Språkutveckling i naturkunskap med Wikipedia

Att låta eleverna författa Wikipediaartiklar är ett perfekt sätt att skapa autenticitet i undervisningen och därmed utveckla elevernas språk. Det menar Dan Frendin, gymnasielärare i naturkunskap på Stagneliusskolan i Kalmar.

Det var 2013 som Dan Frendin sprang ihop med en företrädare för svenska Wikimedia på en skolmässa och på allvar fick upp ögonen för de stora pedagogiska möjligheterna med den användargenererade encyklopedin.

– Jag har alltid letat efter autenticitet i min undervisning. När eleverna känner att det är på riktigt så blir de motiverade och skärper sig lite extra. Det tror jag är jätteviktigt även för språkutvecklingen. En artikel på Wikipedia måste vara korrekt formulerad och innehålla de viktigaste ämnesorden vilket innebär att eleverna erövrar ett nytt språk. Och om artikeln inte håller måttet så kommer den snabbt bli bortplockad. Man kan säga att jag har fått flera hundra assistenter, säger Dan Frendin med ett skratt.

Djurs fysiologi

Han sitter i sitt tjänsterum på Stagnelisuskolan och klickar fram artiklar som hans elever har författat under de senaste åren. Den första gången som han använde Wikipediaartiklar för en kurs i naturkunskap fick eleverna i uppgift att skriva om olika djurgrupper och deras fysiologiska byggnad. Eleverna byggde på de artiklar som redan fanns så att de blev mer omfattande.

– På det sättet kan man säga att Wikipedia speglar kunskapens natur på ett väldigt bra sätt. Det handlar om att bygga vidare på den kunskap som redan finns och förbättra och nyansera innehållet. Det speglas också väl i våra kunskapskrav, påpekar Dan Frendin, som också har använt sig av uppgiften i andra ämnen. En artikel som handlade om manlig omskärelse hade under en period 18 000 läsare i veckan.

I sin undervisning har Dan Frendin även använt sig av Wikipedias undersidor, till exempel Wikivoyage, där en klass fick skriva en reseskildring från fjällen, och Wikibooks. De här undersidorna har som regel en lägre tröskel och erbjuder därmed en möjlighet att variera svårighetsgraden.

Högre krav

På konventionella Wikipedia är kvalitetskraven högre och ställer krav avseende både språk och innehåll. Detta har drivit på vad Dan Frendin kallar det ”journalistiska arbetssättet” hos eleverna. De måste vara källkritiska, använda sig av flera källor och använda ett initierat och objektivt språk.

– Ett bra tips till alla kollegor är att använda sig av Wikimedias personal och resurser. De kan komma ut och berätta om hur det går till och vilka krav som ställs. Och det kostar ingenting, säger Dan Frendin.

Han tycker om att tala om det transmediala lärandet, som enkelt kan beskrivas som att berätta en och samma historia med hjälp av olika medier. En av anledningarna är att eleverna tvingas bekanta sig med nya uttryckssätt och utveckla sitt språk.

– Jag har egentligen alltid jobbat med språkutveckling i min undervisning, men jag har nog inte alltid varit medveten om det själv. Genom att låta eleverna växla mellan olika medier ändrar historien karaktär och fördjupas. Språket får liv och nyanseras, menar Dan Frendin.

Språklig progression

När det gäller olika uttrycksformer är det egentligen bara fantasin som sätter gränser. Dan Frendin brukar använda sig av podcast, pechu kucha (20 bilder på 20 sekunder), debatt, labbrapport och slutligen en argumenterande text. Alla elever ska pröva på de olika medierna i tur och ordning och genomgår därmed en form av språklig progression i det valda ämnet.

Bytet av uttrycksform har flera positiva bieffekter menar Dan Frendin. En är att eleverna utvecklar sin digitala kompetens. En annan att varje elev får en möjlighet att hitta sin optimala uttrycksform.

– Varje elev har sina styrkor och svagheter och är bättre eller sämre lämpade för varje enskild mediaform. Jag har ofta stött på elever som har haft svårt för det skriftliga formatet men blommat ut när de exempelvis har fått spela in en podcast.

Just nu är Dan Frendin djupt engagerad i ett annat projekt som också i stor utsträckning gynnar språkutvecklingen. Det handlar om att eleverna ska skriva egna livsplaner, kopplat till 12 olika kategorier, exempelvis livsstil och hälsa, socialt liv, skola, ekonomi. De olika kategorierna är kopplade till olika ämnen – naturkunskap, idrott och psykologi bland annat, – så projektet är ämnesövergripande. Det hela ska utmynna i att eleverna själva formulerar mål och en vision i sin livsplan.

Kunskap adderas

– Vi jobbar med livsplanerna under en längre tid och allt eftersom adderas ny kunskap och nya insikter i dokumentet. På det sättet påminner det om mina andra arbetssätt. Kunskapen ackumuleras och nyanseras, förklarar Dan Frendin.

Klasskamraterna Lisa Larsson, Evelina Öhrnell och Hanna Bendelin läser på samhällsprogrammets beteendeinriktning och är mitt uppe i arbetet med sina livsplaner.

– Det är lärorikt och ger nya perspektiv på saker som man kanske har tagit för givna tidigare. Alla vet ju till exempel att det är viktigt med regelbunden sömn, men nu har man blivit medveten på ett annat sätt, säger Lisa Larsson.

– Eftersom vi själva ska formulera vad som är bra eller dåligt, på kort sikt och på lång sikt, så tvingas man tänka efter och ta reda på fakta, lägger Hanna Bendelin till.

Och visst innebär arbetet med livsplanen en språklig utveckling, det håller de tre eleverna med om.

– När man sätter sig in i ett ämne så måste man lära sig ett nytt sätt att uttrycka sig på, säger Evelina Öhrnell. Det kanske inte är vetenskapligt språk, men inte heller ett vardagligt språk. Någonstans mitt emellan skulle jag tro.

Text och bild: Jakob Hydén

Inspiration till undervisningen

I stödmaterialet Uttrycksformer för upptäckare finns praktiska exempel på hur du kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande i naturvetenskap och teknik. Där finns förslag på olika texttyper och uttrycksformer med exempel.

Uttrycksformer för upptäckare – gymnasieskolan

Stödmaterial

Senast uppdaterad 28 januari 2019