TMO-utbildning gav bättre hantering av traumatiserade elever

Att hantera elever som upplevt krig eller andra trauman är bland det mest krävande skolpersonal kan utsättas för. På Köpings skola på Öland gick personalen utbildning i TMO, Traumamedveten omsorg, och har fått både ett språk och en struktur som hjälper dem i det svåra arbetet.

Traumamedveten omsorg på Öland

Lena Nilsson, Jenny Nelson och Marwin Johansson jobbar på Lotsen, ett kompetenscentrum som stöttar skolorna i Borgholms kommun i frågor som rör nyanlända elever.

Under 2014 och 2015 mer än fördubblades elevantalet på Köpings skola. Merparten av de runt 100 nya eleverna var nyanlända från krigets Syrien och personalen hade svårt att hinna med och saknade dessutom i hög utsträckning kunskap och erfarenhet för att hantera situationen.

– Med tiden blev det tydligt att det fanns en stor frustration bland lärarna. Det rörde sig om så många och så trasiga människor och det var svårt att veta hur vi skulle tackla problemet. Vi ville alla hjälpa men visste inte hur vi skulle gå till väga. Det fanns ett stort uppdämt behov av någon form av stöd eller utbildning, berättar läraren Lena Nilsson.

Även skolledningen fick signalerna från personalen och sökte efter en lösning. Och lösningen visade sig finnas bara ett mejl bort.

– Det var elever som ofta hade gått genom otroligt svåra saker, både i sitt hemland och under flykten till Sverige. Vi insåg att vår beredskap att bemöta dem inte var tillräcklig, de signalerna var tydliga både från lärarna och från elevhälsan. Vi började undersöka vilken hjälp som fanns att få och precis i det skedet fick jag ett mejl från Skolverket och ett erbjudande om att skicka personalen på Rädda Barnens TMO-utbildning. Jag kände direkt att detta kan vi inte missa, säger rektor Marwin Johansson.

Utbildningen gav trygghet i vardagen

Personalen på mottagningsenheten Lotsen, den centrala elevhälsan och F-5-skolorna Köpings skola och Viktoriaskolan delades in i två grupper och utbildarna från Rädda Barnen kom till skolorna under hösten 2017 och höll den tre dagar långa utbildningen på plats. Såväl lärare som skolledare och elevhälsopersonal deltog. Över hela linjen är det idel lovord över de verktyg och den kunskap som utbildningen gav.

– Det kanske viktigaste är att vi har fått ett gemensamt språk som vi kan använda när vi pratar om de här sakerna. Vi använder samma begrepp och vet vad de står för och det ger en trygghet. Utbildningen är relevant inte bara för nyanlända med traumatiska upplevelser bakom sig, utan för alla elever som har det svårt eller är stressade i skolan, menar Jenny Nelson, skolsköterska.

I utbildningen används de tre benen trygghet, relation och coping för att beskriva de viktigaste byggstenarna som vuxna behöver för att kunna förstå och bemöta de behov som traumautsatta barn och unga har. Ett annat centralt begrepp är isberget som förklarar skillnaden mellan det barnet känner och det barnet visar utåt, barnets beteende.

Sammantaget gav kursen verktyg för personalen att använda i de dagliga situationer som uppstår, i samtal, i konflikter och i relationer.

– Jag är väldigt glad att jag fick gå den här kursen. Det har gett oss en modell att utgå från så man inte fastnar i ett första skede där allt bara är elände. Det blir enklare att få en överblick och närma sig problemen på ett konstruktivt sätt, säger Lena Nilsson.

Ett nytt lugn på skolorna

Under utbildningen fick deltagarna ta del av många verkliga historier från barn som flytt från krig och förtryck, bland annat i form av filmklipp.

– De där historierna kom åt en så mycket. Alla blev berörda och det satte igång en massa tankar och reflektioner kring det egna arbetet, hur man agerar i sina möten med barnen, säger Lena Nilsson och kollegan Jenny Nelson tillägger:

– Jag läste om kursen i förväg och visste ungefär vad som väntade, men var inte beredd på att det skulle vara en så emotionell resa. Kursen berörde verkligen och ibland var inte ett öga torrt i rummet. Men det var ett tillåtande och öppet klimat och om någon berördes extra så var det helt okej att ta en paus.

Marwin Johansson, Lena Nilsson och Jenny Nelson jobbar på Lotsen, som är ett kompetenscentrum som stöttar skolorna i Borgholms kommun i frågor som rör nyanlända elever. Marwin Johansson tycker sig se en direkt och konkret nytta av TMO-utbildningen och hoppas att fler skolor ska få ta del av den.

– Idag har vi ett annat lugn på skolorna och stämningen känns tryggare. Det kan säkert bero på flera orsaker men jag tror att TMO är en pusselbit. Nu jobbar vi hårt för att fler skolor ska ta chansen. De kommer inte ångra sig, det kan jag lova.

Text och foto: Jakob Hydén

Kort om Traumamedveten omsorg:

TMO, Traumamedveten omsorg är ett forskningsbaserat förhållningssätt som utgår från skolans uppdrag att skapa en trygg miljö för lärande och utveckling genom ett gott bemötande och goda relationer till eleverna. TMO ger personal i skolor ökade kunskaper och insikter om trauma och vilket bemötande och förhållningssätt som stödjer elever som har varit med om svåra händelser.

Den australiska psykologen Howard Bath ligger bakom det ursprungliga konceptet.

Rädda Barnen har tagit fram ett utbildningspaket i TMO, anpassat för svenska skolor. Under 2018 har ca 35 skolor utbildats och under 2019 planeras ytterligare utbildningar. Grundutbildningen genomförs under sammanlagt fem dagar under en termin.

Traumamedveten omsorg ger en pedagogisk grundläggande kunskap om trauma men fokus ligger på hur man praktiskt kan skapa en miljö som främjar läkning och återhämtning, en miljö som är bra för alla barn och unga men särskilt de med traumarelaterade behov.

Senast uppdaterad 28 juni 2019