Viktiga pusselbitar för att stötta huvudmäns framgång i mottagande och organisering av barn och elever som är nyanlända och/eller har ett annat modersmål än svenska

Hur kan huvudmän säkerställa en utvecklingsorganisation som tar tillvara på den kompetens, motivation och mångfald som finns hos barn och elever som har svenska som andraspråk? Att arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten kan låta enklare än vad det är. Vilka är då några av nyckelfaktorerna för ett långsiktigt arbete i praktiken?

Under hösten 2022 fick huvudmän som ingår i samverkan för riktade insatser för nyanländas lärande möjlighet att lyssna på en föreläsning om hur barn och elever som är nyanlända och/eller har ett annat modersmål ska få likvärdiga förutsättningar för att lyckas inom det svenska skolväsendet. 

Madeleine Médoc och Linda Anderson som båda har en lång erfarenhet av nyanländas lärande höll i föreläsningen. Madeleine arbetar som verksamhetsutvecklare i Växjö kommun och Linda är aktiv inom vuxenutbildningen.

Flerspråkighet som en resurs

Några viktiga aspekter som Madeleine Médoc och Linda Andersson inledde med var att hjärnan älskar språk och att språkutvecklingen redan påbörjas i fosterstadiet. Forskning visar att förmågan att härma börjar tidigt. Språket gör att hjärnan får motion, växer och att vi får ett förbättrat minne. Flerspråkighet skapar förmågor, såsom kreativitet, problemlösning och simultanförmåga. Att ha flera språk gör att de stärker varandra och även barnens och elevernas identitetsutveckling. Det är därför skolväsendet behöver stärka barn och elever i deras flerspråkighet och uppmuntra dem att använda alla sina språk.

Målgruppen som vi möter är heterogen

Inom skolväsendet talar vi ofta om vikten av att utgå från en värdegrund som tar avstamp i interkulturell pedagogik. Men vad betyder det egentligen? Det är ett förhållningssätt som betonar ömsesidighet, respekt, tolerans, jämlikhet och social rättvisa, enligt Johannes Lunneblad som föreläsarna citerade. Eftersom målgruppen är heterogen är detta särskilt viktigt att ta hänsyn till. Det enda som är gemensamt för målgruppen är att de är nyanlända och/eller har svenska som andraspråk.

I ett klassrum finns det en mängd modersmål som i sin tur tillhör olika språkgrupper, vilka i grund och botten påverkar en individs språkinlärning. Många barn och elever har också flera modersmål. Vi får heller inte glömma bort att anledningarna till att man invandrar till Sverige är olika och att det både inom och mellan olika nationaliteter finns stora skillnader gällande utbildningsbakgrund, kultur och annat.

Kartläggning av erfarenheter och kunskaper är en viktig pusselbit för att stötta barn och elever både initialt och långsiktigt

Barn och elever utvecklar språk i en språkligt stimulerande miljö. Det är därför viktigt att uppmuntra vårdnadshavarna att använda deras modersmål i hemmet. Många förskolor arbetar idag fram en språkplan för hur man kan arbeta med barnens olika språk i förskolan. Föreläsarna betonar att det inte är ett problem att barn och elever blandar sina språk. Om det dock skulle finnas tecken på en språkförsening är det viktigt att det sker en språkkartläggning på barnets alla språk för att se om mönstren gällande individens språkutveckling i de olika språken överensstämmer med varandra.

Huvudmannen har här ett stort ansvar att stötta pedagogerna, både vid de initiala kartläggningarna som görs när eleven ska få en klassplacering, vid misstänkt språkförsening och att utföra kartläggning steg 3. Föreläsarna menar att kartläggning steg 3 med fördel kan ske i helklass oavsett om eleverna har svenska som andraspråk eller ej, då det gynnar alla elever som deltar. Underlaget blir ett viktigt underlag både för undervisande lärare och även för studie- och yrkesvägledaren i arbetet med den individuella studieplanen samt vid överlämningar.

Läs mer om vårt stöd för kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Länk till annan webbplats.

Studie- och yrkesvägledning ett led i att stärka motivationen för studier

Det är en rättighet för elever från årskurs 1 att ta del av studie- och yrkesvägledning. Ytterst handlar det om skolans ansvar att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen. En positiv effekt av att tidigt arbeta med detta är att det stärker elevernas motivation i skolan. Det är svårt som ny i Sverige att veta vart man är på väg och hur man ska ta sig dit. Det finns möjligheter att läsa vidare och att byta yrkeskarriär.

Olika sätt för barn och elever att få stöttning för att delta i undervisningen

Föreläsarna nämner flera avgörande saker för att ge barn och elever det bästa förutsättningarna för att lyckas:

• Effektiv studiehandledning antingen på elevens starkaste skolspråk eller på elevens modersmål.
• Utgå från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
• Nyttja möjligheten till fjärrundervisning.
• Samverkan mellan berörda aktörer såsom studiehandledare, undervisande lärare, modersmålslärare med flera.

Panelsamtal

Dagen avslutades med ett panelsamtal mellan Linda, Madeléne och inbjudna representanter från tre olika huvudmän. Där lyftes bland annat olika utmaningar i vardagen med att stötta barn och elever utifrån deras individuella behov. En aspekt som nämndes var att det barn- och elevnära arbetet ofta först börjar efter genomförda insatser och i samband med att samarbetet med Skolverket börjar ta slut. För att lyckas långsiktigt krävs det en stabil utvecklingsorganisation där allas ansvar är av central betydelse.