Skolbiblioteket är en viktig del av gymnasieundervisningen

En grundkurs i informationssökning för alla ettor är ett sätt för bibliotekarier att tidigt göra skolbiblioteket till en integrerad del av undervisningen. Kunskapen kan eleverna sedan ta med sig till universitet och högskola.

Johanna Bladh, Amelia Gustavsson och Felicia Haglund läser på Naturvetenskapliga programmet på Älvkullegymnasiet i Karlstad, och ska göra ett arbete om läkemedelsmissbruk. För de tre studenterna är det naturligt att det är biblioteket de ska gå till för att göra research.

– Vi är ganska ofta här. Kurserna om källkritik och informationssökning har varit lärorika, det märks nu när vi håller på med gymnasiearbetet. Det som har varit användbart är förstås alla de databaser som vi har lärt oss att använda, säger Johanna Bladh.

– Eleverna ska känna att skolbiblioteket är den naturliga platsen för informationsinhämtning. Det är hit de ska komma spontant när de får olika uppgifter av sina lärare, det är mitt mål, säger Hellen Andersson som är bibliotekarie på skolan.

Digitala uppslagsverk och vetenskapliga databaser

Den första frågan som Hellen Andersson ställer till eleverna är om de har formulerat en frågeställning eller ett syfte med sitt arbete.

– Det är alltid i den änden man måste börja. Annars riskerar man att lägga tid på fel saker.
Hellen Andersson visar hur Nationalencyklopedin (NE) World Book online fungerar. Den typen av uppslagsverk är en bra start när man ska orientera sig i ett nytt ämne. Artikelsök och den vetenskapliga databasen EBSCO är också bra resurser i arbetet.

Hellen Andersson höjer ett varningens finger för Google Scholar, trots att den endast har vetenskapliga arbeten i sin databas.

– Här får man vara lite mer källkritisk, det är ju trots allt en sökmotor. Även om du bara söker bland vetenskapliga arbeten så kan en rapport exempelvis vara framtagen av ett privat institut, finansierat av ett företag med en viss agenda.

Skolbiblioteket blir en del av undervisningen

Skolbiblioteket har en stark ställning på Älvkullegymnasiet. En viktig del i arbetet med att nå dit var att införa den obligatoriska grundkursen i informationssökning och källkritik för alla ettor på skolan.

– Jag träffar varje elev fyra eller fem gånger under deras första år på gymnasiet. Förutom grundkursen i informationssökning, som normalt sett är ett par eller tre lektioner, så har vi ett tillfälle då jag gör en introduktion till biblioteket. Sedan har vi ett bokprat. Mycket handlar att eleverna ska känna sig välkomna och att det blir naturligt för dem att komma hit.

För att få teknik – och naturlärare att vända sig till skolbiblioteket för olika projekt inrättade Hellen Andersson ett biblioteksråd på skolan.

– För mig var det ett sätt att höja statusen på biblioteket och få en naturlig diskussion kring vad biblioteket kan och bör användas till. Viktigt är också att få arbetet sanktionerat av skolledningen. Lärarna måste ju få tid till detta.

Enligt Hellen Andersson är den stora utmaningen att få eleverna att använda den kunskap de fått i början av sin utbildning även senare under gymnasietiden och i alla ämnen. Metoden och principerna för informationssökning och källkritik ska ju vara desamma, oavsett om det är fysik eller svenska. Förhoppningsvis ska kunskapen också bli så etablerad att den finns där när de så småningom kommer till högskola och universitet.

Elisabeth Carlsson Tärnbro som är kemi- och biologilärare på skolan har med sina ettor varje år ett biologiprojekt kopplat till biblioteket. De senaste åren har det handlat om bakterier och virus, ett lämpligt ämne då projektet vanligen hålls runt årsskiftet – det vill säga i värsta förkylningstiderna.

– I grunden handlar det om att eleverna ska lära sig tänka vetenskapligt, förhålla sig objektiva och inte bara tycka en massa saker utan använda underbyggda fakta.

Samarbete mellan lärare och bibliotekarie gynnar elever

Kemi- och naturkunskapsläraren Svea Johansson ser stora fördelar med att eleverna redan i årskurs 1 förbereds på de krav som senare ställs på högskolor och universitet.

