Ändrad ämnesplan i moderna språk

Ämnesplanerna i moderna språk, engelska och matematik har ändrats. Den här sidan riktar sig till er som är lärare i moderna språk i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Här hittar ni material för att diskutera planering, undervisning, bedömning och betygssättning utifrån den ändrade ämnesplanen.

Den ändrade ämnesplanen i moderna gäller sedan den 1 juli 2021 i gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Två lärare

Så här kan ni förbereda er

Det här materialet är tänkt för grupper som leds av en samtalsledare i fysiska eller digitala träffar. Materialet kan också användas på andra sätt, till exempel för enskilt arbete.

Vi har förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både digitalt och när gruppen kan ses fysiskt tillsammans. Inför arbetet är det bra om den som ska leda samtalen har haft tid att förbereda sig.

Samtalsmodeller

Läs om hur ämnesplanerna ska användas

Innan ni sätter er in i den ändrade ämnesplanen i moderna språk är det bra om ni har diskuterat hur ämnesplanerna ska användas i undervisningen. Läs gärna publikationen ”Så använder du ämnesplanerna”. Använd sedan ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför i er diskussion.

Så använder du ämnesplanerna

  1. Vad tycker ni att det finns för fördelar och nackdelar med ett system som ger handlingsutrymme och visar tillit till lärarprofessionen?
  2. Hur kan ni planera undervisningen med utgångspunkt i både syfte och centralt innehåll?
  3. Hur kan ni som lärare hantera att det krävs struktur och planering i undervisningen samtidigt som ni alltid måste vara beredda att ompröva och ändra exempelvis beroende på den aktuella elevgruppen eller enskilda elever?
  4. I texten beskrivs hur det centrala innehållet är att betrakta som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Ge exempel på någon sådan kombination som ni arbetat med eller skulle vilja arbeta med i undervisningen.
  5. Texten beskriver att det kan vara meningsfullt att tala om mindre omfattande mål för lektioner, moment eller arbetsområden. Vissa av dessa mål behöver varken mätas eller är möjliga att mäta, men utgör en del av vägen mot det bredare syftet med undervisningen i ämnet. Lyft fram några sådana mål och diskutera hur ni arbetar med dem.
  6. Texten beskriver bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling. Hur kan ni utveckla ert arbete med den här typen av bedömning och återkoppling I syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att utveckla undervisningen?
  7. Hur kan ni ge eleverna utrymme i undervisningen att alltid våga fråga, öva, pröva och ompröva?
  8. Betygskriterierna är nu mindre omfattande än de tidigare kunskapskraven. Vilka fördelar ser ni med att betygskriterierna är mer översiktliga? Ser ni några nackdelar? Hur kan ni i så fall hantera dem?
  9. Vad behöver ni dokumentera och på vilka sätt för att ha ett relevant underlag vid sammantagna bedömningar inför betygsättning? På vilket sätt dokumenterar ni underlag idag? Behöver ni förändra någonting?
  10. Hur värderar ni hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är? Hur kan ni kommunicera att underlag har olika vikt vid bedömningen eller betygsättningen?

Kort om ändringarna i moderna språk

De ändrade ämnesplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i ämnesplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Betygskriterierna är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg.

Betygskriterierna kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

I moderna språk är det här ändrat:

  • Strategier är strukna i de mål för ämnet som avslutar syftet, men de finns kvar i centralt innehåll.
  • Det centrala innehållet har fått en språklig översyn och är samordnat mellan gymnasieskolans ämnesplan och grundskolans kursplan.
  • Bearbetning och förbättring av muntliga och skriftliga framställningar finns nu i det centrala innehållet och inte i betygskriterierna.
  • Strategier för lyssnande och läsning finns nu r i centralt innehåll och inte i betygskriterierna.
  • I moderna språk 1−4 är det konkretiserat i centralt innehåll vad sökning av information i olika källor innebär.
  • I moderna språk 5−7 har antalet texttyper minskat. Det finns fler exempel på strategier och det står tydligare vilka språkliga företeelser som kan bidra till variation och anpassning.
  • I betygskriterierna står vad eleven ska visa för kunskaper i talat språk skilt från vad eleven ska visa för kunskaper i skrivet språk.
  • I de flesta kurser är betygskriteriernas värdeord när det gäller framställningar och interaktion mer lika för att underlätta en sammantagen bedömning.
  • Betygskriterierna uttrycker tydligare att eleven ska använda målspråket för att kommentera förhållanden i olika sammanhang och områden där målspråket används.

Läs den ändrade ämnesplanen

Jämför ämnesplanerna

I det här dokumentet ligger den ändrade ämnesplanen bredvid den nuvarande. Undvik att skriva ut dokumentet eftersom det är mycket långt.

Jämför ämnesplanerna i moderna språk Pdf, 5 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 5 MB)

Läs kommentarmaterialet

Till ämnesplanen finns ett kommentarmaterial. Kommentarmaterialet ger er en bredare och djupare förståelse för ämnesplanen i moderna språk.

Kommentarmaterial till ämnesplanen i moderna språk

Diskutera ämnesplanen och kommentarmaterialet

Utgå från ämnesplanen, jämförelsedokumentet och kommentarmaterialet och diskutera vad den ändrade ämnesplanen innebär för er undervisning, bedömning och betygsättning i moderna språk. Använd gärna diskussionsfrågorna här nedanför.

