Samarbete med branscher som grund för utbildningsinsatser

Det finns ett stort behov av utbildad personal inom hotell- och restaurangnäringen i Göteborgsregionen. För att möta kompetensbehovet och identifiera var utbildningsbehovet är som störst har den regionala vuxenutbildningen inlett ett tätt samarbete med branschen.

Det råder idag personalbrist på många hotell, restauranger och besöksmål i Göteborg med omnejd. Behovet av bland annat kockar, barpersonal och receptionister har fått regionens vuxenutbildning att intensifiera samarbetet med branschen.

Branschråd - ett viktigt verktyg

– Det är en ganska ny situation, bristen på personal har ökat de senaste åren. Samtidigt ser vi att antalet sökande till utbildningarna inom området sjunker så det behövs verkligen insatser nu. Ett viktigt verktyg i vårt arbete är det branschråd som vi har på hotell- och restaurangsidan som vi startade för ungefär ett år sedan, berättar Aase Newborg, planeringsledare på Göteborgs Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltning.

I branschrådet för hotell- och restaurangnäringen finns representanter från både gymnasierna och vuxenutbildningarna i de 13 kommunerna i regionen, från olika hotell och restauranger, krögarföreningar, YH-representanter och även bemanningsföretagen.

– Den regionala samverkan har funnits länge, men utvecklas hela tiden, i synnerhet gäller det samarbetet med branschen. Och det har påverkat vårt utbildningsutbud väldigt mycket. Tidigare var det i mycket högre utsträckning traditionen som styrde. Nu har vi en mycket tydligare koppling till de reella behov som finns. Vi har ett uppdrag att hela tiden hålla oss uppdaterade och skruva till utbudet för att anpassa oss efter behoven. Poängen är att vi ska utbilda folk där det finns jobb, säger Stina Johansson, rektor och ansvarig för yrkesutbildningarna på Göteborgs vuxenutbildningsförvaltning.

Omvärldsbevakning för att planera kurser

Den regionala vuxenutbildningen har också en omvärldsbevakningsgrupp där de 13 kommunerna finns representerade. Deras uppdrag är att hålla koll på aktuell information, prognoser och nya regelverk som kan påverka behovet av utbildningsinsatser. Den informationen vägs in i gruppens bedömning vilket sedan ligger till grund för hur den regionala vuxenutbildningen planerar sina kurser.

– Våra kontakter med branschen är jätteviktiga och ligger till grund för hur vårt utbud anpassas och förändras. Därför gör vi nu en satsning och utbildar 22 restaurangbiträden och 22 måltidsbiträden. Lika många platser har vi skapat inom hotell/reception/konferens. Alla kurserna är på 700 poäng och ges med språkstöd, berättar Aase Newborg.

I praktiken innebär det att eleverna kan söka utbildningen redan efter halva sfi-tiden eller till och med tidigare. Intaget sker efter intervjuer.

– De som tas in får läsa sfi:n parallellt med de andra studierna. Vi lägger på cirka 30 procent till de reguljära studierna, men studietakten är ändå ganska hög. Resultaten är fantastiska – motivationen hos deltagarna ökar och avbrottsstatistiken har sjunkit märkbart, berättar Stina Johansson.

Samarbetet med branschen – i branschrådet och i andra forum – är fortfarande under utveckling och det krävs en hel del arbete för att skapa ett så friktionsfritt och konstruktivt samarbete som möjligt. Många viljor ska samordnas och alla ska hitta sin roll i samverkan.

– Det finns fortfarande en enorm kompetensbrist och stora matchningsproblem och ska man vara ärlig så är inte representanterna från branschen jättenöjda i nuläget. Vi har bra samtal och det finns ett stort intresse från deras sida, men vi måste visa vägarna in. Vi måste agera tolkar och se till att deras kunskap kommer till användning, säger arbetsmarknadsstrateg Nicklas Simonsson.

Bildningsperspektiv och praktisk yrkeskunskap i samarbete

Från regionens sida önskar man utveckla ett långsiktigt samarbete med branschen. Förhoppningen är att det i framtiden ska vara naturligt för både regionen och branschens företrädare att samarbeta kring utformningen av utbudet inom vuxenutbildningen.

– Branschens synpunkter är otroligt viktiga, säger Nicklas Simonsson. Det är de som känner till behoven och vet hur utbildningarna ska utformas mest effektivt. Samtidigt ska man vara medveten om att en hotell- eller restaurangkedja aldrig kommer ha ett allmänt bildningsperspektiv när de tänker utbildning, och det är inte heller deras uppgift. Det är där det offentliga måste komma in och se till att utbildningarna blir tillräckligt breda och även svarar upp mot andra behov än de rent yrkesmässiga.

Text och foto: Jakob Hydén

Senast uppdaterad 14 januari 2019