Källkritik på mellanstadiet

Undervisning i medie- och informationskunnighet (MIK) handlar om att göra det osynliga synligt för eleverna. På så sätt blir de kritiska och medvetna medieanvändare på och utanför nätet.

Marie Anderssonvar tidigare förstelärare på och är numera it-pedagog på Region Gotland. Hon menar att det finns en pedagogisk styrka i att kunna diskutera medier och källkritik i åldersblandad helklass.

− Eleverna lär sig av varandra och jag lär mig av dem samtidigt som jag får veta hur de tänker och resonerar. Jag behöver utgå ifrån det elevnära för att få till en undervisning som är konkret och inte rör sig ovanför deras huvuden. Här är det viktigt att vara engagerad i de problem och frågeställningar som berör dem och att börja i det lilla.

Trovärdiga källor

Ett exempel på hur det kan gå till i praktiken är när eleverna fick arbeta med en artikel från P4 Gotlands webbsida. Artikeln påstod att ett norrsken setts över Gotland, men eleverna undrade om det verkligen var så.

− Eleverna upptäckte att artikeln blandar åsikter och fakta. Hur ska man ta ställning till det? Är det primärkällor eller sekundärkällor som använts? Är bilden på norrskenet verkligen tagen här och nu? Varför länkade P4 Gotland till en Facebook-sida? Vem står bakom den? Vad är syftet? Här fanns mycket att undersöka närmare. Eleverna måste bli medvetna om styrkor och svagheter för att kunna avgöra om artikeln kan anses trovärdig.

Marie Andersson och hennes sexor har tidigare tittat på hur bilder kan retuscheras och manipuleras i olika sammanhang och för olika syften, bland annat inom modevärlden. Det visade sig att eleverna aldrig hade tänkt på att bilder kunde manipuleras och vilseleda. Detta gav intressanta diskussioner, inte minst om skönhetsideal och hur bilder kan påverka oss.

Dold reklam

Eleverna har också tittat på reklam i olika former och i olika medier. Bland annat letade de efter dold reklam och produktplacering i barn- och ungdomsfilmer, Youtube-klipp och tv-program. I det sammanhanget användes en blogg där eleverna fick visa hur deras medvetenhet/kunskaper om medier, källkritik och informationshantering utvecklades. Då redaktionell marknadsföring vinner mer och mer mark, blir det här allt viktigare att uppmärksamma.

Kritisk blick av nyhetsflödet

Målet är att eleverna ska bli medvetna medieanvändare, i och utanför skolan. Marie Andersson har arbetat mycket med de här frågorna, men hon har inte varit ensam att undervisa. Eleverna har också hjälpt varandra att utvecklas och att tänka vidare.

− De ska vara å det klara med att de behöver vara källkritiska och granskande i alla sammanhang. Men att något inte stämmer behöver inte alltid betyda att det finns ett syfte att vilseleda. Det kan även handla om misstag eller slarvfel som behöver rättas till. Läromedlen är förstås inget undantag. En elev hittade ett fel i matteboken och mejlade förlaget. De svarade samma vecka och kommer att ändra i nästa tryckning.

En viktig konsekvens av genomslaget för sociala medier är att det blir allt svårare att skilja mellan nyheter, vandringssägner, rykten, politisk propaganda och satir. Därför är det nödvändigt att ständigt vara uppmärksam, men vi kan alla misslyckas.

Marie Andersson berättar att hon gick på den falska nyheten om Ikeas prideprotest mot Ryssland med den regnbågsfärgade kudden Putin som fick stor spridning. Till en början kändes det pinsamt att hon inte direkt lagt märke till att det var satir, men misstaget blev istället en konstruktiv ingång i undervisningen.

− Viralgranskaren i Metro avslöjade bluffen och förklarade steg för steg i sin artikel hur de gått tillväga. Det gav en god grund för ett källkritiskt och medieetiskt samtal. Vi har alla ett ansvar nu när vem som helst kan vara avsändare. Det duger inte att bara sprida vidare utan att undersöka sanningshalt och trovärdighet.

Källkritiska och medieetiska samtal med elever

Enligt Marie Andersson går det att ta upp det mesta med eleverna, under förutsättning att det görs på rätt nivå. När klassen resonerade kring varför så mycket är gratis på nätet, konstaterade en elev att inget egentligen är gratis. Även om vi inte betalar, får företagen alltid något i utbyte. Ofta handlar det om våra användardata som de kan utnyttja i kommersiellt syfte. Detta står i avtalen som vi godkänner, men de är i regel snårigt skrivna och nästan ingen läser dem.

− Statens medieråd har en fin förklaring på vad medie- och informationskunnighet är. Det är helt enkelt kunskaper och färdigheter som maximerar möjligheterna och minimerar riskerna när vi använder medier.

Bättre informationssökning för unga

När eleverna analyserade P4 Gotlands norrskensartikel, upptäckte Marie Andersson att det fanns en hel del luckor i deras färdigheter som det gäller att ta tag i, till exempel informationssökning på nätet.

− Skolbiblioteksbloggen på Pedagog Stockholm gjorde en julkalender som varje dag fram till jul gav tips för att göra genomtänkta och effektiva sökningar i Google. Hur söker man med fraser och wildcards och hur kan olika operatorer spetsa sökningen? Jag tänker mig att eleverna kan göra en sökskola där de med hjälp av skärminspelningar visar hur man kan resonera och gå tillväga.

De senaste åren har det kommit en hel del bra material som underlättar undervisningen i medie- och informationskunnighet, konstaterar Marie Andersson. Ett exempel är Utbildningsradions serie ”Är det sant?”. Den har en lärarhandledning som gör det enkelt att komma igång. Andra exempel är Statens medieråds resurser och Webbstjärnans kursportal för lärare.

Det allra viktigaste är att våga prova och inse att man inte kan allt, utan ständigt måste lära nytt. Här är det utvidgade kollegiet ett bra stöd, till exempel #skolchatt på Twitter och de många skolrelaterade grupperna i Facebook. Lärare kan hjälpa varandra att hitta nya vägar att komma vidare.

Text: Stefan Pålsson

Tips på resurser

Guide för källkrtitik

Checklista för källkritik

Modulen kritisk användning av nätet på lärportalenlänk till annan webbplats

Webbstjärnans kursportal för lärare, IISlänk till annan webbplats

Utbildningsradions serie ”Är det sant?länk till annan webbplats

Statens medierådlänk till annan webbplats

Pedagog Stockholmlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 18 april 2018