Introduktionsprogram för nyanlända i Linköping – alla skolor har en gemensam plan

I Linköpings kommun arbetar Michael Frisberg som utvecklingsledare för nyanländas lärande och samordnare för språkintroduktionsprogrammet, en relativt nyinsatt tjänst med fokus på strategiska insatser och kvalitetsutveckling.

Mikael Frisberg, utvecklingsledare för nyanlända elevers lärande i Linköping

Mikael Frisberg, utvecklingsledare för nyanlända elevers lärande i Linköping

– Det är ett otroligt spännande uppdrag, berättar Michael. Det är väldigt positivt att kommunen har tagit ett helhetsgrepp över verksamheten. Det är unikt för Linköping.

I Linköping bor knappt 160 000 människor och staden är en av de mest segregerade i Sverige. I dagsläget går 425 elever på språkintroduktionsprogrammet på någon av de fyra kommunala skolorna, fyra friskolorna samt en folkhögskola.

Språkintroduktionsprogram i Linköping

– Det som är unikt är att vi har en paraplyorganisation där alla skolor med språkintroduktion har att förhålla sig till den plan för utbildning som skrevs för läsåret 2016/17, fortsätter Michael.

Ett av mina uppdrag är att hålla ihop verksamheten och se till att det finns en likvärdighet mellan skolorna oavsett vilken huvudman de har. Jag är stolt över att vi har en organisation som bidrar till integration och motverkar den segregation som finns i Linköpings kommun.

Hur arbetar ni med de tre verktygen kartläggning, utbildningsplan och individuell studieplan?

– Den första kartläggningen görs på vår Startskola och då använder vi oss av Skolverkets material. Under elevens första termin ska även en hälsoundersökning genomföras samt vid behov ska en vaccinationsplan upprättas.

Tanken är att perioden på Startskolan ska vara kort. För den fortsatta kontinuerliga återkopplingen används matriser som bygger på kunskapskraven för respektive ämne.

Ett annat bra verktyg är ”Bygga svenska” som vi implementerar via ett nätverk för SVA-lärare (svenska som andraspråk), där vi arbetar med likvärdighet och bedömarträning, berättar Michael.

En programplan för språkintroduktion

Programplanen för språkintroduktion är omfattande och tar upp målbild, beskriver verksamheten och vad som ska ske i undervisningen, rutiner vid placeringar och nivåbyten med mera.

Verksamheten är organiserad i tre nivåer, start, mellan och fortsättning, för att tydliggöra elevernas utveckling så att de kan uppleva framgång. Samtliga tre nivåer på språkintroduktion bedrivs, liksom övriga introduktionsprogram, som heltidsstudier motsvarande studier på yrkesprogram (810 lärarledda timmar/läsår) vilket framgår av den timplan som kompletterar planen.

Timplanen ska garantera att eleverna får undervisning i de ämnen som de behöver

– Planen är styrande, skolorna har att förhålla sig till den, säger Michael. Den ger ett likvärdighetsperspektiv för eleverna och ser till att kvaliteten upprätthålls på alla skolor. Timplanen ska garantera att eleverna får undervisning i de ämnen som de behöver för att få behörighet till ett nationellt gymnasieprogram och att det bedrivs heltidsstudier på samtliga skolor.

Michael påpekar även vikten av att planen är ett levande dokument som följs upp och revideras årligen i samråd med rektorer på skolor med språkintroduktion.

En individuell studieplan för nyanlända

Den individuella studieplanen tar i första hand upp vilka ämnen eleven läser och i vilken omfattning, men även andra saker som kan vara gynnsamma för eleven som exempelvis praktik. Den upprättas i samråd med rektor, mentor och administratör på respektive skola och följs upp vid nämndens systematiska kvalitetsarbete.

På varje skola kompletteras studieplanerna med annan dokumentation som är tänkt att användas vid utvecklingssamtal såsom kort och långsiktiga mål, kartläggningar, eventuella extra anpassningar och särskilt stöd.

– Vi hoppas kunna digitalisera allt på sikt. Det har tidigare varit vissa problem med det. Ett annat problem är att den information som följer med elever som flyttar in från andra kommuner ofta är bristfällig, menar Michael.

Möjligheter och utmaningar med studievägledning

En kompetensutvecklingsinsats som Michael satsat på är studievägledning. Eleverna behöver i ett tidigt skede få en bra och tydlig uppfattning om vilka vägar som finns.

– Ett område vi behöver utveckla är studiehandledning. Det har visat sig vara svårt att hitta kompetent personal med både ämnes- och språkkunskaper. Där måste vi hitta andra lösningar, säger Michael. Digitala verktyg och fjärrhandledning skulle kunna vara ett sätt att förbättra och förstärka studiehandledningen.

Vi kommer även ta fram en insats för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Man har också startat ett 19-åringsspår på folkhögskola för de elever som inte hinner bli behöriga till ett gymnasieprogram. Där förbereds eleverna inför vuxenstudier genom undervisning med tonvikt på svenska språket och arbetsmarknadsorientering.

Inkludera och integrera elever

Det finns krav från Bildningsnämnden att öka måluppfyllelsen, vilket Michael tror är möjligt om arbetet fortsätter på det här sättet. Där är tydlighet en nyckelfaktor. Och de positiva resultaten finns.

– Ja, arbetet ger resultat, även om det är för tidigt att dra allt för långtgående slutsatser, men jag ser redan tydliga tendenser till att fler elever blir behöriga till ett högskoleförberedande program, menar Michael.

Nu har organisationen och arbetssättet satt sig. Tydliga kunskapskrav gör eleverna tryggare och vi har blivit allt bättre på att inkludera och integrera dem. Vi hittar hela tiden nya sätt att gynna verksamheten på sikt.

Vilka delar inom styrningen anser du behöver utvecklas vidare i er verksamhet?

– Vi måste se till att programplanen är väl förankrad genom hela styrkedjan. Där finns det mer att arbeta med. Framför allt behöver vi bli ännu tydligare mot lärare och övrig personal.

Den nya organisationen har varit en stor förändring. Det har blivit andra krav på lärarna och en del har haft svårt att ställa om till de nya riktlinjerna.

Vilka lärdomar vill du dela med dig av till andra kommuner?

– Eftersom det inte finns några nationellt fastställda mål för språkintroduktionsprogrammet är det absolut nödvändigt att det finns en plan för utbildning med tydliga riktlinjer som alla är överens om. Kartläggningen ska användas på rätt sätt och ska följa med vid nivå- och skolbyten så att de individuella studieplanerna hålls levande och följs upp kontinuerligt.

Individuella lösningar för elevers mål och behov

Jag har också insett hur viktigt det är att skolorna utifrån sina förutsättningar arbetar fram modeller för individuella lösningar utifrån elevens framtida mål och behov. Alla delar i styrkedjan hänger ihop och bildar en viktig helhet för den enskilda eleven och för alla som arbetar i verksamheten.

Vi har på kort tid kommit en bra bit på väg, men man får inte slå sig till ro utan hela tiden sträva efter att utveckla arbetet med nyanlända elever, avslutar Michael.

Senast uppdaterad 13 juni 2018