Så arbetade Gotland med satsningen Riktade insatser för nyanlända elever

Gotlands kommun var en pilotkommun inom Skolverkets satsning ”Riktade insatser för nyanlända elever” som drog igång under våren 2016. Nu är projektet i sitt slutskede och det går att se tillbaka på två händelserika och utmanande år.

Elisabeth Jonsson Höök

-Jag skulle vilja påstå att vi inte kommit så här långt om vi inte deltagit i projektet, säger Elisabeth Jonsson Höök, kvalitetsutvecklingschef. Det gav oss vind i seglet. Nu arbetar vi tillsammans på ett helt annat sätt med gemensamma rutiner och strukturer.

Ingen tidigare erfarenhet av att ta emot asylsökande

Under slutet av 2015 kom över tusen personer till Gotland, varav många var i skolålder. Det var en hektisk tid för en kommun som inte hade tidigare erfarenhet av att ta emot asylsökande. Man fick så att säga lägga rälsen medan man körde. Samtidigt som Gotland tog emot många nyanlända, byggde man en ny förvaltning med många nya chefer.

- I januari 2016 genomförde vi en analysvecka och insåg snart att vi hade ett antal områden som vi behövde ta tag i, bland annat ledarskapet, förmågan att kunna anpassa undervisningen och arbeta inkluderande. Vi insåg också att vi behövde en gemensam syn. ”Allas barn är allas barn och ett gemensamt ansvar”, säger Elisabeth Johansson Höök. Då knackade Skolverket på dörren. De hade uppmärksammat vår situation och frågade om vi ville vara med i projektet. Och det ville vi förstås! Det skapade en hög ambition och stort engagemang på en gång.

Madelene Johansson

Madelene Johansson, som är lärare i botten, arbetade tidigare på integrationsenheten innan hon fick uppdraget som projektledare för satsningen - något hon tror har bidragit till att det fungerat så bra.

- Jag har kunnat identifiera mig med målgruppen, jag förstår verksamheten och har en lokal förankring, vilket är en framgångsfaktor.

- Uppdraget är att sprida kunskaperna vidare till våra kollegor på Gotland, säger Marie. Vi arbetar i team och eftersom vi har en bred bas, vi täcker in från förskola till gymnasiet, blir det lättare att möta hela personalgrupper ute på skolorna.

- Det har varit ett väldigt positivt mottagande bland våra kollegor, jag tror det beror på att metoden är väldigt hands-on. Man kan ta ut det i klassrummet och börja använda det direkt, menar Sara och fortsätter:

De här metoderna gör ju att eleverna kan få en ökad måluppfyllelse. Dessutom mår de bättre.

- Jag ser många positiva effekter, menar Eva, jag har fått många fler verktyg i min verktygslåda och jag kan se att det påverkar mina elever.

- Att vi är kända i skolsammanhang har varit en dörröppnare, vi har ett grundmurat förtroende, säger Monica.

Men visst har det funnits utmaningar även här.

- Det är viktigt med mandat från skolledningen, säger Eva. Vi har lärt oss vikten av att skapa en dialog innan vi möter kollegorna för att få med sig alla. Vi vill att man ska se detta som en chans!

- Det är viktigt att vi inte släpper det lokala teamet, det har varit otroligt värdefullt. En styrka för Gotland, menar Monica.

- Gotland brottas med att kunna bli fler gotlänningar på sikt och nu har vi fått ett tillskott av invånare. Nu måste vi få dem att stanna och trivas i kommunen, avslutar Madelene.

Fokus på fem insatser

När man drog igång arbetet samlades 12 nyckelfunktioner för att skapa ett lokalt team som inledde med att göra en behovsanalys. Önskelistan var lång, men där fick man bra hjälp av Skolverket att begränsa antalet insatser. Det blev fokus på fem insatser:

Systematiskt kvalitetsarbete, mottagning och undervisning, skapa goda förutsättningar för nyanländas lärande, studiehandledning på modersmål samt språkutveckling med digitala resurser.

