Källkritik för text, bild och musik

Barn och ungdomar är flitiga användare av digitala texter, bilder och musik. De flesta av dem är aktiva i sociala medier. Det ställer stora krav på den källkritiska förmågan.

Annika Sjödahl, lärare vid S:t Iliansskolan, en 7-9-skola i Enköping, menar att eleverna sällan tänker på källan bakom när de gillar en artikel eller bild eller delar ett klipp från Youtube. För att kunna ta ett samlat grepp kring problematiken använder hon UR-serien Medialized samt Statens medieråds satsningar MIK-rummet och No Hate Speech Movement.

− Vi tittar på vilka nyheter som dyker upp i elevernas flöden på Facebook, säger Annika Sjödahl. För det mesta håller de till på andra ställen, som Kik, Ask eller Snapchat, men Facebook spelar en stor roll i deras nyhetskonsumtion. Många läser inte tidningar, utan det är på Facebook som de håller sig uppdaterade. De riskerar alltså att hamna i en informationsbubbla dominerad av andra ungdomar, som formar deras förståelse av världen och tillvaron. De flesta har inte reflekterat över källkritik.

Annika Sjödahl tycker att lärare måste våga möta eleverna i sociala medier och föra en diskussion om vad som skrivs och delas.
− Att ha förståelse för vad jag behöver lära dem att hantera är en avgörande del av mitt arbete med källkritiken.

Moraliska och etiska frågor kring bilder

I ämnet bild ingår att eleverna ska utveckla en förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Redan i tidiga årskurser handlar det om bildanalys.

− Jag låter eleverna öva i en enkel kommunikationsmodell med sändare, avsikt med bilden, budskap som sänds till mottagaren och vad som händer med oss som tittar på bilden, säger Kristina Rilbe, bildlärare för årskurs 6-9 vid Björkhagens skola utanför Stockholm. Då blir eleverna mer och mer medvetna om bilder omkring sig.

Hon låter också eleverna lära sig att laborera.

− De får byta ut delar av bilden eller kanske storleksförändra och på så sätt upptäcka bildkonventioner, stereotypiska bilder och bilder som handlar om makt, genus, sexualitet och identitet. Bilder som sänds ut av professionella bildskapare i samhället i syfte att få oss att tycka och köpa saker eller idéer.

En viktig aspekt av kursplanen är rättigheter och skyldigheter kring bilder samt olika moraliska och etiska frågor som blir en konsekvens av användandet. Kristina Rilbe har ett antal frågor som är viktiga att ställa: Vilka bilder sprids på Snapchat, Instagram och vad har de för budskap och effekter? Vilka av alla bilder vi möts av i media är ögonblicksbilder och vilka är arrangerade eller manipulerade på annat sätt? Vilka bilder får elever använda i skolarbeten och för egna digitala collage?

Musik som påverkare

Även i ämnet musik är analysen av musikens budskap viktig.

− Jag tror att många elever har en undermedveten medvetenhet om filmmusikens påverkan. Vad musikläraren kan göra är att skapa ett mer medvetet förhållningssätt genom att låta eleverna lyssna till musiken i olika filmscener och diskutera den, säger Karl Malbert, mediepedagog och behörig lärare i musik och svenska.

Ett uppskattat lektionstips är att spela upp filmmusiken från en romantisk scen utan att visa själva filmen och be eleverna att räcka upp handen när kyssen kommer.

− Alla kommer att räcka upp handen samtidigt, för ofta är det så oerhört tydligt. Sedan kan man prata om varför alla i klassen upplevde samma sak och vilken funktion musiken har för vår filmupplevelse, säger Karl Malbert.

En annan spännande ingång för klassrumsundervisning om hur filmmusiken kan påverka oss tycker han är reklamfilmsmusiken.

− Hur låter det när man försöker sälja en bil? Hur gör man för att reklamfilmen ska osa kvalitet? Kanske inte med lägereldsgitarr direkt, utan ofta är det klassisk musik vi får höra. Det signalerar hög status.

