Så arbetar vi med entreprenörskap i grundskolan - exempel

I grundskolan ska eleverna utveckla kunskaper och förmågor som främjar entreprenörskap. Det kan vara att se möjligheter, gå från idé till handling och lösa problem. Här berättar lärare och elever från Helsingborg och Skogås hur de arbetar med entreprenörskap och vilka vinster det ger för elever, lärare och samhälle.

Här kan du läsa om hur du som rektor och huvudman leder och organiserar för entreprenörskap i skolan.

Exempel 1: Våga visa mod – nyckel i entreprenöriellt lärande

Utgå från elevernas egna intressen, jobba ämnesövergripande, våga testa nytt och älska misslyckanden. Det är några av de tumregler som SO-läraren Therés Löfgren använder i sin entreprenöriella undervisning.

F-9-skolan Tågaborgsskolan i Helsingborg invigdes 2013 och har sedan starten haft en entreprenöriell inriktning. En central del av arbetssättet är att ha en tydlig koppling mellan undervisning och samhället och att uppmuntra och stimulera eleverna att själva ta sig utanför skolan. Det kan handla om allt ifrån att intervjua en politiker till att tillverka egna instrument och ge en konsert på stan.

– Jag tänker alltid att vårt yttersta uppdrag är att skola väl fungerande samhällsmedborgare som tror på sig själva och sin förmåga och som vill vara med och påverka. Men det kommer inte ske automatiskt, eleverna måste känna sig delaktiga i samhället, säger Therés Löfgren.

Arbetar ämnesövergripande

Lärarna jobbar i team och beslutar om gemensamma arbetsområden inför varje termin. Man stämmer av mot de centrala innehållen och diskuterar sig fram till beröringspunkter mellan de olika ämnena och lägger därefter upp en konkret plan.

Therés Löfgren, lärare på Tågaborgsskolan i Helsingborg berättar om entreprenörskap

– Att jobba ämnesövergripande ger eleverna ett sammanhang för sin kunskap och en förståelse för hur saker och ting hänger ihop. Det skapar engagemang och motivation. För oss lärare innebär det en extra styrka. Att arbeta på ett annorlunda sätt är ibland en utmaning och när vi jobbar i team så kan vi stötta och hjälpa varandra, exempelvis när det gäller bedömningar eller kontakter med föräldrar och andra utanför skolan, säger Therés Löfgren.

Ibland bestäms redovisningsformen i förväg – eleverna kan få i uppdrag att spela in en film, skriva en debattartikel eller spela in en podd – men ofta får eleverna välja själva. Här, precis som i det entreprenöriella lärandet i stort, handlar det om att hitta en balans när det gäller styrning och stöttning från lärarens sida, menar Therés Löfgren.

– En viktig del i undervisningen är att eleverna ska uppmuntras att själva prova sig fram och då kan det inte finnas någon exakt arbetsgång. Det är absolut inte någon flummig undervisning, tvärtom behövs det mycket stödstrukturer, men som lärare måste du samtidigt våga släppa kontrollbehovet. Det är den stora utmaningen, framför allt för nya lärare.

Utvecklar elevernas förmågor

Therés Löfgren menar att arbetssättet till stor del handlar om att göra upp med gamla värderingar som lever kvar i skolsystemet. Hon försöker undvika att arbeta med allt för kategoriska uppgifter och svar – rätt eller fel, svart eller vitt. Dagens samhälle är mer komplext och ställer andra krav på framtida kunskaper hos eleverna. Med det entreprenöriella arbetssättet utvecklar eleverna förmågor som kreativitet, mod och initiativförmåga. Men också förmågan att ta en motgång.

– Vårt förhållningssätt är att älska våra misslyckanden. Det är lättare sagt än gjort, men finns det en tillåtande kultur kring detta så lär de sig att lita på sin egen förmåga. Att leda sig själv är ett uttryck som vi ofta använder, att äga sitt lärande skapar engagemang och motivation som betyder oerhört mycket för att skapa ett livslångt lärande.

Viktigt med stödstrukturer i ett självständigt arbete

Grundtanken är att det entreprenöriella lärandet ska vara mer inkluderande än en mer konventionell undervisning. Men precis som med andra arbetssätt så passar detta en del elever bättre och andra lite sämre. Utmaningen att motivera och nå ut till alla elever är en fråga som ständigt diskuteras i lärarteamen, berättar Therés Löfgren.

