Skolverket

Elever lär sig hantera sociala medier

För att skapa nätsmarta elever som kan hantera internet måste lärarna utgå från barns och ungdomars verklighet. Undervisningen ska hjälpa eleverna till ett kritiskt tänkande i vardagen.

När eleverna på Murgårdsskolan i Sandviken fick varsin dator var det många som undrade hur eleverna skulle skyddas från farorna på internet. Skolchefen konstaterade att det är lärarnas uppgift att utveckla ett inre filter hos eleverna, så att de kan hantera både risker och möjligheter. Därför startade skolan projektet Nätsmarta. Det utgår från dagens digitala förutsättningar och ska hjälpa eleverna i vardagen. Nätsmarta leds av specialpedagogen Madeleine Högman och förskolläraren Karin Lepistö.

− Det står tydligt i läroplanen att skolans undervisning ska lära eleverna att hantera en vardag som är i snabb förändring, säger Karin Lepistö. Vi försöker skapa en helhetssyn. Eleverna ska jobba aktivt och utforskande för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till medierna och till samhället.

Skapa förståelse för medievanor och upphovsrätt

Nätsmarta arbetar med tre områden: bilder och filmer, säker på nätet och social kommunikation. Här ingår bland annat upphovsrätt, normkritik, källkritik, identitet, integritet och säkerhet. Även kritiska reflektioner kring medievanor och hur vi kommunicerar och interagerar på nätet ingår.

Lärare och elever utvecklar lektionsmaterial som kan användas i undervisningen i svenska, so-ämnena, hemkunskap och bild. Eleverna är med och tar fram material, utifrån deras egna tankar och reflektioner.

− För lärarens del handlar det om att ge vägledning, vara bollplank och ge hjälp och stöd när det behövs. Även om eleverna ofta är bättre på att använda tekniken, har läraren en central roll när det gäller kunskapsutveckling och värdegrund, säger Madeleine Högman.

Eleverna börjar med att skapa enkla lektioner som byggs på efterhand. När de allra yngsta arbetar med upphovsrätt, kan till exempel en bild fungera som utgångspunkt. Läraren kan visa bilden och resonera med eleverna om vad som händer om de förändrar bilden. Får de göra det? Vad skulle upphovspersonen säga?

Genom att arbeta konkret blir upphovsrätten lätt att förstå. Eleverna förstår att de inte utan vidare får ta eller förändra det som andra har skapat. Det är lärarens uppgift att berätta vilka regler som gäller och vad som är tillåtet i olika sammanhang.

− Kunskap är färskvara i alla områden som vi arbetar inom. På kort tid har mycket förändrats. När vi började fanns inte ens ordet selfie − nu har nästan alla elever en egen mobil, säger Karin Lepistö.

Lagar och regler för sociala medier

Videobloggar har blivit stort bland ungdomar. Det finns en enorm marknad med kändisar som får stort genomslag hos målgrupperna. Här har vuxenvärlden sällan koll, men det har barn och ungdomar, konstaterar Madeleine Högman.

− Det är ingen mening med att komma med förbud eller pekpinnar. Ett öppet förhållningssätt är betydligt effektivare. Vi kan problematisera och diskutera, låta eleverna skapa en egen videoblogg eller spela in en film om vad man ska tänka på när man bloggar.

De som är uppvuxna med sociala medier har ofta en annan syn än vuxna på vilken information de ska lämna ut om sig själv och om andra. Det finns barn och ungdomar som har tusentals följare på sociala medier. Då anses de vara publicister och behöver veta vilka lagar och regler som gäller. Det är också viktigt att tänka på vilken identitet de vill skapa och hur de vill uppfattas av andra. Här kan en dialog med lärare, klasskamrater och föräldrar vara ett gott stöd.

− Kunskap och en öppen kommunikation är bättre än att sätta in filter i skolans nätverk, tycker Karin Lepistö. Man pratar ofta om filter i huvudet, men vi använder hellre uttrycket inre filter. Det handlar inte bara om huvudet, hjärtat ska också vara med! De elever som får med sig denna kunskap från skolan kommer klara sig bättre både som medborgare i samhället och på arbetsmarknaden.

Idag när många kan bli publicister och information snabbt sprids vidare, är det viktigare än någonsin att vara källkritisk. Information som är falsk eller vilseledande kan få allvarliga konsekvenser. För några år sedan lanserade tidningen Metro Viralgranskaren. Där granskar journalister nyheter som fått stor spridning i media. De sticker hål på många nyhetsbubblor. Viralgranskaren vänder sig till vuxna. I ett samarbete med Nätsmarta och Metro finns nu Lilla Viralgranskaren som vänder sig till skolelever.

Skolan måste följa med i den digitala informationsspridningen

Nätsmarta har fått bra genomslag i Sandviken. Madeleine Högman och Karin Lepistö är ofta ute och berättar om sitt arbete. Ibland besöker de elevhälsan, eftersom de kan hjälpa till att motverka mobbning och trakasserier på nätet. Många föräldrar vill också ha hjälp att förstå sina barns vardag på nätet och lära sig mer om de nya medierna.

− Det är viktigt att lyfta fram fördelarna med ett undersökande arbetssätt. Eleverna är aktiva och delaktiga. Undervisningen utgår ifrån deras verklighet och vardag, säger Karin Lepistö. Vi skapade en webbplats för Nätsmarta för att strukturera och tydliggöra för oss själva. Nu har den blivit ett bra stöd för lärare i hela landet. Lärarhandledningen och lektionsplaneringarna för olika årskurser gör det lättare att komma i gång. På Nätsmartas Facebook-grupp kan vi dela länkar, diskutera och berätta hur vi gör, men också lära oss av andra.

Nu när informationsspridning och kommunikation blir mer och mer digital, måste skolan följa med, avslutar Madeleine Högman och Karin Lepistö. Annars finns det risk för att skolan fastnar i den analoga världen medan resten av samhället befinner sig den digitala.

Text: Stefan Pålsson

Guide som får eleverna att tänka till innan de publicerar

Skolverket har tagit fram guiden ”Tänk på vad du lägger ut på nätet”. Det är en enkel skiss som eleverna kan följa innan de publicerar något i sociala medier. Den hjälper eleverna att fundera en extra gång innan de publicerar sitt material.

Guiden Tänk på vad du lägger ut på nätet

 Diskussionsfrågor

  • Vilka sociala medier använder ni?
  • Hur vill ni uppfattas i sociala medier?
  • Vilka personer följer ni i sociala medier?
  • Vad brukar ni göra när ni sitter vid datorn?
  • Har någon sagt någonting elakt till dig på nätet? Hur kände du dig då?
  • Hur vet du att det du läser på nätet är sant?
  • Får man använda andras bilder på sociala medier?