckats undvika allt för omfattande hemuppgifter och har haft fortsatt fokus på lärande, säger Karin Eriksson Johansson.

Utnyttjar hemmet som resurs

Bild på Lärarna Fredrik Almlöf och Per Eklund.

Per Eklund och Fredrik Almlöf, lärare

Historie- och samhällskunskapslärarna Fredrik Almlöf och Per Eklund hävdar att deras lektionsupplägg är oförändrade, oavsett om det handlar om muntliga genomgångar via Teams eller seminarier med en mindre grupp elever. En skillnad är att det blivit ännu viktigare med bra läromedel, enligt Per Eklund.
– Vi tänker också att eleverna kan utnyttja hemmet som resurs. Om jag jobbar med källkritik och historiebruk kan jag be dem använda minnen förmedlade av någon äldre person eller föremål som har betydelse för familjens historia. Då blir varje svar unikt. Det gör det intressant för andra att lyssna på och skapar bra förutsättningar för bedömning.

För att säkerställa att det är elevens kunskaper som mäts, genomför Per till exempel korta prov via lärplattformen, som går på tid och där frågornas ordning slumpas fram. En annan variant är att eleverna får en skrivuppgift på ett visst område, utan att veta frågan i förväg, som sedan genomförs inom ramen för lektionen.

Enligt Fredrik Almlöf har omställningen inte påverkat vilken typ av uppgifter han ger eleverna.
– Vi kan inte kontrollera allt, men vitsen är att se vad de gör, inte bara få in färdiga produkter. Vad vi kan mäta är elevernas förmåga att tillämpa sin förståelse, sina kunskaper, och det bygger fortfarande på att de har varit på lektionerna och använder sig av det de lärt sig, säger han. På så sätt blir det också mycket svårt för någon utomstående att enkelt gå in och skriva någon annans svar, säger han.

Styrketräning via länk

Att bedöma elever i idrott och hälsa på distans kan tyckas vara ett omöjligt uppdrag, och idrottsläraren Marie Graffman-Sahlberg sticker inte under stol med att det har varit en utmaning.
– I början var det en mardröm, eftersom vi har behov av redskap och utrustning. För att kunna genomföra praktiska moment gav jag bland annat eleverna adresser till utegym och lekplatser, säger hon.

Bild på Marie Graffman-Sahlberg, lärare i idrott och hälsa.

Marie Graffman-Sahlberg.

Själva bedömningen kan gå till så att eleverna får i uppgift att utforma ett styrketräningsprogram eller genomföra olika övningar, som de sedan ska utvärdera och redovisa individuellt genom videolänk, bilder eller inlämnade resultat, samt analyser i form av labbrapporter.
– Vi hade tillsammans väldigt roligt när de skulle visa en kata via Skype, och råkade slå i lådor och ramla över byråer när de gjorde rörelserna.

Samtidigt är Marie Graffman-Sahlberg glad över att nedstängningen kom först i mars, för betygsättningens skull.
– Det är nästan omöjligt att se den fysiska utvecklingen digitalt, så det här bygger mycket på att jag redan hade en bild av elevernas rörelseutveckling och lärande. Jag är en luttrad tant, och vet när eleverna överdriver i sina redovisningar av hur snabbt de sprungit eller långt de hoppat. Jag får gå tillbaka till tidigare underlag och erfarenheter, säger hon.

Räcka upp handen i Skype

På skolan har man etablerade rutiner för att arbeta kollegialt. Den första tanken matematikläraren Agneta Larsson fick när skolan stängdes var därför att kalla ihop kollegorna och diskutera rutiner, speciellt gällande proven. Det var viktigt att diskutera inom ämnet hur undervisningen skulle kunna genomföras på distans, så att eleverna fick fortsatt lärarledda lektioner.

