NCS konferens för språk-, läs- och skrivutvecklare 2022

Leda och stödja verksamhetsutveckling och hur vi kan främja läsning och språkutveckling var årets teman för konferensen. Konferensen samlade över 250 deltagare från hela landet och i år deltog för första gången också skolbibliotekssamordnare.

Verksamhetsutveckling och kollegialt lärande

Bild på Ann-Christine Wennergren.

Ann-Christine Wennergren. Foto: Kristina Rörström.

Deltagarna på NCS konferens har gemensamt att de ofta leder förändringsarbete inom området språk-, läs- och skrivutveckling. Frågor kring kollegialt lärande och undervisningsutveckling står också i fokus under NCS inledande konferensdag. Ann-Christine Wennergren, docent i pedagogik, påminner om att satsningar på språk-, läs- och skrivutveckling behöver vara integrerade i det systematiska kvalitetsarbetet på våra förskolor och skolor – om de ska göra skillnad för barn och elever. Ann-Christine säger också att det är viktigt att behålla fokus och att ha en långsiktighet i utvecklingsarbetet. — Chefernas uppgift är att skydda det kollegiala arbetet från parallella insatser, menar hon.

Ann S. Pihlgren, forskare i pedagogik, påminner om att beprövad erfarenhet för många är ett svårfångat begrepp. — Beprövad erfarenhet kan handla om en produkt, en process eller ett förhållningssätt, beroende på vem som använder begreppet, säger Ann. Viktiga beståndsdelar i att utveckla den egna verksamheten är till exempel att lära sig arbetsformer för systematik och analys.

Samverkan för läsfrämjande i förskolan

Bild på Maria Norenius och Katarina Strömberg. Två personer bredvid varandra tittar in i kameran.

Maria Norenius och Katarina Strömberg. Foto: Örnsköldsviks kommun.

Katarina Strömberg och Maria Norenius berättar om ett utvecklingsarbete i Örnsköldsvik där representanter från förskola, bibliotek och barnhälsovård tillsammans arbetar med att ta ett gemensamt grepp om de yngsta barnens språkutveckling och bland annat nå ut till fler barn med gåvoböcker. Projektet startades till en början upp med genom projektpengar från Kulturrådets projekt Bokstart, men satsningen i Örnsköldsvik ska vara långsiktigt och permanent. Idag kallas arbetet för Tillsammansläsning och ingår i kommunens plan för språk-, läs- och skrivutveckling. Katarina och Maria har också tagit fram en handledning med idéer för hur verksamma inom förskolan kan arbeta språkutvecklande med bilderböcker.

Litteraturläsningen viktigare än någonsin

Det läggs allt mindre tid på läsning på lektionstid. I Sverige ser vi också ett minskat läsintresse bland barn och unga. Även om eleverna har förmågan att läsa betyder det inte att de lägger sin tid på läsning. Men hur ska vi bära oss åt för att väcka elevers nyfikenhet på läsning? Och hur kan vi hjälpas åt i det arbetet?

Undervisning och läraren har en avgörande roll för att väcka elevers intresse för litteratur, säger Katarina Rejman, lektor i svenskämnets didaktik. Hon hänvisar till forskaren Gert Biesta som menar att en av undervisningens gåvor är att få det man inte bett om. Genom litteraturen och gemensamma samtal om böcker upptäcker elever det man inte ens visste att det fanns, säger Katarina. Vi behöver göra läsning angelägen för eleverna, menar hon. — Vi behöver ägna tid åt läsningen, prata mer om det lästa och gärna inkludera konstbaserade ingångar eller drama för att få variation och öppna upp för tolkningar.

Maria Larsson, lektor i pedagogiskt arbete, ger exempel på olika lästrender i skola och samhälle och berättar om utmaningar i gymnasieskolans läsundervisning. —För att utveckla sin läsförståelse behöver elever läsa mycket mer än de gör idag och gå mer på djupet i sin läsning. Därför få möjlighet att stanna upp och tänka tillsammans om det lästa, säger Maria. Det är viktigt är eleverna inte lämnas ensamma i sin läsning.

Bibliotek för likvärdighet, bildning och kultur

Pamela Schultz Nybacka är universitetslektor och arbetar med bibliotekarieprogrammet. Hon lyfter hur värdefullt ett bemannat skolbibliotek är och säger att en stabil läskultur på skolan behöver inkludera alla, ända från ledningen till vårdnadshavare. Balsam Karam som är författare och bibliotekarie berättar om projektet Läslust i Rinkeby som riktade sig till barn i åldrarna 8-12 år och inkluderade gemensam läsning tillsammans med vuxna och läsfrämjande aktiviteter tillsammans med bibliotekarierna i området. Barn kan verkligen hitta till språket om de förstår att läsning är någonting mer än ”bara” nytta, säger Balsam.

Senast uppdaterad 19 december 2022.