– En av utmaningarna är att hitta en flexibilitet i elevernas uppdrag så att de kan lösas på många olika sätt. Och när eleverna får arbeta mer självständigt så frigör det också mer tid för mig att stötta de elever som inte är lika självgående. Sedan är det jätteviktigt med stödstrukturen eller att skapa en ram för eleverna att jobba inom. De ska jobba självständigt, men det betyder inte att de ska släppas fria.

Delaktighet och aktivitet förbereder elever för livet

Linn Hägg började sjuan på Tågaborgsskolan hösten 2018. Hon säger att skillnaderna jämfört med hennes förra skola är stora. Här har hon fått lära sig att det heter kunskapskoll istället för prov, paus istället för rast och arbetspass istället för lektion.

Hon säger att hon har mycket mer motivation i skolarbetet nu.

– Undervisningen är helt annorlunda. På NO:n häromveckan gjorde vi till exempel en podd och så får vi vara ute på stan eller ute i verkliga världen. På min gamla skola var det mer att man fick sin bok och skulle svara på frågorna. Vi får själva vara med och styra undervisningen och på det sättet tycker jag att det är mer anpassat efter elevernas olika personligheter.

Pelle Falkheimer och Linn Hägg, elever på Tågaborgsskolan i Helsingborg berättar om entreprenörskap i skolan.

Pelle Falkheimer och Linn Hägg, elever på Tågaborgsskolan i Helsingborg.

På skolan går också niondeklassaren Pelle Falkheimer. Han tycker att lärarens annorlunda roll är påtaglig jämfört med hur det var på hans tidigare skolor.

– Läraren känns mer som någon som hjälper till istället för att vara lagledaren som alla ska följa. Jag tycker det är bra att vi får vara ute mer och att vi har mer att säga till om. Det är roligare. Jag tror att man lär sig mer och man blir bättre förberedd för livet. Kommer man till ett arbete så sitter man ju inte och läser i en bok utan man måste själv kunna ta initiativ, säger Pelle Falkheimer och lägger till:

– Man måste ta mer eget ansvar och är man noggrann så måste man jobba hemma. Men inte för att läraren säger det utan för att man själv måste planera sin undervisning. Det tror jag är nyttigt för i gymnasiet eller om man vill studera vidare så fungerar det mycket mer på det sättet.

Therés tips till dig som vill jobba mer entreprenöriellt i undervisningen:

  1. Utgå från elevernas egna intressen.
  2. Jobba ämnesövergripande.
  3. Våga testa nytt och älska misslyckanden.

Exempel 2: Entreprenörskap i skolan skapar värde

För SO- och svenskläraren Maria Wiman är värdeskapande lärande nyckeln till ett framgångsrikt entreprenöriellt arbetssätt. I praktiken innebär det att undervisningen ska ha en tydlig koppling till det omgivande samhället och att elevernas arbete ska ha verkliga mottagare.

Maria Wiman har arbetat som lärare i tio år, numera som SO- och svensklärare på Östra grundskolan i Skogås . Hon har flera gånger uppmärksammats för sitt entreprenöriella arbetssätt och föreläser med jämna mellanrum om sina metoder.

Men övergången till det entreprenöriella förhållningssättet 2015 var inte något överlagt eller planerat. Det bara skedde.

– Vid den tidpunkten tror jag att både jag själv och klassen hade lite svårt med motivationen, det kändes tungrott. Så beslutade UR att lägga ned sin programserie Geografens testamente och det engagerade mina elever väldigt, det var som att en gnista tändes i klassrummet. För mig som lärare var det en aha-upplevelse. Den där gnistan behövs för att skapa motivation i undervisningen, säger Mara Wiman.

För vem är kunskapen viktig?

Elevernas engagemang – som så småningom fick UR att ändra sitt beslut – blev början på något mycket större. Idag löper det entreprenöriella arbetssättet som en röd tråd genom Maria Wimans undervisning. Inte så att all undervisning bedrivs entreprenöriellt, men hon försöker alltid ha något projekt rullande eller letar efter entreprenöriella vinklar när man går in i ett nytt arbetsområde.

Och varje gång inleder Maria Wiman med samma frågeställning.

– För vem är den här kunskapen viktig? Vem kan vara mottagare? Jag börjar alltid i den ändan och låter eleverna själva svara. För mig är det kärnan, att vi riktar oss utåt istället för att jag ska samla in deras arbeten och lägga i papperskorgen. Jag brukar prata om värdeskapande lärande, jag vill att undervisningen ska skapa ett värde för någon annan utanför klassrummet.