Viktigt att granska olika typer av material

Annika Sjödahl anser att det är viktigt att lära sig granska olika typer av material. Hon använder ett program från Medialized om konflikten mellan israeler och palestinier. I programmet visas hur ett filmat råmaterial kan klippas ihop till två filmer som ger rakt motsatta perspektiv. Genom att klippa och vinkla, blir det möjligt att mejsla fram det budskap man vill förmedla.

− Eleverna behöver kunna göra en kritisk värdering av information i text, ljud och bild, men de måste också kunna använda olika medier för att själva uttrycka och förmedla ett budskap, säger Annika Sjödal.

Hon tycker att Webbplatser som Mediekompass, MIK-rummet och Kolla källan är bra utgångspunkter för dem som vill lyfta fram medie- och informationskunnighet i undervisningen.

− Det skulle behövas en större bank av artiklar som tydligt visar och förklarar hur man kan vinkla och förvanska budskap. Det är bra att kunna visa många olika exempel på hur informationen är vinklad och att resonera kring trovärdighet tillsammans med eleverna. Vilka artiklar väljer vi att tro på? Varför gör vi det?

Annika Sjödahl menar att eleverna är trots allt är lite duktigare idag när det gäller källkritik, om man jämför med hur läget var för några år sedan. De fler källkritiska begrepp med sig när de börjar sjuan. Det kan bero på en ökad medvetenhet hos lärarna, men också att det numera kommer på de nationella proven. Då blir det uppenbart för alla att det verkligen måste in i undervisningen.

− Utvecklingen går snabbt och vi börjar redan vänja oss vid att alltid vara uppkopplade med mobilen. Var är vi om tio år? Undervisningen ska förbereda eleverna för morgondagens samhälle, så digitala medier och de förmågor som krävs för att förstå och hantera dem måste in i undervisningen. Det gäller att använda det material som finns och vi måste våga fråga varandra om hur vi ska göra. Ingen vet allt och det är ingen skam att fråga.

Artikeln är skriven av: Stefan Pålsson, Filippa Mannerheim och Jane af Sandeberg

Diskussionsfrågor i klassrummet

Här är förslag på diskussionsfrågor kring källkritik. Eleverna kan säkert ge exempel på falska nyheter som cirkulerat i sociala medier. Allra bäst är förstås om diskussionen integreras i ett tema eller ämne som just nu är aktuellt i klassen.

  • Har ni något exempel på en falsk nyhet som ni själva, någon kompis eller någon annan spridit vidare?
  • Hur fick ni reda på att nyheten inte var sann, utan påhittad?
  • Hur kan ni ta reda på om en nyhet är sann eller falsk? Hur brukar ni göra?
  • En bild säger mer än tusen Men kan man lita på bilden?
  • Varför är det ofta musik i reklamfilmer?
  • Varför tror ni att nyheten/bilden/klippet spreds från början? Därför att den som spred nyheten:

- såg att nyheten fått många gilla-markeringar

- känner och litar på källans avsändare?

- tycker att källans budskap stämmer med hennes/hans egna värderingar?

- källkritiskt granskat nyheten och kommit fram till att den är trovärdig?

- struntat i att vara källkritisk?

  • Ser ni någon fara i att falska nyheter sprids? Vad kan det leda till tror ni? Om ni kommer på något exempel är det bra.
  • Vilken betydelse har det för en nyhet att den får många ”likes”?

Diskussionen avslutas med att ni tillsammans tar fram några enkla regler för:

  • hur vi ska tänka innan vi delar en nyhet vidare till våra vänner?
  • hur vi ska tänka innan vi okritiskt tror på en nyhet någon annan skickat till oss?

Resurser i arbetet med källkritik

Checklista för källkritik

Checklista för sociala medier

Svenskarna och internet 2018. Internetstiftelsen i Sverigelänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 18 december 2017