Bilarnas datorsystem – en utmaning för både verkstäder och fordonsutbildningar

De senaste årens digitalisering av personbilarna har revolutionerat säkerheten och komforten för trafikanterna. Men komplexa datorsystem innebär också stora utmaningar för både verkstäder och fordonsutbildningar.

År 2004 gick Markus Karlsson ut fordonsprogrammet på kommunala Njudungsgymnasiet i småländska Vetlanda. Det blev tio år i yrket och sedan högskolestudier i kognitiv neurovetenskap innan han återvände till Njudungsgymnasiet 2018 och en tjänst som fordonslärare och lärare i psykologi.

14 år kan tyckas vara en kort tidsperiod, men inom fordonsindustrin har det skett dramatiska förändringar, och ännu större förändringar är på gång framöver, konstaterar Markus Karlsson.

Det handlar naturligtvis om den pågående digitaliseringen av våra personbilar, som utrustas med allt fler processorer i alltmer komplexa datorsystem som blir svårare att serva för våra traditionella bilverkstäder.

Längre livslängd på avgassystemen

– Förr behövde man byta avgassystem med jämna mellanrum. I dag har avgassystemen ofta samma livslängd som själva bilarna. Förr satt rutor i bilen fast med enbart gummilist medan de i dag är fastlimmade med speciallim och är en del av den bärande karossen och krocksäkerheten, säger Markus Karlsson.

– I dag kan du inte byta vindruta utan att samtidigt programmera om och kalibrera flera säkerhetssystem. Till exempel skyltigenkänningssystemen och de så kallade city safe-systemen med automatiska bromsar.

Ett annat exempel på tekniska lösningar från senare år är den så kallade filhållningshjälpen, som känner av linjerna på vägen och styr in bilen om den skulle börja vingla.

– Om den inte kalibreras på rätt sätt riskerar bilen att börja svänga på ett oberäkneligt sätt, säger han.

Stora fördelar för trafikanterna

De aktuella förändringarna av bilarnas konstruktion har inneburit stora fördelar för trafikanterna. Inte minst inom områden som trafiksäkerhet och komfort. Men den tekniska utvecklingen inom fordonsindustrin har också haft stor inverkan på utformningen av fordonsutbildningarna.

Markus Karlsson har undervisat elever som varit duktiga mekaniker men som ändå valt bort yrket efter utbildningen, berättar han.

– De tycker att det är för mycket el och teknik och för lite skruvande och mekande med bilarna. Det är ju själva mekandet som är deras stora intresse. Men det är inte lätt när du är 15 år och söker till gymnasiet att veta vad det innebär att meka med bilar numera.

Allt mer komplexa gymnasieutbildningar

De senaste årens teknikutveckling är också en anledning till att gymnasierna behöver vara extra tydliga med att elektronik är en viktig beståndsdel av fordonsutbildningarna, säger Markus Karlsson.

– Samtidigt har vi också en hel del äldre bilar, vilket innebär att våra mekaniker måste kunna ta hand om flera generationer av bilteknik. Det är det som gör det här yrket så komplext.

En utveckling som också har lett till att gymnasieutbildningarna har blivit alltmer komplexa, konstaterar Markus Karlsson.

– De som säger att det här är enklare än de högskoleförberande programmen är ute och cyklar. Det finns inga lätta program längre, och det är definitivt inte enkelt att bli bilmekaniker.

”Högre krav på eleverna i dag”

Markus Karlsson drar paralleller till sin egen gymnasietid.

– Kraven är högre på eleverna i dag än jag när jag själv gick i skolan. I dag är de flesta motiverade och riktigt duktiga, tycker jag. Många i den klass jag själv gick i hade haft det svårt i dagens skola.

– På min tid klarade man sig långt om man kunde meka. Vi hade heller inte tillgång till ett system som kunde läsa OBD, utan fick läsa kopplingsscheman och fundera på egen hand. Det har hänt väldigt mycket sedan dess.

Något som i allra högsta grad även har påverkat lärarrollen, enligt Markus Karlsson.

– Den här utvecklingen har inneburit att lärarfortbildning med fokus på ny teknik blir extra viktig. Vi måste hålla oss uppdaterade om vad som händer. Det kommer ut nya märken och modeller på marknaden, och många av dem har sina unika egenskaper och egenheter.

Elever med mycket apl-tid får ett stort försprång

Första året på fordonsutbildningen ägnar sig Markus Karlssons elever åt att meka och skruva på personbilar i skolans egen verkstad. Där lär de sig vad Markus Karlsson kallar för baskunskaperna, det vill säga vad de olika verktygen är till för och hur de ska användas på bästa sätt.

