Så höjde Sandeklevsskolan elevernas betyg

År 2016 valde Sandeklevsskolan i Göteborg att inleda ett samarbete med Skolverket för att stärka skolans arbete med att utveckla sin undervisning. Två år har gått och nu berättar rektorerna Charlotta Björk och Douglas McPherson om skolans resa för bättre betyg och stolta elever och lärare.

Bild på Charlotta Björk och Douglas McPherson, rektorer på Sandeklevsskolan.

Charlotta Björk och Douglas McPherson, Sandeklevsskolan.

– Den stora styrkan i samarbetet inom Samverkan för bästa skola har varit att vi har fått utveckla våra befintliga arbetsprocesser och utvecklingsinsatser. Erik Sanner, Ulrica Dahlén och Roger Persson från Skolverket stöttade oss i hur vi kunde fördjupa oss i vårt arbete för att systematisera och kvalitetssäkra det, berättar Charlotta.

Skolverket har varit vår sparringpartner

– Vi började arbetet med att tillsammans med Skolverket planera hur vi skulle utföra en analys av skolans nuläge och hur vi kunde identifiera olika orsaker på olika nivåer; i elevernas förutsättningar, i undervisningen och i ledningens arbete, beskriver Charlotta.

Erik, Ulrica och Roger har varit fantastiska. De kom inte hit med färdiga lösningar och en egen agenda utan samarbetet gick ut på att vi tillsammans fick diskutera och analysera vår skola, våra utmaningar och behov. De lyckades med att utmana oss med sina samtalsmetoder och analysverktyg för att få oss att hitta kärnan i våra problem. De stöttade oss också i vårt samarbete med andra aktörer som också stöttar oss med skolutveckling.

– Vi gjorde en ambitiös analys och arbetet tog en hel termin. Till vår hjälp hade vi en konsult som samlade och sammanställde data och dokumentation från flera år tillbaka. Underlaget bestod av allt ifrån betyg, resultat och statistik för olika ämnen, likabehandlingsplaner till intervjuer med elever, lärare och elevråd. Vår konsult gjorde också lektionsobservationer och besökte våra ledningsmöten.

Skolverket har varit en bra sparringpartner och arbetet med nulägesanalysen har gett oss det underlag och det självförtroende vi behövde för att utföra de utvecklingsinsatser som vi idag arbetar med, beskriver Douglas.

Skolutveckling tar tid

– Det som är utmaningen med Samverkan för bästa skola är att det tar tid. Skolutveckling tar tid. Det räcker inte med ett par möten här och där. I början behöver du kavla upp ärmarna ordentligt för ingen kommer att göra arbetet åt dig. Det är också ett viktigt arbete och det är inget du kan göra halvhjärtat med vänsterhanden. Min arbetsbörda har däremot redan börjat lätta och det är så häftigt att se skörden av vårt arbete efter två år, berättar Charlotta.

Vi gjorde alla medarbetare delaktiga

– Vi tycker det är viktigt med transparens och när vi först fick erbjudandet om att delta i Samverkan för bästa skola presenterade vi det för vår personal och vad det skulle innebära så att de kunde dela med sig av sina tankar och frågor. Personalen ställde sig positiv till samarbetet och därför valde vi att tacka ja, berättar Charlotta.

– När vi presenterade resultatet av vår nulägesanalys fångade vi också in medarbetarnas och elevrådets tankar innan vi sammanställde en slutlig version. Vi hade också samtal kring den slutliga versionen för att säkerställa att vi alla verkligen tänkte likadant.

Vi har alltid försökt göra vår personal delaktig i vårt utvecklingsarbete men det har varit en utmaning att ge dem en helhetsbild. Vi upplevde att personalen fick en helt förnyad förståelse för hur vi arbetar och varför vi gör det vi gör. Nulägesanalysen gav oss möjlighet att presentera något djupare och bredare än vi tidigare lyckats med. Det stärkte vår position som rektorer, berättar Douglas.

