Medieutvecklingen förändrar ungas nyhetskonsumtion

Nyheter kommer inte längre bara via traditionella medier. Nu kan vi välja vårt eget medieflöde och får själva bedöma källan. Vad innebär det för ungdomarna som snabbast hakar på den digitala utvecklingen?

I dag är det inte bara de traditionella medierna som kan publicera sig, utan vem som helst kan nå en publik på internet. Globala medieföretag underlättar via sina algoritmer tillgången till nyheter och underhållning. Dessa algoritmer fungerar ofta så att om du har tittat på något tidigare, så kommer flödet att visa mer av liknande information. Nyhetsflödet blir således mer personifierat och anpassat efter dina intressen och behov. Utbudet och valfriheten är större än någonsin tidigare”

Fakta om Algoritm, på Wikipedias webbplatslänk till annan webbplats

Till den här texten finns ett diskussionsmaterial för lärare och elever:

Värdera nyheter i medieflödet

Medieutvecklingen ur ett medborgarperspektiv

Medieutredningen tillsattes av regeringen i mars 2015 för att analysera medieutvecklingen och mediepolitiken ur ett medborgarperspektiv. Medieutredningens första delbetänkande kom i november 2015, "Medieborgarna & medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar".

Större valfrihet ställer nya krav på medborgarna

Medieutredningen pekar på att den vidgade valfriheten inte enbart är positiv ur en demokratisk synvinkel, utan kan leda till att många av de gemensamma samtalsarenorna försvagas eller försvinner helt. Samtidigt ökar risken för splittring och minskad sammanhållning i samhället. När alla kan göra sin röst hörd, blir det också svårare att se vad som är fakta och vad som är rykten och falska nyheter.

Medieföretagen brukar betona att det är användarna som själva styr sorteringen av medieflödet . I Medieutredningens delbetänkande påpekas dock att Facebook medger att underhållning är ett mål i sig, vilket innebär att lättviktigt innehåll kan komma att tränga undan det som är mer samhällsviktigt. Eftersom det helt saknas insyn i hur algoritmerna är utformade är det omöjligt att bedöma hur det skulle kunna begränsa medborgarnas möjlighet att följa med i samhällsutveckling och samhällsdebatt, konstaterar utredningen.

Nyhetsundvikare eller medieborgare?

En del medieforskare menar att den ökade tillgången till information inte behöver innebära att alla blir mer informerade och insatta. De som redan är intresserade och kunniga kan öka sina kunskaper och sitt samhällsengagemang, medan så kallade nyhetsundvikare istället kan ägna sin tid åt lättsmält underhållning. På sikt kan en sådan här växande kunskapsklyfta skapa problem, eftersom en fungerande demokrati kräver informerade medborgare, konstaterar Medieutredningen i sitt delbetänkande.

Medieutvecklingen rymmer både hot och möjligheter, konstaterar Medieutredningen i sitt delbetänkande. Något som är positivt är att vi utvecklas till "medieborgare" som producerar, kompletterar och samspelar med medieföretagen. Men det förutsätter att alla lär sig att hantera de nya möjligheterna i det förändrade medielandskapet.

Medieutredningens delbetänkande (SOU 2015:94) på regeringens webbplatslänk till annan webbplats

I november 2016 presenterade Medieutredningen sitt slutbetänkande, "En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar". Det behandlar framför allt mediepolitiken och ger förslag på mediestöd.

Mängden av desinformation har ökat sedan 2015 då utredningen tillsattes. Slutbetänkandet menar att det idag har blivit ännu svårare att skilja sant från falskt. Till det kommer att allt färre kommuner har journalistisk närvaro vilket gör det svårt för allmänheten att ta reda på vad som händer i närsamhället. Digitaliseringen öppnar möjligheter för fler att göra sig hörda, men yttrandefriheten och demokratin är hotad om vi inte lyckas stärka den oberoende, granskande journalistiken.

Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) på regeringens webbplatslänk till annan webbplats

Den digitala medieanvändningen ökar

Den digitala medieanvändningen ökar snabbt. Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2018 har nästan alla svenskar internet på fickan. Nu har 90 procent en smart mobiltelefon, jämfört med 85 procent 2017, tre fjärdedelar 2014 och 14 procent fem år innan dess.

Undersökningen slår fast att de allra flesta nu använder internet, även de över 76 år. Alla 16–25-åringar använder sig av smart mobiltelefon, musik via internet, film på nätet, chatt-tjänster och lyssnar ofta på poddradio. Redan från 2 års ålder använder 79 procent av barnen internet på surfplattor och mobiltelefoner. I skolåldern använder eleverna internet både för att söka information och som en del i skolarbetet.

Fler än tidigare söker dagligen efter information på internet och då oftast på Google och Wikipedia. Över hälften av högstadie- och gymnasieeleverna använder Wikipedia varje vecka. Undersökningen visar att självförtroendet för att söka och hitta information på nätet faktiskt har minskat mellan 2017 och 2018, främst bland de yngsta och äldsta. Det kan hänga samman med att förtroendet för information på internet har minskat under samma period.

Svenskarna och internet 2018, på iis.selänk till annan webbplats

Sociala medier ökar och papperstidningen minskar

Användningen av sociala medier ökar, främst bland de yngre. Mediebarometern 2017 visar att 93 procent i åldersgruppen 15–24 år ägnade sig åt sociala medier, mot 83 procent tre år tidigare. En vanlig dag använder 65 procent av alla svenskar sociala medier, mot knappt hälften 2014 och en tredjedel år 2009. Medelålders och äldre föredrar traditionella medier framför sociala medier och digitala plattformar, även om den digitala användningen ökar.

