Gymnasieskola i Lidköping satsar på utbildning för nyanlända – lyfter fram individen

Carina Bertilsson är rektor på språkintroduktionsprogrammet på De La Gardiegymnasiet i Lidköping. – Det är ett väldigt roligt arbete, med berikande möten med såväl ungdomarna som mina medarbetare. Jag lär mig nya saker varje dag, säger Carina.

Lidköping har drygt 40 000 invånare och endast en gymnasieskola. Där finns även språkintroduktionsprogammet (SPRI) med cirka 200 elever.

Upptagningsområdet är stort för kommunen på grund av att de har avtal med grannkommunerna som inte har gymnasieutbildningar. – Vi skriver fortfarande in elever, berättar Carina. Under hösten 2017 har det varit i snitt fem elever per vecka som vill skriva in sig.

Carina är gymnasielärare och socionom i botten och började som rektor för introduktionsprogrammet 2011. – Det var tufft i början med ny skollag och ny reform. Det innebar att starta upp verksamheten från noll. Men det innebar också möjligheter att tänka nytt och tänka om.

Hjälpmedel för att planera nyanlända elevers utbildning

För Carina har de tre verktygen plan för utbildning, kartläggning och bedömning samt individuell studieplan varit bra hjälpmedel. Det är Carina som tar fram plan för utbildning, som sedan stäms av med kvalitetskoordinator för att slutligen beredas i utbildningsnämnden.

– Det är viktigt att det blir en kedja som hänger ihop, menar Carina. Vi har arbetat för att stärka den och vi reviderar den varje år.

Anpassa språkintroduktionsprogrammet efter individuella förutsättningar och behov

Carina betonar vikten av att huvudmannen förstår SPRI-programmen och anpassar sig efter förutsättningar och behoven. Men hon poängterar också vikten av att det är ett levande dokument – det får aldrig bli endast ett administrativt dokument utan ett praktiskt verktyg för alla parter – elev, lärare, rektor och huvudman.

– Jag är glad över att Lidköpings kommun är så engagerade i vårt arbete. De kommer på besök till skolan och sätter sig in i verksamheten som de sedan beslutar om.

Vi måste möta dem där de är

Den individuella studieplanen tas fram av mentor, tillsammans med elev och vårdnadshavare eller god man. Regelbunden uppföljning och avstämning är viktigt. Ibland så ofta som varje vecka.

– Alla ungdomar har individuella behov och förutsättningar och vi måste möta dem där de är via den individuella studieplanen. Det administrativa tar mycket tid men det är ett viktigt dokument som lever och som är underlag i alla samtal mellan mentor och elev, menar Carina.

Utmaningar och möjligheter med nyanländas lärande

En av utmaningarna när utbildningsplanen ska göras är att Carina inte vet hur många elever hon planerar för. Hur många är kvar? Hur många nya kommer till?

– Självklart är det svårt att planera en verksamhet utifrån de förutsättningarna. Vi vet heller inte vilken nivå eleverna som kommer till oss är på.

En annan utmaning är förstås att få tiden att räcka till. Där har Carina hittat rutinen att skriva planen när elever och lärare är på lov så att den är klar när nämnden har sitt första möte inför hösten.

– Mitt mål är att bygga in planen i det systematiska kvalitetsarbetet så att vi, tillsammans med huvudmannen, utvärderar och planerar inför nästa år: Vad måste vi bli bättre på? Vad måste vi skriva fram?

Förebyggande elevhälsa och studievägledning är framgångsfaktorer

En framgångsfaktor som Carina gärna framhåller är att de har elevhälsa i form av skolsköterska och kurator på programmet vilket är en stor tillgång. Likaså är en studie- och yrkesvägledare placerad i arbetslaget.

– Deras uppdrag är att arbeta förebyggande. Som komplement till att mäta studieresultat och närvaro arbetar vi med FMS (fysisk-mental-social hälsa) där vår skolsköterska gör en hälsobedömning tillsammans med idrottslärare. Sedan gör eleven en självskattning av hur hen mår.

Det ger mätbara resultat – och elever som mår bra kan tillgodogöra sig studierna bättre. Studie- och yrkesvägledare har ett viktigt uppdrag att hitta vägar vidare för nyanlända elever.

Stärk kedjan mellan huvudman och verksamhet

Till andra kommuner som brottas med utmaningarna kring nyanländas lärande gör Carina ett medskick:

– Se plan för utbildning som ett redskap! För det övriga arbetet, men också för att stärka kedjan mellan huvudman och verksamhet. Man är väldigt ensam som rektor för SPRI – man löser allt för första gången. Man behöver ett nätverk av andra rektorer och lärare som arbetar med samma saker.

Vi löser många saker som det inte finns något facit på, avslutar Carina.

Senast uppdaterad 28 juni 2019