Ändrad ämnesplan i engelska

Ämnesplanerna i engelska, matematik och moderna språk har ändrats. Den här sidan riktar sig till er som är lärare i engelska i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Här hittar ni material för att diskutera planering, undervisning, bedömning och betygssättning utifrån den ändrade ämnesplanen.

Den ändrade ämnesplanen i engelska börjar att gälla den 1 juli 2021 i gymnasieskolan och den 1 januari 2022 i vuxenutbildningen.

Två lärare

Så här kan ni förbereda er

Det här materialet är tänkt för grupper som leds av en samtalsledare i fysiska eller digitala träffar, men det kan också användas på andra sätt, till exempel för enskilt arbete.

Vi har förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både digitalt och när gruppen kan ses fysiskt tillsammans. Om era träffar ska ske digitalt har vi också några tips för att de ska fungera smidigt. Inför arbetet är det bra om den som ska leda samtalen har haft tid att förbereda sig.

Samtalsmodeller

Några tips för era digitala möten

Läs och diskutera hur ämnesplanerna ska användas

Innan ni sätter er in i den ändrade ämnesplanen i engelska är det bra om ni har diskuterat hur ämnesplanerna ska användas i undervisningen. Läs gärna publikationen ”Så använder du ämnesplanerna”. Använd sedan ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför i er diskussion.

Så använder du ämnesplanerna

Diskussionsfrågor

  • Vad tycker ni att det finns för fördelar och nackdelar med ett system som visar stor tillit till lärarprofessionens förmåga att tolka styrdokumenten?
  • Hur kan ni planera undervisningen utifrån både syfte och centralt innehåll?
  • Vilka utmaningar finns det med att ha en tydlig plan för sin undervisning, men samtidigt behöva vara beredd att ompröva, ändra och anpassa undervisningen beroende på hur den fungerar i den aktuella elevgruppen eller för enskilda elever?
  • I texten beskrivs hur det centrala innehållet är att betrakta som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Ge exempel på någon sådan kombination som ni arbetat med eller skulle vilja arbeta med i undervisningen.
  • I texten står det att det kan vara meningsfullt att tala om mindre omfattande mål för lektioner, moment eller arbetsområden. Vissa av dessa mål behöver varken mätas eller är möjliga att mäta, men utgör en del av vägen mot det bredare syftet med undervisningen i ämnet. Lyft fram några sådana mål och diskutera hur ni arbetar med dem.
  • Texten beskriver bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling. Hur kan ni utveckla ert arbete med den här typen av bedömning och återkoppling till eleverna? På vilket sätt kan bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling användas för att förändra och förbättra er egen undervisning?
  • ”Varje elevs kunskapsutveckling kommer inte att ta exakt samma bana och därför är det viktigt att i undervisningen ge plats och stöttning åt elever att öva, att pröva, att våga ha fel och att få uppleva känslan av att kunskaper kan vara sin egen belöning”. Vad kan det innebära i er undervisning?
  • Kunskapskraven är nu mindre omfattande än tidigare. Vilka fördelar ser ni med att kunskapskraven är mer översiktliga? Ser ni några nackdelar? Hur kan ni i så fall hantera dem?
  • Vad behöver ni dokumentera och på vilka sätt för att ha ett relevant underlag vid sammantagna bedömningar eller betygsättning? På vilket sätt dokumenterar ni underlag idag? Behöver ni förändra någonting?
  • Hur värderar ni hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är? Hur kan ni kommunicera att underlag har olika vikt vid bedömningen eller betygsättningen?
  • Vad tycker ni att det finns för fördelar och nackdelar med ett system som visar stor tillit till lärarprofessionens förmåga att tolka styrdokumenten?
  • Hur kan ni planera undervisningen utifrån både syfte och centralt innehåll?
  • Vilka utmaningar finns det med att ha en tydlig plan för sin undervisning, men samtidigt behöva vara beredd att ompröva, ändra och anpassa undervisningen beroende på hur den fungerar i den aktuella elevgruppen eller för enskilda elever?
  • I texten beskrivs hur det centrala innehållet är att betrakta som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Ge exempel på någon sådan kombination som ni arbetat med eller skulle vilja arbeta med i undervisningen.
  • I texten står det att det kan vara meningsfullt att tala om mindre omfattande mål för lektioner, moment eller arbetsområden. Vissa av dessa mål behöver varken mätas eller är möjliga att mäta, men utgör en del av vägen mot det bredare syftet med undervisningen i ämnet. Lyft fram några sådana mål och diskutera hur ni arbetar med dem.
  • Texten beskriver bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling. Hur kan ni utveckla ert arbete med den här typen av bedömning och återkoppling till eleverna? På vilket sätt kan bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling användas för att förändra och förbättra er egen undervisning?
  • ”Varje elevs kunskapsutveckling kommer inte att ta exakt samma bana och därför är det viktigt att i undervisningen ge plats och stöttning åt elever att öva, att pröva, att våga ha fel och att få uppleva känslan av att kunskaper kan vara sin egen belöning”. Vad kan det innebära i er undervisning?
  • Kunskapskraven är nu mindre omfattande än tidigare. Vilka fördelar ser ni med att kunskapskraven är mer översiktliga? Ser ni några nackdelar? Hur kan ni i så fall hantera dem?
  • Vad behöver ni dokumentera och på vilka sätt för att ha ett relevant underlag vid sammantagna bedömningar eller betygsättning? På vilket sätt dokumenterar ni underlag idag? Behöver ni förändra någonting?
  • Hur värderar ni hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är? Hur kan ni kommunicera att underlag har olika vikt vid bedömningen eller betygsättningen?