Maria Wiman, lärare på Östra grundskolan i Skogås, berättar om entreprenörskap.

Maria Wiman tycker att synen på entreprenöriellt lärande ofta är onödigt komplicerad, många kollegor ser det fortfarande som något mystiskt och något som kräver speciella kunskaper. Hon vill också slå hål på myten att det är tidsödande.

Ingår i ordinarie undervisning

– Många får för sig att det är något som ska läggas ovanpå den ordinarie undervisningen, men då har man inte förstått. Det är ordinarie undervisning och den är precis lika mycket kopplad till läroplanen som mer traditionell undervisning. Ibland har jag kallats eldsjäl men det stämmer inte, jag jobbar inte mer än mina kollegor, säger hon.

Maria Wiman och den klass som hon idag är mentor för har prisats flera gånger för sitt entreprenöriella arbete, exempelvis fick klassen Surfa Lugnt-Priset på 25.000 kronor och kommunens demokratipris 2016. De har också fått mycket uppmärksamhet i media, inte minst förra året då ett debattinlägg som klassen hade skrivit orsakade twitterstorm.

Det projektet ledde till att klassen producerade en broschyr om yttrandefrihet och näthat. Ett annat stort projekt handlade om att förmå kommunen att bygga en ramp i skolan åt en av klassens elever som är rullstolsburen.

En central del i arbetssättet är att göra eleverna delaktiga i undervisningen. Som lärare gäller det att våga släppa lite på kontrollen, men i och med att eleverna själva är med och formulerar problemen, hittar olika angreppssätt och lösningar, så blir arbetssättet också inkluderande, menar Maria Wiman.

Flera vinster med arbetssättet

– Alla elever vinner på det här arbetssättet, men en del behöver mer stöttning och mer struktur. Många har en uppfattning att det entreprenöriella är flummigt, men enligt mitt sätt att se så finns det inte något mer strukturerat arbetssätt. Som lärare måste du hela tiden ha koll och hjälpa och stötta eleverna när det behövs.

Vinsterna är flera. Den kanske främsta är att den ger eleverna en medvetenhet om hur de kan påverka i samhället.

– Vi kan ju inte stänga in eleverna 13 år i skolan och sedan förvänta oss att de ska gå rakt ut i samhället och göra skillnad. Vi behöver ge dem verktygen och omvärldskunskapen redan nu. De behöver självförtroende och öva sina sociala förmågor. Sådant måste man träna på, säger Maria Wiman.

För Maria Wimans nuvarande klass – 9F på Östra grundskolan i Skogås – är det entreprenöriella arbetssättet en helt naturlig del av skolvardagen. Yttrandefrihetsprojektet började med en insändare, men utvecklades av eleverna själva till något mycket större.

Mer eget ansvar

– Vi får ju styra arbetet väldigt mycket själv, men i och med att vi har haft Maria ganska många år så är vi vana. Ibland är det ganska svårt, man fattar inte hur man ska komma vidare. Men det går inte att sitta och vänta, om det ska hända något så måste alla dra projektet framåt. Eftersom vi elever får mer ansvar så känns det också som att man tar uppgifterna mer på allvar, säger Matilda Solstrand som går i klassen.

Hon och klasskompisen Alice Lundberg berättar upprymt om alla de projekt som klassen gemensamt har genomfört under åren. Andra skolkamrater har mer än en gång undrat vad 9F egentligen håller på med. Men elevernas stöd för arbetssättet är grundligt och genuint.

Matilda Solstrand och Alice Lundberg, elever på Östra grundskolan i Skogås, berättar om entreprenöriellt lärande.

– Vi lär oss att nå ut och göra våra röster hörda, hur man argumenterar och inte bara accepterar saker och ting. Det känns som något som är en viktig del av vuxenvärlden och som skolan annars ofta är ganska isolerad ifrån, säger Alice Lundberg.

– Det som gör vår skoldag riktigt rolig är att man aldrig vet i förväg vad som ska hända. Det är lite skrämmande, men också en otrolig frihet.

Marias tre tips till dig som vill jobba mer entreprenöriellt i grundskolan:

  1. Våga testa. Undervisning måste inte se ut som undervisning alltid har gjort.
  2. Börja smått. Skicka vykort, skriv insändare, mejla en författare eller spela in en podd.
  3. Plocka in eleverna. Gör inte planeringen klar för ett halvår, det lämnar inget över åt elevdelaktighet.
Senast uppdaterad 13 mars 2019