Lärvux-utbildning (särvux) i nära kontakt med arbetslivet

En är lärling på en Montessoriförskola på Östermalm, en annan i klädbutik på Södermalm. Botkyrka Vuxenutbildnings lärlingsbaserade Lärvux-utbildning innebär närkontakt med arbetslivet och konceptet har varit mycket lyckat. Hittills har sex tidigare elever fått arbete efter utbildningen.

I Botkyrka har Lärvux (begreppet de använder istället för särvux) arbetat lärlingsbaserat sedan tidigt 2010-tal. Deltagarna är i skolan varje måndag och resterande fyra veckodagar på sina lärlingsplatser på förskolor och lager, i butiker och bagerier runt om i Storstockholm.

– Under de här åren har vi haft 24 deltagare. Av dessa har 13 personer slutfört lärlingsutbildningen inom Lärvux och sex av dem har fått anställning efter utbildningen. Det är vi så klart jätteglada för och det visar att vår verksamhet kan göra skillnad. Samtidigt är jag övertygad om att vi kan komma ännu längre, säger verksamhetsutvecklare Stefan Cepeda.

Målgruppen består av kognitivt funktionsnedsatta i åldern 20 år eller äldre och utbildningen har tre olika inriktningar: handel och service, restaurang och bageri samt omsorg och service. Numera är utbildningen ettårig.

Ett flertal utmaningar

Utmaningarna i verksamheten är flera, berättar Stefan Cepeda. Det handlar exempelvis om att rekrytera till utbildningen, men också om att hitta lämpliga lärlingsplatser.

– Vår mest tacksamma utmaning är deltagarna själva för de vill så mycket, är så starka och brinner verkligen för att få komma ut och jobba. Och när de väl kommer ut på en arbetsplats är de som regel otroligt lojala och noggranna. Sedan kan det vara en utmaning att klara övergången från lärlingsplats till en anställning. Tidigare fokuserade vi mest på att de skulle få erfarenheten, men vi tycker inte längre att det räcker.

En hjälp på vägen hade varit om deltagarna efter utbildningen hade kunnat titulera sig serviceassistenter, en tjänstetitel som man framgångsrikt har infört i flera andra kommuner.

– Det är en av våra visioner, att Botkyrka kommun anställer serviceassistenter. Det handlar inte om att subventionera deras löner utan att kommunen kvoterar den här målgruppen och ger dem viktiga och nyttiga arbetsuppgifter och därmed kan avlasta exempelvis undersköterskor inom omsorgen. Det här är ju personer som kan och vill jobba. Vi har diskuterat den här frågan med kommunen och inställningen är positiv, men det krävs politiska beslut så det är vårt fokus just nu, säger Stefan Cepeda och tillägger:

– Den här målgruppen blir alltid bortglömd. Jag tycker att samhället måste bli bättre på att ta hand om dem och ett första steg vore att kommunen föregår med gott exempel.

Att hitta lärlingsplatser är som sagt en annan utmaning. Nyckeln här är att arbeta med framförhållning och att bygga långsiktiga nätverk.

– Våra arbetshandledare sköter anskaffningen av lärlingsplatser och för dem gäller det att arbeta proaktivt. Ut och knacka dörr, prata med folk, nätverka och skaffa kontakter. Det går inte att vänta tills behovet uppstår, det måste vara ett långsiktigt arbete om det ska vara lyckosamt.

Balans mellan krav, stöd och service i kontakten med arbetsgivare

I kontakten med arbetsgivare är det också viktigt att hitta en bra balans mellan att ställa krav och att erbjuda stöd och service, menar Stefan Cepeda. Arbetsgivaren ska vara medveten om att lärlingen kommer till arbetsplatsen för att lära sig yrket eller branschen, samtidigt som det ska stå klart att representanter för utbildningen hela tiden finns tillgängliga som support och hjälp, både för deltagaren och för arbetsgivaren.

– Vi är ute på deras arbetsplatser minst två gånger per månad och pratar med chefen och med personalgruppen för att ta reda på vad som har gått bra och vad som har gått mindre bra. Utifrån det arbetar vi sedan med deltagarna och använder måndagarna i skolan för att följa upp och jobba med deras handlingsplaner. Om det har gått bra sätter vi upp nya delmål så att de får en ny utmaning att jobba med.

Alla handledare som ska ta emot en lärling får genomgå en kortare utbildning.

– Tidigare använde vi oss av Skolverkets APL-utbildning, men vi kände att den blev för generell. Istället tog vi fram en egen handbok med tips och råd. Den ligger på vår hemsida om man är intresserad, tipsar Stefan Cepeda.

Lärlingsplatser i och utanför kommunen

Medvetet söker Lärvux lärlingsplatser även utanför kommunen, berättar Stefan Cepeda.

– Det ger mycket när lärlingsplatsen ligger utanför Botkyrka så att de måste ta sig dit med allt vad det innebär i form av resor och planering. Vi har lärlingsplatser från Östermalm till Södertälje. Självklart pratar vi om detta när vi gör kartläggningen, men de flesta tycker bara att det är roligt. De är hungriga och positiva, säger Stefan Cepeda.

Rekryteringen till utbildningen sker bland annat genom kontakter med kommunens särgymnasium, även om eleverna där inte tillhör den primära målgruppen. Många elever kommer till utbildningen via skolans samverkan med Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och Försäkringskassan.

– I perioder kan det vara ganska svårt med rekryteringen. Det går upp och det går ner. Som mest har vi haft 16 på lärlingsutbildningen och mer än så klarar vi inte av. Sedan är det ju inte alla som fullföljer utbildningen. En del tycker att det blir för tufft eller slutar av andra anledningar.

När Stefan Cepeda blickar framåt ser han framför sig en utvidgad och mer varierad verksamhet.

– Vi vill bredda oss, skapa fler kurser och ett större ombud. Vi har en fantastisk verksamhet och den vill vi kunna erbjuda till ännu fler.

Text och foto: Jakob Hydén

Senast uppdaterad 14 januari 2019