Biologi: Att arbeta med kontroversiella frågor

Det här stödet bygger på Europarådets material "Undervisa om kontroversiella frågor" och det riktar sig till dig som är lärare i biologi. Du och ditt arbetslag kan använda stödet när ni diskuterar hur kontroversiella frågor kan användas i undervisningen – dels för att möta biologiämnets syfte och centrala innehåll, dels för att utveckla elevernas demokratiska kompetenser.

elever vid ett bord

Undervisning i biologi sätter människan och naturen i centrum och den fokuserar på betydelsen av att kunna reflektera självständigt och tänka kritiskt kring både information och resultat. Biologiämnet har dessutom en stark koppling till aktuella samhällsfrågor och ska utveckla elevernas kunskaper och redskap att formulera egna och granska andras argument – viktiga kompetenser som krävs för att leva i en demokrati.

Klimatförändringarna – mänsklig påverkan eller naturlig utveckling?

Klimatförändringarna har skapat debatt både i nationella och internationella sammanhang. Diskussionen kretsar kring huruvida klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan och överkonsumtion eller om de är en del av en naturlig global ekologisk utveckling. Ämnet är kontroversiellt och kan kopplas till biologiämnets syfte och centrala innehåll. Ämnet aktualiserar också frågor om ett aktivt demokratiskt medborgarskap och en förståelse för individens ansvar för sina handlingar.

I Europarådets material "Undervisa om kontroversiella frågor" står följande: ”En viktig lärarkompetens är att utveckla elevernas diskussionsförmåga, särskilt i känsliga och kontroversiella frågor.” Det är alltså viktigt att du är informerad och känner dig redo att hantera kontroversiella frågor i biologiämnet, så att eleverna utvecklar

  • förmågan till kritiskt tänkande
  • empatisk förmåga
  • förståelse för andras erfarenheter
  • förståelse för andras situation.

När det gäller frågan om klimatförändringar kan du till exempel behöva förbereda dig på att ämnesmässigt behandla människans påverkan på naturen globalt och lokalt. Det kan också vara relevant att känna till olika regleringar och historiska skeenden både i Sverige och i andra länder.

Ett didaktiskt upplägg kan vara att dina elever följer polariseringarna i debatten och på så sätt får kunskap att underbygga eller avfärda vissa ställningstaganden. Det är också viktigt att undervisningen planeras på ett sätt som låter eleverna lära sig och pröva förmågan att diskutera kontroversiella ämnen.

Konkreta tips

Fallbeskrivning

Nedan följer ett exempel där två lärare planerar för att introducera en kontroversiell fråga i klassrummet. Lärarna vill använda sig av grundläggande demokratiska värderingar och en aktuell samhällelig debatt för att närma sig frågan under sina lektioner i biologi. De har som mål att utmana och utveckla elevernas diskussionsförmåga.

I exemplet använder sig lärarna av en aktuell samhällsfråga för att träna och utveckla elevernas diskussionsförmåga, kunskaper och kritiska förståelse för världen, politik, lagar, ekonomi, miljö och hållbarhet. Innehållet relaterar till andra skolämnen, till exempel samhällskunskap vad gäller frågor om samhällssystem, politisk ideologi, livsstil, individuella val och globalisering. Efter beskrivningen av fallet följer ett antal reflektionsfrågor som du och arbetslaget kan använda för att resonera om olika val och strategier för att utveckla elevernas demokratiska kompetenser.

Det finns även en mängd andra strategier och didaktiska verktyg som du som lärare kan använda för att introducera kontroversiella frågor. Genom att diskutera i arbetslaget kan ni dela och förfina dessa verktyg tillsammans.

Exempel: Klimatförändringarnas verklighet

Mia och Nicole är lärare som arbetar tillsammans. De är mentorer för en klass i årskurs nio som tidigare har arbetat med kontroversiella frågor i olika ämnen. Mia och Nicole vet därför att det fungerar bra och att klassen har blivit allt bättre på att samtala och argumentera på ett respektfullt sätt. De har nu bestämt att använda frågan om klimatförändringarna för att ytterligare utmana sina elever i att ta olika perspektiv.

När eleverna kommer till lektionen i biologi har lärarna skrivit upp begreppen "medvetenhet och ansvar", "samarbete och konfliktlösning" samt "miljö och hållbarhet" på tavlan i klassrummet. De berättar att begreppen förekommer i dokument och lagar både internationellt och nationellt. Sedan ber de eleverna att diskutera vad begreppen betyder och hur de kan kopplas till klimatförändringar: Varför finns det lagar formulerade kring detta och vad ska de användas till? Tillsammans skriver de sedan upp definitioner och reflektioner som relaterar till begreppen på tavlan.

Mia och Nicole vill att eleverna ska tänka både själva och tillsammans för att få insikt om att begreppen är viktiga men också tolkningsbara – något som de också reflekterar över tillsammans med eleverna. Eleverna får sedan veta att klassen på nästa lektion ska debattera klimatförändringarna i förhållande till den debatt som pågår i medierna. De får i uppgift att ta reda på vad debatten handlar om, hur den förs och vilka argument som lyfts fram.

Vid nästa lektion delas klassen slumpvis in i tre grupper:

  1. Den första gruppen ska vara moderatorer.
  2. Den andra gruppen ska debattera för att klimatförändringar är orsakade av människors påverkan och levnadsvanor. För att kunna göra det behöver de hitta argument och stöd för att kunna försvara ståndpunkten.
  3. Den tredje gruppen ska debattera för att klimatförändringar är en naturlig utveckling och att människan inte har så stor påverkan på klimatet. Även denna grupp ska hitta stöd i mediala debatter och andra källor för att driva sin ståndpunkt.

För att kunna hitta stöd för sina argument får eleverna en uppsättning debattartiklar, vetenskapliga rön och länkar till webbplatser där frågan diskuteras.

Den grupp som ska moderera debatten får i uppgift att förbereda ett antal frågor till debattörerna med informationsmaterialet som bakgrund. De ska också konstruera regler för hur debatten ska föras, hur de ska fördela ordet och hur debatten ska dokumenteras. Nicole handleder moderatorgruppen. Deras uppgift är viktig, eftersom de behöver använda tekniker för att dels se till att alla ges talutrymme, dels leda debatten framåt. Under tiden går Mia igenom innehållsliga aspekter med debattörerna och hur de båda grupperna kan planera för att lägga fram sina huvudargument.

Reflektionsfrågor

    • Vad är kontroversiellt i exemplet?
    • Vilka för- och nackdelar finns med att medvetet föra in en kontroversiell fråga i undervisningen och att låta eleverna debattera den?
    • Lärarnas mål var att utmana och utveckla elevernas diskussionsförmåga. Hur väl kan de möta detta mål genom sin planering? Vad skulle du eventuellt vilja lägga till eller ta bort ur planeringen?
    • Vilket syfte fyller den inledande diskussionen om medvetenhet och ansvar, samarbete och konfliktlösning samt miljö och hållbarhet?
    • Lärarna har planerat för att dokumentera debatten. Hur kan en sådan dokumentation gå till?
    • Hur kan lärarna använda sig av dokumentationen för att utveckla frågeställningen?
    • Vilka lärdomar eller demokratiska kompetenser kan eleverna få med sig efter debatten?
    • Vilka andra ämnen skulle kunna kopplas till den kontroversiella frågeställningen?
    Forskning och fördjupning
    Senast uppdaterad 03 februari 2020