Samarbetet inleddes med att Skolverkets processtödjare, Christina Nyrell, huvudansvarig, samt Inger Bergendorf besökte Gotland vid flera tillfällen under uppstarten av samarbetet. När arbetet var igång blev ungefär två heldagar per termin samt regelbundna avstämningar via telefon eller Skype.

- Det som varit utmanande är att få tiden att räcka till, att få rektorerna att prioritera arbetet och att få alla att känna sig delaktiga, menar Madelene och fortsätter: Samarbetet med Skolverket har varit väldigt bra, de har alltid funnits till hands och kunnat stötta oss i utvecklingsarbetet. Jag tror det här är ett väldigt bra sätt att jobba på, det kräver mer av oss, men det ger också mer. Och det bidrar till likvärdigheten – det ska inte spela någon roll vilken skola jag blir placerad på, möjligheterna ska vara desamma.

Även Elisabeth tycker att modellen med riktade insatser är väldigt bra.

- Man måste satsa på hela styrkedjan och långsiktigheten. Det måste hänga ihop och det måste in i det systematiska kvalitetsarbetet, säger hon. Effekterna som vi kan se redan nu är att styrkedjan är synlig och välfungerande och att vi arbetar tillsammans på ett helt annat sätt. Nu hoppas jag bara att vi snart kan se effekter även på betygsnivå, att vi ökar genomströmningen och får fler som är behöriga till gymnasiet. På personalsidan hade man också utmaningar, bland annat hade man inga studiehandledare.

- Vi fick ha uppsökande verksamhet och locka intresserade och erbjuda dem utbildning. Men vi kommer att behöva rekrytera fler, det är ett pågående arbete. Vi ser att behovet av stöd är stort för att inte pedagogerna ska försvinna från skolan, säger Madelene.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

En av insatserna som man arbetat på Gotland är att införa språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De fyra kollegorna Marie Åsheim Jacobsson, Monica Wigren, Sara Berg och Eva Kolmodin Weimar gick utbildningen under ett år hos Nationellt centrum för svenska som andraspråk (en utbildning som Skolverket handlat upp inom ramen för projektet). Handledarna inom språk och kunskapsutvecklande arbete har haft 20% nedsatt tjänst. Första året användes tiden till studier och det andra året har tiden använts till att stödja kollegor. 

-Uppdraget är att sprida kunskaperna vidare till våra kollegor på Gotland, säger Marie. Vi arbetar i team och eftersom vi har en bred bas, vi täcker in från förskola till gymnasiet, blir det lättare att möta hela personalgrupper ute på skolorna.

-Det har varit ett väldigt positivt mottagande bland våra kollegor, jag tror det beror på att metoden är väldigt hands on. Man kan ta ut det i klassrummet och börja använda det direkt, menar Sara och fortsätter: De här metoderna gör ju att eleverna kan få en ökad måluppfyllelse. Dessutom mår de bättre.

-Jag ser många positiva effekter, menar Eva, jag har fått många fler verktyg i min verktygslåda och jag kan se att det påverkar mina elever.

-Att vi är kända i skolsammanhang har varit en dörröppnare, vi har ett grundmurat förtroende, säger Monica.

Men visst har det funnits utmaningar även här.

-Det är viktigt med mandat från skolledningen, säger Eva. Vi har lärt oss vikten av att skapa en dialog innan vi möter kollegorna för att få med sig alla. Vi vill att man ska se detta som en chans!

-Det är viktigt att vi inte släpper det lokala teamet, det har varit otroligt värdefullt. En styrka för Gotland, menar Monica.

-Gotland brottas med att kunna bli fler gotlänningar på sikt och nu har vi fått ett tillskott av invånare. Nu måste vi få dem att stanna och trivas i kommunen, avslutar Madelene.

 

Senast uppdaterad 28 juni 2019