Brett engagemang och digital delaktighet – en framgångsfaktor i Flens kommun

— Vi vet inte när pandemin är över och vad som kommer sen. Utveckling i skolan behöver rulla på. Det är vi skyldiga våra elever, poängterar Åsa Andersson, verksamhetsstrateg på barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen i Flens kommun.

Vid årsskiftet 2020 valde Flens kommun att inleda ett samarbete med Skolverket inom Samverkan för bästa skola. Åsa Andersson, processledare i arbetet, berättar hur det har varit att arbeta med skolutveckling digitalt och på distans under pandemin.

Bild på Åsa Andersson. Åsa tittar in i kameran och ler.

Åsa Andersson. Foto: Flens kommun.

Åsa arbetar med utvecklingsfrågor på huvudmannanivå. Hon beskriver kommunens långa tradition av att jobba med utveckling i förskolan och skolan, och berättar hur skakigt det var i början av pandemin när ingen visste vad som skulle hända. Hon berättar hur kommunen trots det valde att prioritera skolans utveckling och betonade att det var viktigt att inte bromsa arbetet.

— Vi agerade efter läge men det fanns en stark vilja att samtidigt fokusera på framtiden. Huvudmannen angav riktning och betonade att arbetet med Samverkan för bästa skola skulle fortsätta. Att vi fick fokusera på det hjälpte oss att inte bli helt uppslukade av det dagliga kaoset kring pandemin.

Tydlig och löpande kommunikation har varit en förutsättning för den delaktighet och engagemang som finns i organisationen. Samverkan för bästa skola finns med i vår nämndplan och våra verksamhetsplaner. Vi diskuterar löpande hur arbetet med Samverkan för bästa skola går på varje sammanträde i nämnden. Vi har också löpande informerat rektorer, förvaltningskontor, fackliga företrädare och förstelärare med flera.

Samverkan för bästa skola blev en naturlig del och ett komplement i vårt redan pågående systematiska kvalitetsarbete. Vi har också haft en stor nytta av forskningsperspektivet. Det är något vi längtat efter, lyfter Åsa.

Teknisk infrastruktur fanns redan på plats

Åsa berättar att teknisk utrustning, digitala verktyg och bra uppkoppling är en viktig förutsättning för arbete på distans.

— Jag är trygg med att arbeta digitalt. Jag har ett stort intresse av detta och har jobbat som lärare i många år på skolor som varit tidiga med olika digitala lösningar. Det fanns de i verksamheten som inte hade samma erfarenhet från början men nu har alla vant sig, berättar Åsa.

Nulägesanalys och åtgärdsplan utfördes på distans

Åsa har rollen som en processledare vilket bland annat innebär att hon samordnar kommunikationen mellan deltagarna i kommunen och Skolverket. De inledde arbetet med att göra en nulägesanalys tillsammans med processtödjare från Skolverket. I början av analysen träffades arbetsgruppen fysiskt på plats men den största delen av analysen och arbete med att planera för åtgärder har utförts på distans.

— Alla som deltar i arbetet, från nämnd till pedagoger, har varit otroligt engagerade, lösningsfokuserade och samspelta längs vägen, berättar Åsa.

Utvecklade digitala mötesformer

— Vi arbetar på olika sätt vid olika tillfällen. Jag och processtödjarna från Skolverket planerar alltid dagordning och upplägg i förväg inför våra möten. Jag upplever att processtödjarna varit väldigt lyhörda för olika behov i planeringen.

— Ibland samlas vi deltagare i kommunen i en stor lokal så att vi sitter på säkert avstånd till varandra. Processtödjarna deltar digitalt och på distans. Jag leder vissa delar av möten och de leder andra delar.

En utmaning har varit det som man riskerar missa när man inte får träffas i det fysiska rummet. Vid känsliga frågor och diskussioner är det exempelvis viktigt att också läsa av kroppsspråk och säkerställa att alla har förstått vad som diskuteras. I dessa fall har jag exempelvis tolkat rummet och beskrivit för processtödjarna vad som har hänt. Här har vi fått till ett väldigt bra samarbete.

Vid andra tillfällen sitter alla på distans. De digitala mötena har lett till att fler har haft möjlighet att delta, berättar Åsa.

Arbetar digitalt med insatser

Åsa beskriver hur deras insatser har anpassats efter behoven i skolorna. I Samverkan för bästa skola får de stöd av Mittuniversitetet som håller i utbildningar och i handledning. Alla utbildnings- och handledningtillfällen är digitala. Pedagogerna på förskolorna och skolorna kompetensutvecklar sig i att leda kollegialt lärande, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och synligt lärande. Rektorer får fortbildning i att leda systematiskt kvalitetsarbete effektivt. På huvudmannanivån ges stöd i att stärka hela styrkedjan och att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Vad är dina bästa råd till de som står i startgroparna av sitt arbete inom Samverkan för bästa skola?

— Ta chansen att delta om ni får möjlighet! Ni kommer få nya perspektiv på vad som behöver utvecklas. Se arbetet som del av ert redan pågående utvecklingsarbete och hantera det inte som något separat vid sidan av. Ni kommer få ett bra stöd i processen från Skolverket och lärosäten som deltar. Arbetet kan kännas överväldigande i början men det klarnar allt eftersom. Ett tips är att utse en person som samordnar kommunikationen kring arbetet. Det är en förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt, avslutar Åsa.

Senast uppdaterad 19 maj 2021.