  1. På vilket sätt kan syftet omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur tolkar ni ordet flerspråkighet i syftestexten?
  3. Hur kan ni arbeta så att kunskaper i olika språk stödjer varandra?
  4. Hur viktigt är det att kommunicera på målspråket i undervisningen?
  5. Hur kan ni omsätta målet ”förståelse av kulturella och sociala förhållanden” i undervisningen?
  6. Vilka förändringar har skett i centralt innehåll och hur påverkar det er undervisning?
  7. Hur kan ni utveckla arbetet med strategier för lyssnande och läsning i undervisningen?
  8. Hur kan ni arbeta med interaktiva strategier på olika nivåer?
  9. På vilka sätt kan ni arbeta med att söka, värdera och välja information i olika källor (moderna språk 1−4)?
  10. På vilka sätt kan ni följa elevernas kunskapsutveckling i målspråket, ge dem återkoppling och vid behov förändra undervisningen?
  11. Jämför de nya kriterierna med de gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

  12. Vad innebär det att ha ett brett och varierat underlag som fungerar för en sammantagen helhetsbedömning i moderna språk?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om ämnesplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill arbeta vidare med.

Nya och ändrade bedömningsstöd

Nya bedömningsstöd i kursen moderna språk 4

Det finns sammanhållna bedömningsstöd med delvis återanvänt material i kurserna franska 4, spanska 4 och tyska 4 i Skolverkets e-tjänst för bedömningsstöd. Varje språks provmaterial innehåller delprov som prövar reception (läsa och höra) samt produktion och interaktion (tala och skriva). Elevernas resultat på de olika delproven vägs samman till ett provbetyg.

Ändrade bedömningsstöd i kurserna moderna språk 2 och 3

Bedömningsstöd i kursen moderna språk 3 har reviderats utifrån den ändrade ämnesplanen. Just nu pågår det även en revidering av bedömningsstöd i kursen moderna språk 2.

Fördjupa er

Frågor och svar

Här nedanför hittar ni svar på frågor om ändringarna i ämnesplanen i moderna språk på gymnasial nivå.

Senast uppdaterad 13 juli 2022.

Frågor och svar

Det är fortfarande viktigt att ta upp strategier i undervisningen och därför står de kvar i det centrala innehållet. Strategierna för lyssnande och läsning finns inte i betygskriterierna, eftersom dessa strategier oftast inte visar sig så tydligt att de kan bedömas. Det som står i betygskriterierna hänger samman med de mål för ämnet som avslutar syftestexten, så därför har det målet strukits.

Strategierna för produktion och interaktion är lättare att få syn på än strategier för lyssnande och läsning och därmed är de också lättare att bedöma. De ska alltid bedömas som en integrerad del av elevens produktion och interaktion på målspråket, inte som ett separat moment.

Vi har tagit bort ord som anger antal i betygskriterierna för att undvika att lärare styrs av antal i sin bedömning. Exempelvis ska läraren bedöma strategier för interaktion utifrån vad eleven kan kommunicera och vad eleven gör för att underlätta interaktionen när de språkliga kunskaperna inte räcker till och inte utifrån hur många olika slags strategier eleven använder.

Bearbetning av framställningar ska fortfarande vara en del av undervisningen men det behöver inte längre bedömas specifikt och är därför flyttat till det centrala innehållet. Att bearbeta och förbättra framställningar kan man lära sig mycket av, och det gäller både muntliga och skriftliga framställningar. Det ställer dock högre krav på läraren om hen ska göra en bedömning av själva bearbetningen och förbättringen. Elever som nått långt i sin kunskapsutveckling behöver kanske inte göra så stora förbättringar, och då finns det risk för att en bedömning av hur mycket framställningen har förbättrats får för stor inverkan på elevens betyg.

Det kan vara begränsande för både elever och lärare om det i betygskriterier står exakt hur kunskaperna ska visas upp. Detta har också strukits för att undvika att en elev inte når upp till en viss betygsnivå för att det saknas någon enstaka detalj i kriterierna. På så vis sätter man större tilltro till lärarens professionella bedömning av elevens kunskaper i sin helhet vid betygssättningen.

Nej, betygskriterierna har blivit mindre detaljerade, men de står för samma nivåer som i styrdokumenten från 2011.

Man ska läsa betygskriterierna i relation till syfte, centralt innehåll och till den undervisning som bedrivits. Kriterierna kan inte på egen hand säga något meningsfullt om nivån på elevens kunskaper vid tiden för betygssättningen och enskilda värdeord tagna ur kriterierna kan det ännu mindre.

Många språklärare har uttryckt att de skulle föredra att det står uppdelat eftersom man oftast bedömer detta separat från varandra. Det är ett sätt att göra mer ämnesanpassade betygskriterier och även ett sätt att underlätta vid bedömningen eftersom det blir tydligare för både eleven och läraren.

Denna formulering i betygskriterier gäller elevens förmåga att uttrycka sig på målspråket kring denna typ av förhållanden. Det är detta som värderas vid betygssättningen. I undervisningen kan läraren bedöma om det finns situationer där kunskapsutvecklingen främjas av att frångå principen om att undervisningen i allt väsentligt ska bedrivas på målspråket och använda andra språk som eleven kan.

Om en elev i gymnasieskolan gör prövning efter den 30 juni 2021 används den ändrade ämnesplanen. Samma sak gäller i kommunal vuxenutbildning efter den 31 januari 2021.