En drifts- och utvecklingsorganisation — en framgångsfaktor på Dalhemsskolan

— Vi har sett flera positiva förändringar på vår skola. Vi har ökat elevernas närvaro. Vi har lyckats motivera dem att satsa på skolan och på högre betyg, berättar biträdande rektor Lena Cervin.

Bild på Jenny Aggebrandt (skolpsykolog), Eva-Lena Sander (biträdande rektor), Anette Swenninger (rektor) och Maria Kvist (biträdande rektor).  Fotograf: Theresia Wästerberg, praktikant på team Kommunikation och marknad, Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.

Bild från vänster: Jenny Aggebrandt (skolpsykolog), Eva-Lena Sander (biträdande rektor), Anette Swenninger (rektor) och Maria Kvist (biträdande rektor). Fotograf: Theresia Wästerberg, praktikant på team Kommunikation och marknad, Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.

2016 valde Dalhemsskolan i Helsingborg att inleda ett samarbete med Skolverket inom Samverkan för bästa skola. Tre år har gått och nu berättar Anette Swenninger, rektor, Lena Cervin, biträdande rektor samt Eva-Lena Sander, biträdande rektor, om skolans utvecklingsresa.

— Vi upplever att eleverna verkligen har förstått varför kunskap är viktigt och hur kunskap gynnar dem. Vi vuxna upplever också en ökad trygghet och studiero på skolan. Andra skolor vill göra studiebesök för att de har hört positiva berättelser om hur vi arbetar och vad vi åstadkommit. Vi upplever också att fler lärare som söker jobb söker sig till just oss. Vi är självklart inte klara med vår utvecklingsresa. Det är egentligen först nu det börjar, berättar Anette Swenninger.

En omfattande analys för att identifiera utvecklingsområden

— Vi inledde arbetet 2016 med att göra en nulägesanalys av vår skola. I analysen tog vi reda på vilka problem som fanns på vår skola, undersökte vad de kunde bero på och diskuterade vad som kunde vara möjligt att påverka och åtgärda utifrån våra förutsättningar och behov.

Processtödjarna från Skolverket utmanade oss i analysen genom olika metoder för att vi verkligen skulle hitta kärnan i våra utmaningar. De hjälpte oss att skapa ett öppet och ärligt samtalsklimat samt gav oss stöd i hur vi kunde arbeta med en mall för en nulägesanalys. Utifrån nulägesanalysen skapade vi en åtgärdsplan med olika insatser som vi än idag arbetar med. Processtödjarna från Skolverket gav oss också stöd i åtgärdsplanen genom att hjälpa oss att hitta åtgärder som skulle passa vår verklighet och skolans vardag.

Underlaget vi analyserade var elevernas betyg, meritvärde och statistik för frånvaro med mera, dels resultat från olika undersökningar och fokusgrupper med elever och medarbetare. Vi analyserade också underlaget med anmärkningar vi fått från Skolinspektionen samt tidigare utförda analyser av vår verksamhet, berättar Lena Cervin.

Den nya organisationen skapar studiero och utrymme att utveckla undervisningen

— Idag har vi en drifts- och utvecklingsorganisation på plats. I driftsdelen finns lärare som är arbetslagsledare och de ansvarar för att leda det administrativa vardagliga arbetet. De tar bland annat ansvar för praktiska frågor, elevernas närvaro eller kontakt med föräldrar med mera.

Vi har tagit fram ordningsregler, rutiner för hur ordningsregler ska följas upp och rutiner för konsekvenser vid incidenter. En konsekvens är exempelvis disciplinära samtal med oss rektorer, kontakt med vårdnadshavare och samarbete med elevhälsan. Arbetslagledarna följer upp varje incident oavsett storlek.

I utvecklingsorganisationen finns lärare som är lärledare och de ansvarar för att leda pedagogiska dialoger och att utveckla undervisningen på skolan. I utvecklingsorganisationen är pedagogiken helig. Där arbetar lärarna med kollegialt lärande och utbyter kunskap mellan ämnen och årskurser.

Både arbetslagsledare och lärledare har fått utbildning och verktyg att använda inom sitt respektive ansvarsområde. Vi fortsätter utveckla organisationen och får idag stöd av en strategisk utvecklare inom Helsingborgs stad. För att förtydliga drifts- och utvecklingsorganisationen är även ledningens arbetsuppgifter fördelade utifrån drift och utveckling i ett F-9 perspektiv, berättar Anette.

Gemensam lektionsstruktur och formativ- samt språkutvecklande undervisning

— Lärledarna har lett arbetet i sina arbetslag med att utveckla den språkstödjande undervisningen i alla ämnen. Eleverna skall utveckla ett skolspråk/ämnesspråk, vilket lärarna under lärledarnas ledning utvecklat olika strategier för. Lärarna arbetar idag med ett formativt förhållningssätt och ger eleverna både feed-back och feed-forward.