– För mig har det alltid varit naturligt att söka mig till den här sortens samarbeten. Jag ser det som att det ingår i mina kurser och är ett utmärkt sätt att bredda perspektivet. Eleverna ska inte bara lösa den specifika frågeställningen utan ska också reflektera över hur problemet ska lösas.

Om man verkligen tar sig tid och diskuterar och bollar idéer så går det alltid att hitta kreativa och intressanta uppgifter och projekt.

– Det handlar också om att göra ämnena intressanta och attraktiva. Vi har snart brist på kemister i samhället och vi har en viktig uppgift att locka fler elever och göra dem nyfikna på teknik- och naturvetenskapliga ämnen. Där kan biblioteket användas för att göra undervisningen mer spännande och attraktiv, säger Svea Johansson.

Kollegan Birgitta Landgren använder biblioteket när hon undervisar i till exempel hållbarhet och i näringslära.

– Då blir det snabbt mycket tyckande och åsikter om olika dieter och det skapar ett väldigt fint underlag för en diskussion om källkritik. Jag skulle gärna ha fler samarbeten med vår bibliotekarie och fler projekt som är mer undersökande och ämnesövergripande. Det finns mycket stöd och hjälp att få från biblioteket vid fördjupningar.

Text och bild: Jakob Hydén

Checklista för uppsatsarbete

Så planerar och söker du källor

  1. Skaffa bakgrundsinformation om ditt ämne i ett uppslagsverk.
  2. Välj en ingång i ämnet.
  3. Formulera en frågeställning.
  4. Formulera sökord − prova synonymer − och sökfraser.
  5. Bestäm vilka källor som är relevanta för ämnet och frågeställningen.
  6. Använd såväl tryckta källor (böcker, artiklar) som digitala källor (databaser, nätresurser).
  7. Sök i bibliotekskatalogen, söktjänster och databaser.
  8. Bestäm om du behöver använda en muntlig källa (intervjua någon).
  9. Granska, värdera och jämför de källor du hittar.

Så värderar du källorna

Ta reda på

  • om det finns kontaktuppgifter som visar vem som står bakom källan: en person? en institution? en förening? en myndighet? ett företag? någon som kan ämnet? någon du litar på?
  • vem källan vänder sig till
  • vad som är syftet med källan: informera? sprida åsikter? luras? sälja? underhålla?
  • om det finns referenser och hänvisningar som styrker det som sägs
  • om länkarna på webbsidan fungerar eller är trasiga
  • när källan publicerades och eventuellt uppdaterades
  • om informationen stämmer med vad du redan vet
  • vad andra säger om samma sak genom att lämna källan och kolla andra källor
  • och skriv upp varför du väljer att använda just den källan

Tips på hur du sammanställer och börjar skriva

  • Sammanfatta det viktigaste från de källor du använt.
  • Gör en källförteckning redan från början så alla källor kommer med.
  • Ta reda på vilken typ av källhänvisningar som ska användas, det här är de vanligaste: Enligt Oxfordmodellen skriver du fotnoter i texten och hänvisar till källor i slutet av sidan, kapitlet eller boken. Enligt Harvardmodellen skriver du källhänvisningar i den löpande texten.
  • Se till att du har koll på referat- och citeringsteknik när du hänvisar till källorna.
  • Om skolan har en mall för rapporter och uppsatser använd den, annars finns ett par exempel här.
  • Om du känner dig osäker läs gärna andras uppsatser för att få inspiration och för att lära dig hur en uppsats eller rapport brukar vara uppbyggd.

Verktyg för upsatsarbete

Checklista för källkritik

Källhänvisningar Harvard, Umeå universitetsbiblioteklänk till annan webbplats

Källhänvisningar Oxford, Umeå universitetsbiblioteklänk till annan webbplats

Checklista - hur du enkelt skriver din uppsats, Celsiusskolans biblioteksgrupplänk till annan webbplats

Så skriver du uppsats, Stockholms universitetlänk till annan webbplats

Tips till skolbibliotekarier

På sidorna för skolbibliotekarier får du stöd för hur du kan planera din verksamhet, skapa en skolbibliotek för alla och stärka barns och elevers språkutvecklling och digitala kompetens.

För dig som är skolbibliotekarielänk till annan webbplats