NCS på Bokmässan

Över 82 000 personer besökte årets bokmässa i Göteborg. I en av alla montrar stod Skolverket med representanter från NCS.

En bild på Skolverkets monter på Bokmässan. Det är en bild på ett bord. På bordet finns böcker, bokmärken och folders.

NCS monter.

Det var första gången sedan 2019 som Bokmässan kunde återgå till sin tidigare form efter pandemin. Det var också första gången som Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek hade en monter på mässan. NCS delade ut informationsblad, bokmärken och anordnade quiz – men framför allt fick vi möjligheten att träffa våra målgrupper.

Vi var även gäster i Kulturrådets monter för att prata med besökarna om ”Läs tillsammans!”, som är ett inspirationsmaterial om högläsning som Skolverket har tagit fram tillsammans med Kulturrådet.

Seminarier om läsfrämjande insatser och vikten av bokval

Under Bokmässan hölls seminarier som hade flera beröringspunkter med NCS uppdrag, bland annat diskuterades hur man kan väcka läslust, läsfrämjande insatser, läsförståelse och att arbeta metodiskt med högläsning.

På en scen samtalade Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, på temat lättläst. De har undersökt hur lärare i svenska, skolbibliotekarier och elever på högstadiet uppfattar lättläst i skolan. En slutsats är att lättläst fungerar för en viss grupp av läsare, men att det finns risker när allt fler elever ser lättläst som en genväg till läsning. Lättläst tillsammans med tillhörande undervisningsmaterial uppmuntrar ofta vissa typer av läsarter som till exempel fokus på handlingen och vilken information texten ger. Den estetiska, känslomässiga läsningen och mötet med texten riskerar då att försvinna, menar Nordenstam och Olin-Scheller. De lyfte också betydelsen av att inte bara prata om att det är viktigt att läsa, utan även att diskutera vikten av vad eleverna läser.

Skolbiblioteket är en verksamhet – inte ett rum

Även skolbiblioteken diskuterades. På fredagen ledde journalisten Emma Leijnse seminariet ”Skolbibliotek i undervisningen” med deltagarna Maria Heimer, skolbibliotekarie och lärare, Pamela Schultz Nybacka, forskare, Monika Staub Halling, skolbibliotekarie och Maria Wiman, lärare. På frågan om hur ett skolbibliotek ser ut när det är som bäst, svarade Monika Staub Halling:

– När skolbiblioteket är en verksamhet snarare än ett rum. Och den verksamheten ska vara genomtänkt – dels till innehållet, som går hand i hand med läroplanen och hakar in i klassrummet och undervisningen, dels till strukturen, till exempel genom ett schema som säkerställer att biblioteksverksamheten når samtliga elever.

Välfungerande skolbibliotek har också god inverkan på skolutvecklingen, berättade Pamela Schultz Nybacka och fortsatte med effekterna för eleverna:

– Effekterna är att eleverna blir bättre i skolan. De får positiva attityder till läsning. De blir bättre på informationshantering, får bättre akademiskt självförtroende och utvecklar nyfikenhet, upptäckarglädje och livsmod. Dessa effekter behöver inte bara bära eleven i skolan, utan i livet.

Senast uppdaterad 10 oktober 2022.