Målet är att eleverna ska vara väl förberedda inför perioderna för arbetsplatsförlagt lärande (apl) i årskurs 2, då de förväntas kunna arbeta ute på en verkstad.

– Vi går igenom alla systemen teoretiskt här på skolan, och sedan pratar vi igenom vad eleverna har lärt sig praktiskt på verkstäderna under den senaste apl-perioden och vad deras handledare där har gett dem för läxor.

En gymnasieutbildning med mycket apl på företag är till stor hjälp för eleverna och ett ovärderligt moment under utbildningen, konstaterar Markus Karlsson.

– Vårt lärlingsupplägg innehåller väldigt mycket tid på företag för eleverna. Av erfarenhet vet vi att de som vill vara i det här yrket och har mycket apl-tid på ett eller flera företag får ett jättestort försprång gentemot elever som inte har tillgång till ett sådant upplägg.

– På verkstäderna får eleverna bekanta sig med alla typer av fordon av olika modeller. En annan stor fördel är att även elever som är skoltrötta brukar trivas under sin apl på företag.

Lär sig att utföra systemsökningar

Under årskurs 2 och 3 läser eleverna ämnen som ellära, systemlära och nätverkslära. De lär sig också att utföra systemsökningar på bilar med hjälp av tre olika vanligt förekommande felsökningssystem – ett märkesbundet och två märkesoberoende.

– Jag skulle också gärna se en kurs som tillval där eleverna lär sig att laga elektronik i stället för att byta ut hela system och skicka till en återförsäljare till en kostnad av flera tusen kronor. På så sätt skulle vi kunna spara både pengar och resurser.

– Elbilarnas intåg kommer så småningom innebära att efterfrågan på traditionella verkstadsjobb minskar rejält. Kanske skulle service av datorsystem kunna innebära fler arbetstillfällen framöver? Det skulle hur som helst vara i linje med den ökande medvetenheten om hållbarhetsfrågor.

Viktigt att hålla sig uppdaterad

En av de största utmaningarna i dag för svenska fordonsutbildningar är att hänga med i den snabba tekniska utvecklingen, vilket är en förutsättning för att kunna erbjuda eleverna en relevant utbildning.

– Som lärare är det lätt hänt att man tappar anknytningen till branschen efter några år. Då kan man få problem. Därför är det så viktigt att hela tiden hålla sig uppdaterad och ha kontakt med branschen.

Det är viktigt med programråd som kan ställa krav, konstaterar Markus Karlsson. Men lärarna har också ett eget ansvar.

– Vi behöver se till att fortbilda oss, prioritera verkstadsutrustning som verkligen behövs, nätverka i sammanhang som Transportforum och knyta branschkontakter. Kanske för att få in nya bilar till skolan eller för att få dokumentation om de senaste bilmodellerna.

Bra blandning av teori och praktik

En av Markus Karlssons elever är 18-årige Emil Hellberg, som studerar personbilsteknik under sitt tredje och sista år på Njudungsgymnasiets personbilsinriktning.

– Jag sökte till fordons- och transportprogrammet eftersom jag blev intresserad av fordon i nian, då jag var med och fick en motor att fungera som den skulle. Jag ville lära mig mer än bara grunderna i hur en motor fungerar och vad det är som får den att fungera.

Det är också det som har varit mest lärorikt under studierna, nämligen att skruva och plocka isär bilar för att förstå ungefär hur de är uppbyggda samt att demontera motorer under fordonslektionerna, konstaterar han.

– Det har varit en bra blandning av teori och praktik och vi har fått bra koll på hur vi ska använda verktygen och till vad de ska användas. Jag har också lärt mig hur man löser problem som uppstår och hur viktigt det är att kunna samarbeta i lag.

”El är ju helt klart framtiden”

Sin apl-tid tillbringade Emil Hellberg på en verkstad i småländska Virserum, där han fick arbeta med allt från fordon till släpkärror, berättar han.

– Det var en väldigt lärorik tid, där jag fick lära mig vad som är rätt respektive fel att göra på en verkstad och vad stress verkligen innebär.

Hur ser du på framtiden inom ditt yrke?

– Det ser ut som att elen kommer ta över helt och hållet, och därför tänker jag att det är det man ska satsa på. För oss elever gäller det att försöka dra nytta av de lektioner vi får inom el och kanske till och med se till att ta extralektioner inom just det området. El är ju helt klart framtiden.