All personal har också enats om en gemensam lektionsstruktur, vilket innebär att alla lärare arbetar utifrån samma modell. Det har lett till att eleverna känner igen sig och vet vad de kan förvänta sig. Lektionerna inleds med ett tydligt startblock och avslutas med reflektion och exit-tickets. Strukturen skapar de ramar eleverna behöver för att få studiero och därmed nå skolframgång, berättar Anette.

Motivationspedagoger ökar elevernas närvaro i skolan

Dalhemsskolan har också utvecklat sin elevhälsa. I elevhälsan ingår skolsköterskor, specialpedagoger, mentorer, motivationspedagoger och en skolpsykolog. Skolpsykologen sitter också i deras ledningsgrupp 20% av sin tid och stödjer dem i deras utvecklingsarbete vad gäller skolans arbete med sina värdeord ­– Trygghet – Arbetsro – Kunskap. De samarbetar också med den centrala elevhälsan i Helsingborgs stad. Genom den Centrala elevhälsan får skolorna i Helsingborg tilldelning av elevhälsoteamets professioner. Dalhemsskolan köper också till extra tid för skolpsykolog, kurator och skolsköterska då det finns ett stort behov av dessa professioner på skolan.

— Det som är speciellt med vår elevhälsa är våra motivationspedagoger. Det är till stor del tack vare dem vi ökat elevernas närvaro. Så fort de får reda på att en elev är frånvarande kontaktar de föräldrarna och försöker ta reda på var eleven är. De jobbar ihärdigt och reagerar aktivt på all frånvaro, oavsett om den är giltig eller ogiltig. Tack vare dem har vi lyckats öka skolnärvaron på hela skolan.

Motivationspedagogerna har också till uppgift att upptäcka samband och mönster i elevernas frånvaro. Ibland finns det anledningar till frånvaro som vi på skolan inte kan påverka. Då hjälper vi föräldrarna att komma i kontakt med andra myndigheter eller instanser som möjligtvis kan hjälpa eleverna och föräldrarna.

Våra motivationspedagoger är brobyggare och har ett stort förtroende hos både elever och föräldrar. De bygger goda relationer med eleverna, skapar band och ger eleverna den uppmärksamhet de behöver. De är bra på att förklara vikten av att gå i skolan och få en utbildning, för både föräldrar och elever, berättar Eva-Lena Sander.

Vad är era bästa råd till andra skolor som ska påbörja ett samarbete med Skolverket inom Samverkan för bästa skola?

— Kom ihåg att det tar tid att utveckla en skola och det tar tid att se resultat. Ni kan dock se indikationer på resultat. Det är viktigt att ledningen på skolan engagerar sig och deltar aktivt för att det ska bli förändring och utveckling. Ta ett gemensamt beslut om att ni ska prioritera Samverkan för bästa skola och att det ska få vara i fokus under de tre år samarbetet med Skolverket pågår. Ta gärna kontakt med andra skolor som gjort samma resa, gör studiebesök och fråga efter deras framgångsfaktorer och utmaningar, uppmanar Anette.

— Kom ihåg att det inte finns givna steg som gäller för alla som deltar i Samverkan för bästa skola. Alla skolor har sina egna behov och förutsättningar och ni behöver ha modet att förändra under vägen. Fokusera er på era mål, betonar Eva-Lena.

— Det är viktigt att alla medarbetare får vara med och påverka insatserna i skolan. Gör dem delaktiga i arbetet och uppföljningen så alla kan se vilka förändringar som sker. Det skapar en starkare vi-känsla. Ha höga förväntningar på varandra men se också till att ni skapar förutsättningar för alla att göra sitt bästa, uppmanar Lena.

— Kom ihåg att det tar tid att göra nulägesanalysen. Våga vara ärliga i er nulägesanalys och i era samtal med Skolverket. Det är tufft att vara ärlig men utan ärlighet blir det ingen förändring, betonar Lena Cervin.

— Våga tänk stort och annorlunda. Våga ta upp alla idéer. Våga tänka utanför boxen. Stå ut, håll i och håll ut, avslutar Lena.

Läs mer om Samverkan för bästa skola

Film: Så har Dalhemsskolan arbetat för att förbättra elevernas resultat, inspelad 2018 (tid: 2:46)

Ljudreportage: Bättre elevhälsa ger bättre måluppfyllelse i skolan (inspelat 2017)

I detta ljudreportage beskrivs hur Dalhemsskolan i Helsingborg har stärkt skolans elevhälsoteam och ökat elevernas närvaro i skolan. I reportaget beskrivs hur skolan utvecklar elevernas motivation för studier och hur det också stärker deras självkänsla. Inspelningen gjordes 2017.

 

Senast uppdaterad 28 juni 2019