Medieutvecklingen förändrar ungas nyhetskonsumtion

Tillgången till nyheter har ökat enormt under de senaste decennierna. Digitaliseringen har ökat spridningen och i och med sociala medier har nyhetsflöden blivit anpassade efter våra intressen och behov. Detta ställer krav på att barn och unga kan tänka kritiskt och har kunskaper om källkritik.

Hur påverkar den här utvecklingen barn och ungas medieanvändning och nyhetskonsumtion? Vad händer med förtroendet för traditionella medier och förmågan till källkritik när var och en måste göra sin egen värdering av källan? Med utgångspunkt i Medieutredningen och några aktuella undersökningar försöker den här artikeln svara på de frågorna.

Större valfrihet men nya risker

Medieutredningen tillsattes av regeringen i mars 2015 för att analysera medieutvecklingen och mediepolitiken ur ett medborgarperspektiv. Det första delbetänkandet kom i november 2015, "Medieborgarna & medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar".

Medieutredningen pekar på att den vidgade valfriheten när det gäller medier inte enbart är positiv ur en demokratisk synvinkel, utan kan leda till att många av de gemensamma samtalsarenorna försvagas eller försvinner helt. Samtidigt ökar risken för splittring och minskad sammanhållning i samhället. När alla kan göra sin röst hörd, blir det också svårare att se vad som är fakta och vad som är rykten och falska nyheter.

Medieföretagen brukar betona att det är användarna som själva styr sorteringen av medieflödet. I Medieutredningens delbetänkande påpekas dock att Facebook medger att underhållning är ett mål i sig, vilket innebär att lättviktigt innehåll kan komma att tränga undan det som är mer samhällsviktigt. Eftersom det helt saknas insyn i hur algoritmerna är utformade är det omöjligt att bedöma hur det skulle kunna begränsa medborgarnas möjlighet att följa med i samhällsutveckling och samhällsdebatt, konstaterar utredningen.

En del medieforskare menar att den ökade tillgången till information inte behöver innebära att alla blir mer informerade och insatta. De som redan är intresserade och kunniga kan öka sina kunskaper och sitt samhällsengagemang, medan så kallade nyhetsundvikare istället kan ägna sin tid åt lättsmält underhållning. På sikt kan en sådan här växande kunskapsklyfta skapa problem, eftersom en fungerande demokrati kräver informerade medborgare, konstaterar Medieutredningen i sitt delbetänkande.

På den positiva sidan finns att vi utvecklas till ”medieborgare” som producerar, kompletterar och samspelar med medieföretagen. Men det förutsätter naturligtvis att alla sig hantera de digitala verktygen och sociala mediekanalerna.

I slutbetänkandet från 2016 konstaterade Medieutredningen att för att värna demokrati och yttrandefrihet måste vi stärka den oberoende och granskande journalistiken. Allt färre kommuner har journalistisk närvaro vilket gör det svårt för allmänheten att ta reda på vad som händer i närsamhället. Samtidigt ökar mängden av desinformation och det blir allt svårare att skilja sant från falskt.

Medieutredningens delbetänkande (SOU 2015:94) på regeringens webbplatslänk till annan webbplats

Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) på regeringens webbplatslänk till annan webbplats

Allt fler väljer digitala plattformar

Den digitala medieanvändningen ökar snabbt. Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2019 har nästan alla svenskar internet på fickan. Nu har 92 procent en smart mobiltelefon, jämfört med 85 procent 2017, tre fjärdedelar 2014 och 14 procent fem år innan dess.

Undersökningen slår också fast att de allra flesta använder internet, även de över 76 år. Alla 16–25-åringar använder sig av smart mobiltelefon, musik via internet, film på nätet, chattjänster och lyssnar ofta på poddradio. Detta mönster syns också bland de unga och det börjar tidigt konstaterar Statens medieråd i Småungar och medier 2019. Undersökningen visar att 75 procent av tvååringarna använder internet på surfplattor och mobiltelefoner.

Internet används också för att söka information, inte minst under skolåldern och bland studerande. En hög andel personer söker dagligen efter information och då oftast på Google och Wikipedia. Bland de studerande är det 94 procent som någon gång använder Wikipedia och 76 procent av dem googlar dagligen. Svenskarna och internet 2019 visar också att självförtroendet för att söka och hitta information på nätet ligger på samma nivå som 2018. 83 procent av svenskarna uppger att de har lätt för att hitta sökord. Den siffran är dock betydligt lägre bland de yngsta och äldsta som deltar i undersökningen.

