Leksand tidiga med att starta lärlingsutbildning

I en liten kommun som Leksand behövs många utbildningsvägar för att gymnasieskolan ska kunna drivas vidare. Trots att Leksands gymnasium bara har strax över 500 elever har skolan nio nationella program där man erbjuder lärlingsutbildning med 17 olika yrkesutgångar.

- Grupperna blir små och vi får ibland köpa in kompetens från andra skolor och utbildningssamordnare. Men ungdomarna behöver inte resa härifrån för att studera. Det betyder mycket för hela kommunen, säger Marko Sandelin biträdande rektor på Leksands gymnasium.

Lärlingsutbildningen måste ha samma ställning som andra utbildningar på skolan

Lärlingsutbildningen i Leksand drog igång som en av de första i landet redan 2003.

- Både företag, elever och lärare var medvetna om att de var försökskaniner, säger Christine Karlström som är lärlingssamordnare och har varit med sedan starten.

Hon tar ofta emot studiebesök från andra skolor som vill veta vilka fällor de ska undvika och hur vägen till framgång ser ut. En sak som Christine Karlström då alltid påpekar är att lärlingsutbildningen måste ha samma ställning som andra utbildningar på skolan.

Hon berättar att hon möter många eldsjälar som känner att skolledningen saknar förståelse för vad lärlingsutbildningen innebär för de som arbetar med utbildningen. Skolledningen kanske inte tycker att det behövs en verkstad på skolan. Eller de kan ha inställningen att yrkeslärare som har skolförlagda kurser samtidigt kan ansvara för några lärlingar utan att få tid avsatt för detta. Det är ett förhållningssätt som inte fungerar. Utbildningen måste genomsyra hela organisationen.

Samordnaren, spindeln i nätet

Sedan behöver man en samordnare, en spindel i nätet. Det är den rollen som Christine Karlström har. Hon ordnar arbetsplatser, håller kontakt med företagen och matchar elever och företag. Redan i nian får eleverna pröva på en veckas praktik för att de ska veta att de gör rätt val. Ett skäl till att avhoppen är få, tror Christine Karlström.

Måndagar och fredagar är lärlingarna på skolan. De övriga tre dagarna är de på arbetsplatserna. På så sätt får man in de individuella valen i schemat. För att få fulla klasser i vissa kurser samläser eleverna i olika årskurser vissa ämnen. Just nu samläser årskurs ett och två engelska. Då blir det en klass på ca 30 elever.

En av hennes käpphästar är att i lärlingsutbildningen har studie och yrkesvägledarna en nyckelfunktion. På grundskolan behöver de förstå vad lärlingsutbildning är. På gymnasiet behöver de veta vilka programfördjupningar som eleverna kan göra. Dialogen om vilka varianter det finns i programmen är jätteviktig, betonar hon.

Något annat som är viktigt är att lärlingarna har en sammanhållen klass.

- Eleverna ska känna att det är vi i lärlingsklassen som efter tre år nu står här och tar studenten tillsammans.

Man behöver man vara öppen för klimatet på arbetsplatserna

Lars Holmberg är yrkeslärare och han tvekade aldrig när han fick chansen att jobba med lärlingar. Han har märkt att många elever växer enormt när de får komma ut och jobba. Som lärare är det väldigt roligt att följa det.

En hel dag i veckan har han avsatt för arbetsplatsbesök och det behövs. Ofta är det långt att resa och det är viktigt att inte känna sig stressad när han pratar med handledaren.

Kontakten med företagen har inneburit en starkare kontakt med hantverksyrket. På apl-besöken passar han alltid på att fråga om de har köpt in några nya maskiner eller om de jobbar med några nya tekniker.

Han säger att som lärare på lärlingsutbildningen behöver man vara väldigt öppen för klimatet på arbetsplatserna. När Lasse Holmberg kliver ut ur skolportarna är han på företagens mark och då måste han vara lyhörd för hur företaget lägger upp sin verksamhet. Han påpekar att det är viktigt att tänka på att många hantverkare inte har någon akademisk utbildning. De kan känna sig osäkra inför skolan. Därför undviker alltid Lars Holmberg att krångla till språket.

Det kan ta ett tag att som rektor lära sig tänka lärling

I lärlingsutbildningen möts två olika kulturer, yrkeskulturen och skolkulturen. Själv upplevde biträdande rektor Marko Sandelin att det var en omställning att bli rektor för en lärlingsutbildning efter att bara ha arbetat med skolförlagda utbildningar. En av hans största farhågor var: hur ska vi ha kontroll på att eleverna lär sig det de ska när så mycket ansvar ligger på företagen?

Att driva en lärlingsutbildning bygger på att arbeta med helheter. Det kan ta ett tag att som rektor lära sig tänka lärling, menar han.

- I arbetslivet sker en massa saker parallellt och elevernas kunskaper testas inte i den ordning vi är vana vid i skolan. Men det fungerar. De ser vi bevis på hela tiden, säger han.

Text: Lotta Nylander

Senast uppdaterad 03 september 2019