Skolverket

Bibliotekspersonalen lär elever om sökkritik

Med föreläsningar i sökkritik kan eleverna få en ökad medvetenhet och ett kritiskt öga till information på internet. Skolbibliotekets personal kan vara en viktig resurs i det arbetet.

Magdalena Paulsson arbetar som skolbibliotekarie på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. Där har hon tillsammans med biblioteksassistenten Sten Ivarsson, byggt upp en verksamhet som inbegriper föreläsningar, undervisning och rådgivning inom sökkritik.

– Tidigare har vi pratat mycket om hur man ska gå till väga för att hitta det man letar efter på nätet. Sökkritik är något annat, det handlar om att vara kritisk mot själva söktjänsten. Varför får jag just dessa träffar när jag skriver in ett visst sökord? Vad vill söktjänsten uppnå och varför? Och vem äger exempelvis Google, säger Magdalena Paulsson.

Ämnet är något som berör eleverna då det handlar om deras vardag. I undervisningen koncentrerar sig Magdalena Paulsson mycket på vad som händer när eleverna söker efter information på nätet, hur sökmotorerna hittar precis det de söker efter och hur resultaten optimeras efter tidigare aktiviteter på nätet.

– Till en början kan det kännas jättebra att Google ger oss precis det vi vill ha. Problemet är att vi hela tiden bara får bekräftelse på våra egna tankesätt och värderingar och sällan eller aldrig får nya infallsvinklar eller åsikter.

Öka elevernas medvetenhet om hur digitala medier fungerar

Ett av de bärande inslagen i gymnasieskolans biblioteksverksamhet är de föreläsningar om informationssökning och sökkritik som Magdalena Paulsson och Sten Ivarsson håller. I Magdalenas Paulssons fall rör det sig om ungefär ett trettiotal föreläsningar per läsår.

– Det viktigaste för mig är att eleverna får med sig en medvetenhet om informationen på nätet och andra medier, inte att de får ett antal tekniska färdigheter, säger hon. Jag brukar locka med något konkret exempel som eleverna direkt kan relatera till, till exempel hur man kollar att ens profilbild på Facebook inte används någon annanstans på nätet. De ska bli kritiska mediekonsumenter helt enkelt.

Ofta väljer Magdalena Paulsson exempel från den pågående politiska debatten eller artiklar som just då cirkulerar på nätet. För att tydliggöra värdet av källkritik har hon använt till exempel en artikel om flyktingar i Tyskland som påstods ligga bakom ett antal anlagda bränder.

– Vi gick genom texten punkt för punkt, dubbelkollade fakta, kontrollerade bilden och vem som ägde den aktuella sajten. Artikeln var en fabrikation, från början till slut. Den lektionen slutade med en större diskussion om etik och varför den här typen av artiklar hela tiden poppar upp. De här diskussionerna tror och hoppas jag är något som eleverna bär med sig eftersom den här generationen kommer behöva kunskap om källkritik och sökkritik på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Nu är det nästan bara nätet som är källan, och det ställer förstås helt andra krav.

Undervisar i källkritik från ettan till trean

Samarbetet med både lärarna och ledningen på skolan beskriver Magdalena Paulsson som ”utmärkt”. Det finns en gemensam syn på källkritik, att den måste genomsyra all undervisning. Det räcker inte att skjuta in en eller två lektioner om källkritik och tro att det ska räcka. Dock är det fortfarande så att inte alla lärare är helt uppdaterade vad gäller sociala medier, vilka tjänster som är populära eller hur de används av eleverna.

– Där känner jag att jag kan komma in och komplettera eftersom jag har bra koll. Vi behöver grotta ned oss i sociala medier och i den värld där eleverna rör sig. Annars är det väldigt svårt att förstå vilka behov som finns och vad eleverna behöver för verktyg, säger Magdalena Paulsson.

Alla ettor på Söderslättsgymnasiet får en introduktionskurs i hur skolans bibliotek fungerar. I den kursen ingår också en del källkritik och en genomgång av vad en bibliotekarie har för kunskap och kompetens. När Magdalena Paulsson föreläser för tvåorna handlar det mycket om studieteknik och CV-skrivande. Det är även i denna årskurs som det mesta ”bokpratet” är koncentrerat. I trean ligger fokus på sökkritik och källkritik samt referenshantering. Den mesta undervisningen är förlagd tidigt på terminen så att de får kunskapen med sig inför gymnasiearbetet.

Magdalena Paulsson brukar hålla sin föreläsning om källkritik och sökkritik – ”Vinklad media” kallar hon den – ungefär 15 gånger per termin. Hon har en kontinuerlig dialog med lärarna och bestämmer tillsammans med dem om och när hon ska komma och föreläsa. En del lärare föredrar att hålla i undervisningen om källkritik på egen hand.