Se och diskutera filmen Fem frågor om ändrade kurs- och ämnesplaner (04:02 minuter)

I den här filmen svarar Skolverket på fem frågor om hur ändringarna i kurs-och ämnesplanerna kan inverka på undervisning, bedömning och betygssättning. Jämför gärna det som kommit fram i era diskussioner om texten ”Så använder ni ämnesplanerna” med det som sägs i filmen.

Kort om ändringarna i engelska

Ändringarna i ämnesplanerna är gjorda för att skapa bättre förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i undervisningen. De ska också ge bättre förutsättningar för mer tillförlitliga och rättvisande betyg.

Syfte och centralt innehåll ska få ett tydligare fokus i planering och genomförande av undervisningen medan kunskapskraven har blivit mindre omfattande och detaljerade. Eftersom kunskapskraven i första hand är konstruerade för betygssättning har de formulerats övergripande. Det ska ge dig som lärare större möjligheter att värdera elevens kunskaper utifrån ett brett och varierat underlag.

I engelska är det här ändrat:

  • Strategier är strukna i de mål för ämnet som avslutar syftet, men de finns kvar i centralt innehåll.
  • Det centrala innehållet har fått en språklig översyn och är samordnat mellan gymnasieskolans ämnesplan och grundskolans kursplan.
  • Det står tydligare i det centrala innehållet vilka språkliga företeelser som kan bidra till variation och anpassning.
  • Antalet texttyper är minskat i det centrala innehållet.
  • Strategier för lyssnande och läsning är strukna i kunskapskraven men finns kvar i centralt innehåll.
  • Bearbetning och förbättring av muntliga och skriftliga framställningar är flyttat från kunskapskraven till centralt innehåll.
  • I kunskapskraven står vad eleven ska visa för kunskaper i talat språk skilt från vad eleven ska visa för kunskaper i skrivet språk.
  • Kunskapskravens värdeord när det gäller framställningar och interaktion är mer lika för att underlätta en sammantagen bedömning.
  • Kunskapskraven uttrycker att eleven ska visa källkritisk medvetenhet.

Läs den ändrade ämnesplanen

Jämför ämnesplanerna

I det här dokumentet ligger den ändrade ämnesplanen bredvid den nuvarande. Undvik att skriva ut dokumentet eftersom det är mycket långt.

Jämför ämnesplanerna i engelskaPDF (pdf, 511 kB)

Läs kommentarmaterialet

Till ämnesplanen finns ett kommentarmaterial. Kommentarmaterialet ger er en bredare och djupare förståelse för ämnesplanen i engelska.

Kommentarmaterial till ämnesplanen i engelska

Diskutera ämnesplanen och kommentarmaterialet

Utgå från ämnesplanen, jämförelsedokumentet och kommentarmaterialet och diskutera vad den ändrade ämnesplanen innebär för er undervisning, bedömning och betygsättning i engelska. Använd gärna diskussionsfrågorna här nedanför.