Svenskarna och internet 2019, på iis.selänk till annan webbplats

Unga får sina nyheter via sociala medier

Användningen av sociala medier har ökat under det senaste decenniet, främst bland de yngre. Nordicoms undersökning Mediebarometern 2018 visar att 95 procent av ungdomarna ägnar sig åt sociala medier, mot 83 procent fyra år tidigare. En vanlig dag använder 71 procent av alla svenskar sociala medier, mot knappt hälften 2014 och en tredjedel år 2009. Medelålders och äldre föredrar traditionella medier framför sociala medier och digitala plattformar, även om den digitala användningen ökar. Användningen av traditionella nyhetskanaler som SVT, morgontidningar och Sveriges Radio är klart högst bland pensionärer.

Facebook är fortfarande det mest använda sociala mediet även bland studerande, men Svenskarna och internet 2019 visar att tjänstens tillväxt tycks ha avstannat och eventuellt kan en nedåtgående trend anas. De flesta sociala nätverken minskar i tillväxt, det gäller också Snapchat och Instagram som används i högre grad av de yngre åldersgrupperna. Det skulle möjligtvis kunna bero på att fler oroar sig för att de sociala medieföretagen ska inkräkta på deras personliga integritet på internet. Färre än tidigare upplever också att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull.

Mediebarometern 2018 skriver ”Traditionella medieplattformar som fm-radio, tablålagd tv och papperstidningar fortsätter att tappa lyssnare, tittare och läsare medan de traditionella mediernas strömmade och digitala versioner ökar.” Det är de unga som lägger minst tid på traditionella medieplattformar till förmån för bland annat sociala medier.

Läsningen av papperstidningar har minskat de senaste åren i alla åldersgrupper och har istället ersatts av nyhetskonsumtion på nätet och i mobilen. Enligt Mediebarometern 2018 är andelen läsare av en dagstidning på papper är 38 procent 2018 och andelen läsare av en digital dagstidning är 29 procent. Siffrorna torde ha ändrats ytterligare sedan undersökningen gjordes.

Bland barn och ungdomar går den digitala utvecklingen snabbast. Mediebarometern 2018 visar att ungdomar mellan 15–24 år oftast använder sociala medier för att ta del av nyheter. Framför allt Facebook som står för 43 procent av deras nyhetsintag, jämfört med 14 procent via Sveriges Television och 24 procent via en morgontidning.

Statens Medieråds undersökning Ungar och medier 2019 visar också att de ungas nyhetskonsumtion på allvar har flyttat från papperstidningar och tv-nyheter till medieflödet på internet och på mobilen. Det är bara 9–12 åringar som oftare ser nyheter på tv istället för på nätet.

Av Ungar och medier 2019 framgår också att barn och unga i huvudsak har en positiv upplevelse av nyheter. De lär sig saker och tycker att nyheterna är spännande och intressanta. Samtidigt finns det barn och unga som blir arga och ledsna över nyheterna, men den andelen är inte lika stor.

Mediebarometern 2018, på NORDICOM:s webbplatslänk till annan webbplats

Ungar och medier 2019, på Statens Medieråds webbplatslänk till annan webbplats

Yngre litar på traditionella medier och lär sig källkritik på nätet

Yngre personer värderar information på internet mer kritiskt än äldre personer, konstaterar Svenskarna och internet 2019. Orsaken är att de har fått utbildning i källkritik eller information om hur de ska värdera information på internet. Det är drygt en tredjedel i åldersgrupperna 12–15 respektive 16–25 som har fått det, vilken kan jämföras med att bara en tiondel av de som är över 65 år har fått någon form av utbildning i källkritik.

När det gäller förtroendet för olika medieformer visar Ungar och medier 2019 – trots hur användarmönstret ser ut – att etablerade, traditionella nyhetsmedier och public service åtnjuter störst förtroende bland unga, medan sociala medier har allra minst förtroende i samma åldersgrupper. Könsskillnaderna ökar dock med stigande ålder och andelen pojkar som säger sig lita på etablerade nyhetsmedier minskar i åldersgruppen 17–18 år.

Samma slutsats, att unga föredrar etablerade nyhetsmedier, drog forskaren Thomas Nygren i massexperimentet Nyhetsvärderaren 2017 då 12000 elever från högstadium och gymnasieskola deltog.

Nyhetsvärderaren: Forskarfredags massexperiment 2017: Slutrapport, i Digitala vetenskapliga arkivetlänk till annan webbplats

Diskussionsfrågor

Till den här texten finns ett diskussionsfrågor för lärare och elever:

Värdera nyheter i medieflödet


Text: Stefan Pålsson
Redigering: Catharina Nordengren och Anette Holmqvist

Senast uppdaterad 03 mars 2020