Vi satsade på systematiskt kvalitetsarbete, ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och stöd med betyg och bedömning

– Nulägesanalysen bekräftade vad vi redan hade identifierat som utvecklingsområden, men underlaget gav oss ett ännu mer vetenskapligt förhållningssätt till utvecklingen på vår skola. Skolverket hjälpte oss att komma i kontakt med forskare och utbildare vid Karlstads universitet som har gett oss utbildning och handledning inom olika områden.

Nulägesanalysen visade exempelvis att vi behövde satsa på att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete, vilket vår tidigare analys redan givit vid handen. Här fick vi stöd med att synliggöra vad vi gör, varför vi gör det och vad det leder till. Det arbetet har gjort oss bättre på planering, uppföljning, analys och dokumentation. Förut hade jag lite för mycket i bara mitt eget huvud, berättar Charlotta.

– Våra lärare har fått utbildning och handledning i betyg och bedömning av Karlstads universitet. De har hjälpt oss att systematisera och kvalitetssäkra arbetet så att vi kan vara säkra på att betygssättningen sker enligt lagar och regler men det har också gett våra lärare ett bättre självförtroende.

De har också bidragit till att utveckla lärarnas kollegiala lärande och rektorernas distribuerade ledarskap. Det innebär att vi fördelar ansvaret för olika processer till medarbetare som får ett uttalat uppdrag och mandat. Våra lärare har också fördjupat sitt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen. Det är ett arbetssätt där man utvecklar språk och ämneskunskaper parallellt i ämnesundervisningen, berättar Douglas.

Vi samarbetade med fler aktörer

– Parallellt med samarbetet med Skolverket deltar vi i olika utvecklingsinsatser tillsammans med Göteborgs stad och stadens Center för skolutveckling som också arbetar med att stödja skolan. Vi fann flera synergieffekter och vi rektorer har exempelvis gått en fortutbildning i pedagogiskt ledarskap där vi fick utveckla vår förmåga att analysera resultat i skolan, vilket går hand-i-hand med vårt systematiska kvalitetsarbete, berättar Charlotta.

Fler elever går ut med betyg

– Vi påbörjade vår resultatutveckling ett par år innan vi gick med i Samverkan för bästa skola. Vårterminen 2014 hade 29,5 % av eleverna på högstadiet godkänt i alla ämnen. Denna siffra har sedan stadigt ökat varje år. Likaså gymnasiebehörigheten. Nu vid höstterminens slut (2017) så var nästan 70% av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiets praktiska program, att jämföra med 44 % vid läsårsslutet 2014. Även gymnasiebehörigheten har stadigt ökat för varje år.

Vi i ledningen arbetar närmare vår personal med distribuerat ledarskap och medarbetarna har en gemensam bild av vad det är vår skola försöker åstadkomma och satsa på, berättar Charlotta.

– Det fanns en tid då en stor del av vår arbetstid gick åt att ”släcka bränder”. Idag arbetar vi mer systematiskt och har planer och riktlinjer på plats som vi och våra medarbetare tror på och vet fungerar. Vi rektorer upplever att vi har hög legitimitet hos våra medarbetare vilket i sin tur har gett oss ett bättre självförtroende.

Sandeklevsskolan har fått mycket plats i rampljuset. Utbildningsministern Gustav Fridolin har besökt oss och vår skola har fått uppmärksamhet i lokal och nationell press. Eleverna och personalen är stolta och känner att de går i en framgångsrik skola, avslutar Douglas.

Om Sandeklevsskolan i Göteborg

Sandeklevsskolan består av ca 315 elever som går i förskoleklass och upp till årskurs nio. På skolan finns 46 lärare och övrig personal som exempelvis skolsköterska, specialpedagog, kurator, skolsocionom och modersmålslärare. Douglas McPherson är rektor för förskoleklass samt årskurs 1 – 6 och Charlotta Björk är rektor för årskurs 7 - 9.

Läs mer om Sandeklevsskolan på deras webbplatslänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 28 juni 2019