Norrköping har arbetat med nyanlända elever efter närhetsprincipen

I Norrköpings kommun har många invånare en bakgrund från andra länder. I uppdraget som samordnare för nyanlända elevers lärande stödjer Jilda Sürüp verksamhet inom grundskolan och gymnasiet, samt med processtöd i olika processer som genomförs centralt.

Jilda Sürup undervisar elever

Jilda Sürup, samordnare för nyanländas lärande i Norrköping.

I Norrköpings kommun bor drygt 140 000 invånare. Många med bakgrund från andra länder, då staden har en lång tradition av att ta emot flyktingar. Var fjärde elev är en elev med annat modersmål än svenska.

-I Norrköping fattade man tidigt beslutet att alla skulle hjälpas åt med att ta emot nyanlända och vi har arbetat efter närhetsprincipen, berättar Jilda Sürüp, som arbetar som samordnare och projektledare i Norrköpings kommun. Det har lett till att fler lärare har mött nyanlända elever och att det är en angelägen fråga för alla skolor.

Jilda Sürüp har lång erfarenhet av att arbeta med nyanlända. I botten är hon lärare men har arbetat i flera år för Norrköpings kommun bland annat med forskning och utvecklingsfrågor med fokus på utbildning. Idag har hon en delad tjänst och arbetar dels som samordnare inom ramen för Skolverkets uppdrag, dels som projektledare inom kommunen.

-I mitt uppdrag ingår att stödja verksamheten inom grundskolan och gymnasiet, berättar hon. I rollen ingår också att vara processtödjande i olika processer som genomförs centralt.

Ett stort fokus på det systematiska kvalitetsarbetet

Placeringen på utbildningskontoret har bidragit till att Jilda har mandat i hela styrkedjan vilket underlättar arbetet.

-En viktig fråga för oss är att öka kvaliteten och likvärdigheten, vi har ett stort fokus på det systematiska kvalitetsarbetet, menar Jilda. Utifrån den totala bilden som framkommit har vi arbetat fram en utvecklingsplan för nyanlända och flerspråkiga elever. Bland annat har vi satsat på en uppdragsutbildning i kommunen för svenska som andraspråk vilket har ökat behörigheten.

Dessutom pågår en långsiktig insats med att utbilda skolledare och pedagoger från förskola upp till gymnasiet inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt . I samarbete med skoljuristen har hon också anordnat seminarium om skoljuridik för att klargöra vanliga frågor som: Vad innebär prioriterad timplan?

-Samordnarrollen har gett mig större insyn i var i processen man befinner sig på kommunens skolenheter, berättar Jilda. Jag har kunnat utgå från faktiska behov – och inte magkänsla – och utifrån det tagit fram långsiktiga strategier. Det är viktigt att de insatser vi tar fram är realistiska och utgår från faktiska behov för att de ska ge någon effekt.

Risken är att man inte ser att allt hänger ihop

Jilda anser att Skolverket har möjliggjort för huvudmän i hela landet att sätta frågan högst upp på agendan genom samordnartjänsten/bidraget.

-Alla vet att det här är viktigt, men det är också svårt och det kan vara lätt att ducka för det. Att vi har kunnat träffas inom regionen och utbyta erfarenheter har fört oss närmre varandra. Det regionala nätverket har breddats, sammanfattar Jilda.

Men självklart är det ingen quick-fix och utmaningarna är många.

-En utmaning är att insatserna som behövs också konkurrerar med andra utvecklingsområden på skolorna. Och hur ska man då prioritera och förstå att man måste fokusera på det just nu? Risken är att man inte ser att allt hänger ihop, säger Jilda och fortsätter:

-En annan utmaning är hur man lockar lärare med rätt kompetens, risken finns att man söker sig vidare om arbetsbelastningen blir för stor på skolorna. Det är viktigt att se att de nyanlända eleverna är elever som alla andra, men med andra förutsättningar och behov.

Jilda Sürüp arbetar sedan 2017 vid Skolverket som undervisningsråd med frågor om nyanländas lärande.

Senast uppdaterad 28 juni 2019