Svenska för hantverkare i Haninge, sfh

Eleverna som går sfh på Centrum Vux i Haninge känner en stark gemenskap och yrkesstolthet. De har liknande yrkeserfarenhet bakom sig och arbetar för ett gemensamt mål, nämligen yrket, där språket ingår som en självklar del.

Svenska för hantverkare, sfh, drivs inom svenska för yrkesutbildade, sfx. Det är en kombination av sfi eller svenska som andraspråk och en yrkesutbildning. Sfx drivs regionalt. Olika kommuner i regionen erbjuder olika utbildningar som syftar till att eleverna ska lära sig såväl språk som yrke för att snabbare kunna arbeta och försörja sig i Sverige. Utbildningen riktar sig främst till elever som har erfarenhet från respektive yrkesområde inom vilka de nu får ytterligare yrkesutbildning.

Haninge är en snabbt växande kommun i Storstockholm med 80 000 invånare. Antalet elever inom sfi har sedan ett par år tillbaka legat på cirka 1 000 stycken.

På Centrum Vux i Haninge erbjuder man ett stort antal utbildningar. Inom sfh finns olika inriktningar på bygg, måleri, billackerare, bilmekaniker, svets och elektriker.

– Det yrkesinriktade innehållet i utbildningen består bland annat av för yrket specifika kurser som till exempel arbetsmiljö, säkerhet och heta arbeten som svets samt information om den svenska arbetsmarknaden och fackliga frågor, säger Eva Ahlberg, biträdande rektor på Centrum Vux.. Eleverna får även göra studiebesök och praktik vilket är perfekta tillfällen för dem att träna både språk och yrkesutövande.

Kursupplägg inom sfh som motiverar inlärning av både språk och yrke

Alla elever på sfh får en introduktionsperiod på fyra veckor, under vilken man förbereder eleven för utbildningen. Då får eleven en förförståelse kring utbildningens syfte och en möjlighet att känna efter om utbildningen är det rätta valet. Introduktionsperioden ger även lärarna möjlighet att avgöra om eleven har förutsättningar för att klara yrkesutbildningen.I utbildningens början förbereds eleven för praktik. Då äger undervisningen till större delen rum i verkstäder för yrkesutbildning på skolan. Andelen praktik kan öka under utbildningen.

– Kombinationen motiverar till såväl inlärning av språk som yrke. Då målet för de flesta elever är att snabbt komma ut i ett arbete brukar drivkraften att lära sig språket öka när det sker på arbetsplatsen, säger EvaAhlberg.

En förutsättning för att utbildningen ska fungera är att konceptet är väl förankrat hos såväl skolledning som lärare. Utbildningen behöver organiseras och finansieras så att både språk- och yrkeslärare finns tillgängliga. Därutöver så finns en praktiksamordnare som ser till att eleverna får praktikplatser.

Sfh skapar yrkesgemenskap

Eleverna på utbildningen känner en stark gemenskap och yrkesstolthet. De har liknande yrkeserfarenhet bakom sig och arbetar för ett gemensamt mål, deras yrke.

– Det är i yrket deras identitet ligger, inte i rollen som elev eller nyanländ. Utbildningen skapar vidare värde genom att vara autentisk. Den består inte av konstruerade övningar, utan eleven bidrar till produktion under utbildningen. Verklighetsbaserade moment leder även till snabbare inlärningstakt, säger Eva Ahlberg

Två år efter utbildningen är drygt hälften av eleverna i arbete. En knapp fjärdedel arbetar inom sitt yrkesområde medan två procent är i studier, enligt Länsstyrelsens uppföljning av sfx. Sex år efter utbildningen uppgår sysselsättningsgraden till 70 procent.

Sfy och preparandutbildning kombinerat med svenskundervisning

Preparandutbildningar finns i form av sfi vård och sfi barnskötare. De är förberedande och ges inför eventuella studier på gymnasial nivå. Det finns ingen tidsgräns för de här utbildningarna.

I preparandutbildningen ingår fältstudier, där eleverna får se och känna på vad yrket innebär.

– Fältstudierna leder till ökad motivation hos många elever medan andra inser att de vill arbeta med något annat, säger Eva Ahlberg.

Alla som går vårdutbildningen efter preparandkursen får jobb, en del redan under studietiden. De som börjar arbeta redan under studietiden får möjlighet att fullfölja utbildningen på distans, eller via andra lösningar, som passar individen. För barnskötarutbildningen finns ännu inget resultat, då dessa elever ännu inte är klara med utbildningen.

Handledare, lärare och elevstöd inom kombinationsutbildningar

Flera av sfi-lärarna som arbetar med kombinationsutbildningar är yrkeslärare i botten. Det gör att de är väl förankrade i såväl språk som yrke och ser möjligheter i hur man kan kombinera sfi och yrkesutbildning. De förstår vikten av samverkan och kan anpassa utbildningen efter både styrdokument och elevernas behov. Inom äldreomsorgen finns språkstödjare på arbetsplatsen. De kan vara svenskspråkiga och/eller modersmålstalare.

Utmaningar för kombinerad språk- och yrkesundervisning

Den största utmaningen för eleverna är språket, inte yrket. Undervisningen sker på svenska, och eleverna hjälper varandra på sina respektive språk.

Tillgänglighet på arbetsplatsen är en annan utmaning. Det kan till exempel vara elever med nedsatt syn- och hörsel som behöver teckentolk eller användning av läsplatta som kommunikationsmedel.

– En ytterligare utmaning ligger i att bygga upp goda samarbeten med näringslivet, säger Eva Ahlberg.

Framgångsfaktorer för kombinerad språk och yrkesundervisning

  • Kombination sfi/sva med yrkesutbildning är en framgångsfaktor i sig. Kvalitet i utbildningen är viktigare än tempo, men kombinerad utbildning går snabbare än om man läser sfi/sva och yrkeskurserna separat.
  • Eleverna går i sammanhållna grupper där de stöttar varandra.
  • Eleverna är på väg mot ett gemensamt mål. En tydlig målsättning, förutom de nationella målen för utbildningen, är att eleverna ska bli anställningsbara. Yrkesstolthet och vilja leder till färre avhopp.
  • Samarbete mellan lärarna är en stark framgångsfaktor.
Senast uppdaterad 28 maj 2019