Mediebarometern 2017, på NORDICOM:s webbplatslänk till annan webbplats

Facebook är det mest använda sociala mediet, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2018, trots att den dagliga användningen har minskat i åldrarna upp till 35 år. 12–15-åringar föredrar däremot Instagram och Snapchat som växer snabbast.

Traditionell radio och tv är fortfarande störst bland svenskarna generellt, enligt Mediebarometern 2017. Men webb- och poddradio går starkt framåt, framför allt i åldersspannet 15–44 år (18–19 procent). Vi tittar mer på webb-tv, en tredjedel av befolkningen mot 1 procent tio år tidigare. Åldersgruppen 15–24 år tittar mer på webb-tv än på tablå-tv.

Läsningen av papperstidningar minskar i alla åldersgrupper och har istället ersatts av nyhetskonsumtion på nätet och i mobilen. Enligt Mediebarometern 2017 är det nu 56 procent som läser dagstidningar, varav hälften digitalt och då särskilt kvällstidningarna.

Ungdomar får nyheter via sociala medier

Bland barn och ungdomar går den digitala utvecklingen snabbast. Mediebarometern 2017 visar att ungdomar mellan 15–24 år oftast använder sociala medier för att ta del av nyheter. Framför allt Facebook som står för 42 procent av deras nyhetsintag, jämfört med 26 procent via Sveriges Television och 24 procent via en dagstidning.

Statens Medieråds undersökning Ungar och medier 2017 visar också att de ungas nyhetskonsumtion på allvar har flyttat från papperstidningar och tv-nyheter till medieflödet på internet och på mobilen. Det är bara 9–12 åringar som oftare ser nyheter på tv istället för på nätet.

Ungar och medier 2017, på Statens Medieråds webbplatslänk till annan webbplats

En ökad användning av sociala medier behöver inte innebära att konsumtionen av nyheter från traditionella medier minskar, visar Ungar och medier 2017. De flesta nyheter i sociala medier är länkar till nyhetsinslag från traditionella medier. Nyheterna “bäddas in” i det sociala medieflödet. I själva verket ökade barns och ungas konsumtion av nyheter kraftigt 2010–2014 liksom deras positiva upplevelse av nyheter.

Yngre litar på traditionella medier och lär sig källkritik på nätet

Yngre personer värderar information på internet mer kritiskt än äldre personer, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2018. Orsaken är att de har fått utbildning i källkritik på internet, 63 procent av 12–15-åringar och 65 procent i gruppen 15–25 år.

Undersökningen Ungar och medier 2017 visar att nyheter på tv är den medieform som barn och ungdomar upp till 18 år litar mest på, följt av radio och papperstidningar. Lägst är förtroendet för sociala medier och bloggar. Generellt minskar förtroendet för alla nyhetskanaler ju äldre ungdomarna blir. I de äldre åldersgrupperna finns det en viss tendens att flickor litar mer på traditionella medier, medan pojkarna litar mer på digitala medier.

Om filterbubblor, falska nyheter och manipulation

Det nyhetsflöde som en person exponeras för i sociala medier styrs av en mängd olika faktorer. Bland annat beror det vilka sidor man följer, vilka vänner man har och interagerar med, vilken typ av länkar som man brukar klicka på och som man gillar. Här finns artiklar som belyser diskussionen kring detta:

Varning för filterbubblor

Den amerikanske medieaktivisten Eli Pariser myntade 2011 uttrycket ”filterbubbla” i sin bok The filter bubble: What the internet is hiding from you. Han varnade för att algoritmerna skapar informationsbubblor. Det vill säga att personligt anpassade resultat av en sökning efter information på nätet ger en förvrängd bild av verkligheten.

FILM: Föreläsning 2011 av Eli Pariser: Var medvetna om "filterbubblorna" på nätet, på webbplatsen TED.comlänk till annan webbplats

"Vi har alltid valt efter intresse"

Många blev uppmärksamma på fenomenet filterbubblor men på senare år har bilden nyanserats. I en artikel i Forskning och framsteg från november 2017 kritiserar flera forskare begreppet. Annika Bergström, medieforskare och undersökningsledare vid SOM-institutet vid Göteborgs Universitet, säger att ”filterbubblor” inte finns, eller i så fall inte mer än tidigare. Vi har alltid valt vänner, sammanhang, aktiviteter och nyhetsmedia som bekräftar oss, och det har inte ökat i och med digitaliseringen under 2000-talet. Hon menar, liksom flera forskare, att internet snarast har gjort oss öppna för olika typer av källor och att det inte finns belägg för informationsbubblor på internet.

Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, håller i artikeln med om att det inte finns mycket forskningsstöd för ”filterbubblor”. Han menar att det visserligen finns stöd för att vi väljer media efter politiska åsikter och intressen, framför allt när det gäller tidningar och sociala medier, men samtidigt når traditionella nyhetsmedier ut brett vilket talar emot informationsbubblorna.

Artikel i tidningen Forskning & Framsteg, Forskare sticker hål på myten om filterbubblorlänk till annan webbplats

Hur sociala medier används för att påverka oss

I UR-programmet ”Har jag något val? från juni 2018 undersöker programledaren och komikern Elin Almén hur sociala medier används för att påverka oss och våra politiska sympatier, till exempel i politiska val i USA och Europa. Hur det går att kartlägga användare av Facebook och Twitter och anpassa budskap med riktade inlägg till olika målgrupper för att skapa politiska strategier och opinion. Programmet tar upp filterbubblor, smutskastning med falska nyheter, trollfabriker, påverkanskampanjer och vad vi kan tänka på för att undvika manipulering.

UR-programmet Har jag något val? På UR:s webbplatslänk till annan webbplats

Text: Stefan Pålsson
Redigering: Catharina Nordengren

Senast uppdaterad 11 mars 2019