Regionen tar aktiv roll för samverkan skola-arbetsliv

En omfattande kartläggning av program- och yrkesråd i länet, processtöd där det behövts och strukturerat arbete över tid. Det är några av de faktorer som Region Örebro län arbetat med för att för att främja samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare.

Från en av konferenssalarna på hotell Scandic Örebro Väst hörs ett förväntansfullt surr av röster. Det är dags för det tredje mötet för branschrådet för besöksnäringen i Örebro län. Här samlas drygt 50 representanter för arbetsgivare, gymnasieskolor och yrkesvux med verksamhet inom hotell- och turism och restaurang och livsmedel.

Träffarna arrangeras av Region Örebro län och idag diskuterar deltagarna hur man bäst attraherar framtidens arbetskraft och vilka behov branschen ser. Platser för arbetsplatsförlagt lärande, apl, är viktiga för att få fram kunnig och kompetent personal för framtiden. Men för att samverkan ska fungera måste det finnas kunskap och förståelse för varandras verksamheter.

Så har det inte alltid varit, men bland mötesdeltagarna är man överens om att Örebro län tagit stora kliv i rätt riktning de senaste åren. Idag är det allt fler företag som erbjuder apl-platser och utbildningen sker med högre kvalitet.

Inledde med kartläggning

– Vi förstod att samverkan mellan arbetsgivare och skola inte alltid fungerade, när vi samtalade med olika branscher och utbildningsanordnare, säger Monica Möller, utvecklingsledare på området utbildning och arbetsmarknad i Region Örebro län.

Arbetet med att få fram apl-platser kunde ofta ske i sista minuten och sågs då som ett ”brandsläckande” uppdrag i stället för en systematisk process. Det skapade i sin tur stress och påverkade kvaliteten negativt. Det var också svårt för nya arbetsplatser och handledare att förstå sitt uppdrag och syftet med utbildningen.

I slutet av 2021 startades därför ett projekt med att kartlägga, och även öka antalet, fungerande regionala program- och yrkesråd i länet. En projektledare anställdes.

– Projektledaren intervjuade 190 rektorer, yrkeslärare, programsamordnare, arbetsgivare och företrädare för bransch- och arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Det resulterade i 14 kartläggningar utifrån yrkesområden, som sedan har återkopplats till råden för fortsatt utveckling, säger Eva Führ, kollega till Monica Möller i Region Örebro län.

Projektet övergick till processtöd

Regionen skapade också en webbplats och producerade inspirationsfilmer till regionens arbetsgivare för att få fler av dem att engagera sig i program- och yrkesråd. Projektet gled efter hand över till att bli mer av ett processtöd.

– Det kom många frågor från både utbildningsanordnare och arbetsgivare om hur man skulle få program- och yrkesråden att fungera. Då gick projektledaren in och stöttade, berättar Monica Möller.

Hon tar som exempel VVS och fastighet. Det är en bransch med ofta mindre företag som kan ha svårt att avsätta den tid och de resurser som krävs. Region Örebro län gick in och hjälpte till att starta upp ett råd. Projektledaren ringde runt till arbetsgivare och branschorganisationer och bjöd in dem till att medverka i rådet, fungerade som sammankallande och ledde de första mötena.

Långsiktig kompetensförsörjning

– För att lyckas med program- och yrkesråd krävs en tydlig agenda och att syftet är klart för alla. Det är också viktigt att det finns en tydlig påverkanspunkt som svarar på frågan vad vi kan göra för att det ska bli skillnad. Det måste vara rätt personer runt bordet med beslutsmandat så att det faktiskt händer saker, säger Eva Führ.

Andra framgångsfaktorer är att få eleverna att medverka i arbetet, men även att engagera politikerna. Det skapar förståelse och kan ge kortare beslutsvägar, menar Monica Möller.

Men det är långt ifrån självklart för alla regioner att engagera sig på detta sätt.

– Vi var själva lite tveksamma i början. Det är ju kommunerna som har huvudansvaret för program- och yrkesråd. Men det ligger i vårt uppdrag att arbeta långsiktigt för kompetensförsörjning i länet och att vi har ett relevant utbud som matchar efterfrågan av kompetens från arbetslivet, säger Eva Führ.

Branschen behöver vara delaktig

Martin Samuelsson, hotelldirektör på Scandic Örebro Väst, är positiv till branschrådet.

– Det är värdefullt med sådana här träffar och kunskapsutbyte. Vi sitter alla i samma båt och har samma utmaningar. Det är svårt för alla att få tag på kompetent personal.

Scandic har tre hotell i Örebro med sammanlagt omkring 600 rum, med nästan 1000 bäddar, vilket kräver mycket personal.

– Efter pandemin blev det uppenbart att vi tappat många medarbetare och kompetens. När restriktionerna släppte började vi och våra branschkollegor samtidigt rekrytera ny personal. Vi upplevde då att många duktiga människor hade valt nya karriärvägar och att vi inte fick tag på rätt kompetens fullt ut. Detta är fortfarande en utmaning för oss, så därför behöver vi själva vara delaktiga i hur vi som bransch kan stötta utbildningarna och säkerställa rätt nivå, säger Martin Samuelsson, hotelldirektör på Scandic Örebro Väst.

”Ingen quick fix”

Hotellet samarbetar med Virginska gymnasiet och deras hotell- och turismprogram och restaurang- och livsmedelsprogrammet och tar emot 14 elever därifrån. På Scandic Örebro Väst får de arbetsplatsförlagd utbildning tillsammans med lärare från skolan och hotellets personal.

– Jag brukar säga att du kan inte bli kock i en skolbänk. Du måste ut och röra i grytorna och få arbeta praktiskt. Samma sak gäller för hotellsidan. Du behöver vara ute bland gäster och lära dig service, systemkunskap och mycket mera. Så en arbetsplatsutbildning i skarpt läge, det vill säga med gäster, tror vi är rätt sätt att för eleverna att få rätt kunskap. Lärarna på Virginska är också branschfolk som vi känner sedan tidigare. Det gör att vi kvalitetssäkrar utbildningen både teoretiskt och praktiskt, säger Martin Samuelsson.

Han betonar också vikten av kvalitet kopplat till apl-platserna.

– Man måste ha med sig personalen. Tycker inte mina medarbetare och kollegor att det här är en bra idé så funkar det inte, så man måste förtydliga värdet av att vi kan säkra personal- och kompetensförsörjningen för framtiden. Men det är ingen quickfix, det är inte gjort av sig själv, säger Martin Samuelsson.

Ökad medvetenhet om samarbete

En av de stora fördelarna med regionens projekt tycker Eva Führ är just att medvetenheten om program- och yrkesrådens uppgift och betydelse har ökat bland arbetsgivare och utbildningssamordnare.

– Vi fick en överblick av vilka program- och yrkesråd som fanns och hur de fungerade. Det gjorde att vi kunde vi erbjuda stöd till de råd som inte fungerade. Det här visar att vi som region kan ta en aktiv roll där vi ser att det finns behov utifrån ett tillväxt- och kompetensförsörjningsperspektiv.

Mer om programråd och yrkesråd

Projektet om samarbete skola-arbetsliv i Region Örebro län Länk till annan webbplats.

För dig som är arbetsgivare - regional utveckling Örebro län Länk till annan webbplats.

Lokala programråd och yrkesråd – forum för samverkan (Skolverket)

För dig som är arbetsgivare (Skolverket) Länk till annan webbplats.