Själv har hon genomgångar med webbkamera i verktyget Zoom. Hon poängterar att kommunikationen är viktig i matematikundervisningen och att detta även sker vid de muntliga genomgångarna. När eleverna sedan arbetar med uppgifter och har frågor ringer de upp via Skype, vilket är motsvarigheten till att räcka upp handen. Ibland kan det vara flera elever som ringer tillsammans.
– Och om någon elev inte hör av sig under lektionen så ringer jag upp. Det är i stället för att gå runt i klassrummet, säger hon.

Bild på Agneta Larsson, lärare i matematik.

Agneta Larsson.

Eftersom de nationella proven ställdes in har lärarna gemensamt skapat prov med tillhörande bedömningsanvisningar i de olika kurserna.

Agneta Larsson har precis haft ett kursprov med 30 elever via Zoom. Fördelen med det verktyget är att man kan se alla elever i bild samtidigt.
– De vinklar sin dator så att jag hela tiden ser deras händer, och vad de skriver, eftersom eleverna skriver sina lösningar för hand. När provtiden är slut får de lägga ifrån sig pennan, ta upp sin mobil, skapa en pdf-fil och skicka till mig. Först när jag fått filen är provet slut, säger Agneta Larsson.

Elevernas sociala situation påverkar

Katedralskolan har sedan årsskiftet ett samarbete med Uppsala universitet kring lektionsbaserad bedömningspraktik. Inom ramen för samarbetet har en enkätundersökning genomförts där eleverna bland annat fått svara på hur de upplever distansundervisning och bedömning. Enligt pedagogikforskaren Stina Hallsén pekar resultatet av enkäten på att många elever anser att distansundervisningen generellt har fungerat bra, även om resultatet är tvetydigt.
– Exempelvis hävdar tre av tio att de får mer hjälp av kamrater nu, samtidigt som lika många anser att de får mindre hjälp. Det framgår också att en stor andel elever upplever undervisningen på distans som mer stressande än skolbaserad undervisning, samtidigt som det finns en andel elever som upplever det motsatta. Hur eleverna upplever distansundervisningen måste alltså förstås utifrån deras sociala situation, säger Stina Hallsén.

Kräver mer självdisciplin

På skolgården står eleverna Savinjith och Nils som har lämnat tillbaka några läroböcker. Nils hävdar att den sociala kontakten har minskat drastiskt under distansundervisningen.
– Den är minimal mot hur det har varit. Nu förstår man hur otroligt mycket skolan bidrar till det sociala, säger han.

Savinjith anser att studierna har blivit svårare och lite tråkigare.
– Tekniken begränsar. Det är inte samma känsla som när läraren skriver på tavlan. Det kräver också mer disciplin att plugga hemma, man måste ha huvudet på rätt plats, säger han.

Nils lägger till att skolan gör vad den kan.
– Hemma finns så oändligt mycket mer distraktion. Mycket är ju upp till oss själva, säger han.

Råd för bedömning vid distansundervisning under coronapandemin

  • Arbeta kollegialt med planering och genomförande av undervisning.
    Ni kan därmed stödja varandra i de nya utmaningar som möter er i distansundervisningen under covid-19.
  • Ge dina elever tillfällen att visa vad de kan under lektionstid.
    Du minskar deras stress samtidigt som du får många tillfällen att hämta underlag för din bedömning.
  • Hämta bedömningsunderlag på olika sätt: seminarier, korta prov, längre skrivuppgifter på lektionstid, delavstämningar och redovisning av praktiska moment via videolänk.
    Varierat underlag gör det lättare för dig att bedöma dina elevers kunskaper.
  • Kommunicera kontinuerligt med dina elever, både under de muntliga genomgångarna och under det enskilda arbetet.
    På så sätt kan du lättare följa deras kunskapsutveckling och de blir sedda.
  • Variera och anpassa sätten att kommunicera med eleverna.
    Du når eleverna lättare, och de känner sig trygga, om de får möjlighet att kommunicera på det sätt som passar dem.
Senast uppdaterad 10 juni 2020