Öppna föreläsningar och externa föreläsare

Utöver de klassbundna föreläsningarna håller Magdalena Paulsson tre öppna föreläsningar om källkritik, sökkritik och informationssökning varje termin. Dessutom anordnar mediateket regelbundet föreläsningar med externa föreläsare. Det kan till exempel vara forskare eller författare som kommer och pratar om pressfrihet eller källkritik. En annan aktivitet som mediateket anordnar kallas ”Boka din bibliotekarie”. Det går helt enkelt ut på att de elever som känner ett behov kan boka in en tid för samtal eller handledning.

– Det har blivit otroligt populärt. I april och maj när det är som mest hektiskt kan vi ha upp till sex bokningar varje dag. Eleverna avgör själva vad de vill ha hjälp med. Det kan handla om allt från att skriva ett korrekt CV till hjälp med att hitta information om någonting. Många vill också ha hjälp med att ordna formalia i sitt gymnasiearbete, bygga upp en vetenskaplig uppsats och ordna med referenser. Ibland fungerar vi också som en sorts studievägledare eller kuratorer. Många elever vill bara ha en vuxen att prata med i skolan som inte är lärare och inte har till uppgift att bedöma, säger Magdalena Paulsson.

Att tänka på när du undervisar om sökkritik och källkritik

  • Utgå från dig själv när du pratar med eleverna, ta exempel som du själv har upplevt. Det ger en trovärdighet och gör undervisningen mer intressant.
  • Ta hjälp av Internetstiftelsen i Sverige. På deras hemsida IIS.se finns allt från praktiska exempel och uppgifter till webbföreläsningar.
  • Se till att åtminstone prova på de sociala medier som eleverna använder. Har du inte något Facebook-, twitter- eller instagramkonto starta ett. Många stadsbibliotek har bra introduktionskurser.
  • Ta hjälp av dina kollegor och av bibliotekarien på din skola. Uppfinn inte hjulet på nytt.

Sökkritiska frågor

Linda Spolén

Här är exempel på frågor som ni kan ställa när en söktjänst har presenterat en träfflista som svar på en sökfråga

  • Finns annonser? Finns sponsrade länkar och hur ser de ut?
  • Finns det en faktaruta till höger om träfflistan? (Det som i artikeln ”Sökkritik och algoritmers synlighet” kallas för Knowledge Graph)?
  • Går det att ta reda på var informationen i faktarutan kommer ifrån?
  • Finns det en Aktuellt-ruta placerad någonstans i träfflistan? Vad handlar den om?
  • Vilka länkar hamnar överst i träfflistan? Vad kan det bero på?
  • Längst ner i träfflistan finns ibland förslag på ord eller begrepp att söka vidare på. Finns sådana förslag i träfflistan?
  • Ger sökmotorn förslag på alternativ stavning eller alternativa sökord genom funktionen autocomplete? (Det som kommer upp ibland inom parentes när du söker på ett ord)
  • Diskutera förslagen som ges via autocomplete och vad som bestämmer vilka förslag som ges. Är det skillnad på förslagen i olika sökmotorer?
  • Sök med samma sökord i några olika typer av sökmotorer och se om träfflistorna skiljer sig åt.
  • Under träfflistan finns i vissa sökmotorer förslag på nya sökord relaterade till den sökning som gjorts. Hur ser förslagen ut? Diskutera vad det är som styr förslagen?
  • Finns det något som tyder på att sökmotorn har information om vem du är, eller var du är? Om så är fallet, är det bra eller dåligt?

Diskutera gärna i klassen hur eleverna nås av nyheter? Är det via sociala medier? Diskutera om vi befinner oss i filterbubblor och hur det kan påverka vår världsbild?

Text Jakob Hydén

Sökkritiska uppgifter

Linda Spolén

  • Testa att söka på samma ord eller ämne i olika söktjänster. Jämför träfflistorna och annonserna. Ser det likadant ut och om inte vad kan det bero på?
  • Fundera över om du/ni tycker det är bra att söktjänster sparar information om dig? Varför? Varför inte?
  • Diskutera de alternativa sökord som ibland dyker upp (via funktionen autocomplete) när du sökt på ett ord. Vad tror du bestämmer vilka förslag det blir? Ser förslagen olika ut beroende på vilken söktjänst du använder?
  • Testa att ändra träfflistans ”när som helst till ”det senaste året”
  • Testa hur träfflistan ser ut när du ändrar från ”sortera efter relevans” till ”sortera efter datum”.

Senast uppdaterad 12 juni 2018