Diskussionsfrågor

  1. På vilket sätt kan syftet omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur tolkar ni ordet flerspråkighet i syftestexten?
  3. Hur kan ni arbeta så att kunskaper i olika språk stödjer varandra?
  4. Hur kan ni omsätta målet ”förståelse av kulturella och sociala förhållanden” i undervisningen?
  5. Vilka förändringar har skett i centralt innehåll och hur påverkar det er undervisning?
  6. Hur kan ni utveckla arbetet med strategier för lyssnande och läsning i undervisningen?
  7. Hur kan ni arbeta med interaktiva strategier på olika nivåer?
  8. På vilka sätt kan ni följa elevernas kunskapsutveckling i engelska, ge dem återkoppling och vid behov förändra undervisningen?
  9. På vilka sätt har kunskapskraven förändrats i engelska och vad innebär det för er?
  10. Hur kan ni i olika sammanhang få syn på elevens källkritiska medvetenhet?
  11. Vad innebär det att ha ett brett och varierat underlag som fungerar för en sammantagen helhetsbedömning i engelska?
  1. På vilket sätt kan syftet omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur tolkar ni ordet flerspråkighet i syftestexten?
  3. Hur kan ni arbeta så att kunskaper i olika språk stödjer varandra?
  4. Hur kan ni omsätta målet ”förståelse av kulturella och sociala förhållanden” i undervisningen?
  5. Vilka förändringar har skett i centralt innehåll och hur påverkar det er undervisning?
  6. Hur kan ni utveckla arbetet med strategier för lyssnande och läsning i undervisningen?
  7. Hur kan ni arbeta med interaktiva strategier på olika nivåer?
  8. På vilka sätt kan ni följa elevernas kunskapsutveckling i engelska, ge dem återkoppling och vid behov förändra undervisningen?
  9. På vilka sätt har kunskapskraven förändrats i engelska och vad innebär det för er?
  10. Hur kan ni i olika sammanhang få syn på elevens källkritiska medvetenhet?
  11. Vad innebär det att ha ett brett och varierat underlag som fungerar för en sammantagen helhetsbedömning i engelska?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om ämnesplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill arbeta vidare med när den ändrade ämnesplanen börjat att gälla.

Fördjupa er

Gå gärna vidare genom att läsa och diskutera någon eller några av artiklarna i det nya stödmaterialet "Att planera, bedöma och ge återkoppling".

Att planera, bedöma och ge återkoppling

Om ni vill fördjupa er i frågor som rör bedömning och språk kan följande material vara av intresse. Exemplen i materialet handlar om moderna språk, men innehållet är relevant även för ämnet engelska.

Om bedömning och språkutvecklinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om elevanpassad feedbacklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om elevrespons och bedömninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Frågor och svar

Här nedanför hittar ni svar på frågor om ändringarna i engelska på gymnasial nivå.

Senast uppdaterad 31 maj 2021.

Frågor och svar

Det är fortfarande viktigt att ta upp strategier i undervisningen och därför står de kvar i det centrala innehållet. Strategierna för lyssnande och läsning är strukna i kunskapskraven, eftersom dessa strategier oftast inte visar sig så tydligt att de kan bedömas. Det som står i kunskapskraven hänger samman med de mål för ämnet som avslutar syftestexten, så därför har det målet strukits.

Strategierna för produktion och interaktion är lättare att få syn på än strategier för lyssnande och läsning och därmed är de också lättare att bedöma. De ska alltid bedömas som en integrerad del av elevens produktion och interaktion på engelska, inte som ett separat moment.

Vi har tagit bort ord som anger antal i kunskapskraven för att undvika att lärare styrs av antal i sin bedömning. Exempelvis ska läraren bedöma strategier för interaktion utifrån vad eleven kan kommunicera och vad eleven gör för att underlätta interaktionen när de språkliga kunskaperna inte räcker till och inte utifrån hur många olika slags strategier eleven använder.

Detta innehåll har flyttats från kunskapskraven till centralt innehåll, så att själva bearbetningen fortfarande ska vara en del av undervisningen men inte behöver bedömas specifikt. Att bearbeta och förbättra framställningar kan man lära sig mycket av, och det gäller både muntliga och skriftliga framställningar. Det ställer dock högre krav på läraren om hen ska göra en bedömning av själva bearbetningen och förbättringen. Elever som nått långt i sin kunskapsutveckling behöver kanske inte göra så stora förbättringar, och då finns det risk för att en bedömning av hur mycket framställningen har förbättrats får för stor inverkan på elevens betyg.

Det kan vara begränsande för både elever och lärare om det i kunskapskraven står exakt hur kunskaperna ska visas upp. Detta har också strukits för att undvika att en elev inte når upp till en viss betygsnivå för att det saknas någon enstaka detalj i kunskapskravet. På så vis sätter man större tilltro till lärarens professionella bedömning av elevens kunskaper i sin helhet vid betygssättningen.

Nej, kunskapskraven har blivit mindre detaljerade, men de står för samma nivåer som i styrdokumenten från 2011.

Jo, i den reviderade ämnesplanen är språkligt flyt en förutsättning för språklig ledighet. Stegringen i svårighetsgrad går från ”med visst flyt” till ”med flyt” och därefter till ”relativt ledigt”. Det innebär att språkligt flyt är en förutsättning för språklig ledighet. Därför upprepas inte ”med flyt” i engelska 6 och 7.

Man ska läsa kunskapskraven i relation till syfte, centralt innehåll och till den undervisning som bedrivits. Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om nivån på elevens kunskaper vid tiden för betygssättningen och enskilda värdeord tagna ur kunskapskraven kan det ännu mindre.

Många språklärare har uttryckt att de skulle föredra att det står uppdelat eftersom man oftast bedömer detta separat från varandra. Det är ett sätt att göra mer ämnesanpassade kunskapskrav och även ett sätt att underlätta vid bedömningen eftersom det blir tydligare för både eleven och läraren.