Samarbete om apl gynnar alla parter

Fungerande apl är en förutsättning för att elever från den anpassade gymnasieskolan lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Det förstod både kommunen, skolan och näringslivet i Halmstad, och startade projektet All inclusive. På kort tid har de nått stora framgångar. Förr fick skolan söka med ljus och lykta efter apl-platser – nu kommer företagen till skolan istället.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Bara cirka 10 procent från den anpassade gymnasieskolan etablerar sig i arbetslivet direkt efter studenten. För Ola Westmar, rektor på Sturegymnasiets anpassade gymnasieskola i Halmstad, är det en siffra som väcker frustration.

– Under alla år som jag har jobbat med målgruppen har jag sett vilka förmågor och kvaliteter våra elever har och vet vilken fantastisk tillgång de kan vara på en arbetsplats. Jag har länge haft en känsla av att vi kan göra mer än vad vi gör.

Medel från stiftelse

Projektet All inclusive skapades och är ett samarbete mellan kommunen, skolan och Marknadsföreningen i Halland. I februari 2024 beviljades projektet medel från den lokala stiftelsen Ljungbergska och kunde starta sin verksamhet med Canita Dagård som projektledare. Hon är vd för företagarorganisationen Marknadsföreningen i Halland. Syftet var att få fler företagare att ta emot elever från den anpassade gymnasieskolan på apl.

Projektet marknadsfördes i den lokala tidningen och på sociala medier och en informationsfilm spelades in. Men det kanske viktigaste forumet blev Marknadsföreningens frukostklubb. Där har bland annat elever från den anpassade gymnasieskolan varit med och presenterat sig.

– Jag minns särskilt en frukostklubb. Emma som har varit elev hos oss och nu jobbar i ett kafé var där och berättade vad det har betytt för henne. Hon har fått kollegor, en lön och har blivit självständig. Alla var så berörda, jag kommer aldrig glömma den stunden, säger Kerry Persson, anställd på Sturegymnasiet och samordnare för projektet.

– Många vet inte vad den anpassade gymnasieskolan eller intellektuell funktionsnedsättning är. Så de här mötesplatserna var ett viktigt steg, fyller Canita Dagård i.

Apl med höjd kvalitet

På kort tid har projektet haft stora framgångar. Målet om 30 nya apl-platser är snart uppfyllt och från den anpassade gymnasieskolans lärarkår menar man unisont att kvaliteten på apl-platserna har blivit högre.

– Det har märkts en tydlig attitydförändring hos företagen. Vi har mer kontakt och bättre utbyte med arbetsplatsen och handledaren. Det blir mer på riktigt och mer seriöst och det tror jag har höjt kvaliteten på apl jättemycket, säger Jens Gradstock, yrkeslärare på programmet för fastighet och byggnation.

Kollegan Pär Gabrielsson menar att många företag och handledare tidigare hade en felaktig bild av eleverna från den anpassade gymnasieskolan, deras kapacitet och deras förmågor.

– När vi kommer på besök med eleverna blir det ofta en aha-upplevelse, säger han.

– Det är ganska stor skillnad jämfört med tidigare. Förut fick vi ta de platser som fanns, vi stod litegrann med mössan i hand. Nu kommer företagen till oss istället. Det gör att det blir mycket enklare att matcha på ett bra sätt vilket ökar chansen att det ska fungera.

Företagarförening i nyckelroll

En tydlig framgångsfaktor är att företagarorganisationen har fått spela en nyckelroll, menar Marina Zivojinovic som arbetar på kommunens Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning som har ansvar för den anpassade gymnasieskolan.

– Kommunen måste finnas med i grunden, det är vår målgrupp det handlar om, men det hade inte funkat att ha kommunen som avsändare. Det ger så otroligt mycket att ha med någon som förstår företagarnas villkor och önskemål. Utan företagarföreningen hade det aldrig gått.

Linus Holm går fjärde året på programmet Hotell, restaurang och bageri. Han är just nu på apl på ett hotell i centrala Halmstad. Där trivs han bra, berättar han.

– På apl får man göra saker själv istället för att ha en lärare som står precis bredvid och säger vad man ska göra. Det är mer självständigt.

– Man får känna känslan av att vara på ett jobb. Att vara i skolan och föreställa sig hur det är på ett riktigt jobb är inte samma sak, säger Linus som ser framför sig en framtid som kock.

Två år under Linus går Jacop Gustafsson. Han går på programmet Fastighet, anläggning och byggnation. Han är nu på apl på ett hotell där han hjälper till med allt möjligt, som att fixa trasiga lampor eller hjälpa till där det behövs.

– Jag var där innan apl-perioden och pratade med handledaren. Det var lite nervöst i början, innan man visste vad som väntade. Men jag trivs jättebra och jag kan nog tänka mig att jobba med något liknande i framtiden.

Ett skalbart projekt

Projektet löper inledningsvis under ett år, men det finns redan planer på en fortsättning och eventuellt en breddning till fler åldersgrupper. Canita Dagård hoppas att Halmstadsmodellen kan spridas.

– Förhoppningen är att projektet kan leva vidare och växa. Jag ser detta som skalbart i hela Sverige. Alla kommuner skulle kunna göra detta. Det är flera kommuner som redan har hört av sig och jag hoppas att det blir många fler framöver.

Rektor Ola Westmar håller med.

– Jag tror innerligt att det finns en plats för alla, det gäller bara att hitta den. Det är det vi jobbar med i projektet. Och det går att få till en förändring. Vågar man tro att det är möjligt så är det också det.

Text och foto: Jakob Hydén