Del 3. Friluftsliv och utevistelse

Friluftsliv och utevistelse innehåller flera moment. I denna del fokuserar vi endast på orientering. Vi förtydligar två frågeställningar i det centrala innehållet och delar erfarenheter från lärare som använder digitala verktyg för att träna kartkunskap och förmågan att orientera sig.

Tre elever i årskurs fyra står och tittar på kartor under sin orienteringslektion

Den här sidan är en del av vår utbildning ”Digitala verktyg och viktiga iakttagelser i idrott och hälsa”.

Till materialets startsida

Konkreta tips

3.1 Introduktion

Utdrag från Skolinspektionens kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9:

”Området friluftsliv och utevistelse är överlag fortfarande en del i undervisningen som behöver förstärkas. Positivt dock när det gäller detta område är att orientering ingår som en del i undervisningen, ett innehåll som tidigare granskningar visat varit bortprioriterat. Orientering är ett exempel där progressionen i undervisningen blir synlig redan i den planering som finns.

Det finns ett didaktiskt upplägg för att nå lärandet i att orientera sig i okända miljöer. En praktiknära studie i att orientera med hjälp av karta visar att det är viktigt att variera undervisningen och att eleverna blir delaktiga i samtal.”

Reflektera och skriv

  • Stämmer det som skrivs i granskningen, är orientering mer prioriterat än tidigare i er verksamhet?
  • Vilka olika sätt att orientera använder du dig av för att skapa variation?
  • Hur gör du eleverna delaktiga i samtal angående att orientera?

3.2 Specialidrottstränaren berättar

Maria von Schmalenseé, specialidrottstränare med inriktning orientering, berättar om olika sätt att arbeta med digitala verktyg och kartkunskap.

Intervju med Maria von Schmalenseé

Reflektera och skriv

  • I intervjun berättar Maria von Schmalenseé om flera sätt att använda digitala verktyg för att arbeta med kartkunskap. Vad inspirerade dig? Hur kan du använda dig av det i din undervisning?
  • På vilka sätt kan digitala verktyg som används för att orientera bidra till att öka elevernas digitala kompetens?

3.3 Fler reflekterande samtal behövs

I Skolinspektionens kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9 lyfts reflektionens betydelse för bland annat förståelsen av ämnets innehåll och elevernas lärande.

”De idrottslektioner som besökts präglas överlag av ett tydligt ledarskap och en struktur som gör att undervisningstiden utnyttjas väl (utom för de som inte deltar) och att studiero skapas. Ingen lektionstid går förlorad och aktiviteter och moment avlöser varandra. Lärare ger tydliga instruktioner, eleverna kommer snabbt igång med lektionsinnehållet och det är vanligt att läraren ger muntlig återkoppling under lektionens olika delar.

Däremot innehåller lektionerna sällan inslag där eleverna under lärarens ledning får diskutera och reflektera över sina arbetsinsatser och sitt lärande. En konsekvens av detta framgår i elevintervjuer, där eleverna har svårt att redogöra både för ämnets innehåll och vad deras prestationer och kunskaper ska bedömas mot. På flertalet av de besökta skolorna bedöms detta bero på att undervisningen har en svag koppling till ämnets syfte och de förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla.”

Reflektera skriv

  • Vad är viktigt att eleverna får reflektera kring beträffande att orientera?
  • Vad behöver du som lärare göra för att hjälpa eleverna att reflektera, både på individ- och gruppnivå?

3.4 Skolverket förtydligar

Hur kan undervisningen utformas för att uppfylla det centrala innehållet som handlar om att orientera såväl med som utan digitala verktyg?

Det är viktigt att tänka på att skolan tillhandahåller materialet som behövs för att kunna genomföra undervisningen. Vilket material respektive lärare behöver för att kunna uppfylla lagtexterna är en diskussion som behöver föras på respektive skola.

Hur kan undervisningen utformas för att uppfylla det centrala innehållet som handlar om att orientera såväl med som utan digitala verktyg?

Att använda digitala verktyg för att planera och genomföra undervisning i att orientera kan innebära att läraren visar olika typer av kartor i idrottshallen alternativt i ett klassrum med hjälp av projektor och digital enhet.

Det kan även innebära att orienteringsövningar sker i idrottshallen om digitala enheter och nätverk med fördel kan användas där.

Hur kan lärare tänka kring okänd och känd miljö när det gäller orientering?

Ett sätt att tänka är att om eleverna får se en punkt på en karta och kan gå dit utan att använda karta så är det en känd miljö. Men om eleverna behöver ta hjälp av någon typ av karta för att hitta dit kan det för eleverna vara en okänd miljö.

Lärare har kontaktat Skolverket angående svårigheter att använda skolans digitala enheter utomhus, men att orientera i okända miljöer behöver inte betyda att det är utomhus. Det kan innebära att eleverna använder en digital karttjänst (både 2D och 3D) för att till exempel förflytta sig virtuellt från punkt A till punkt B. Elevernas uppdrag skulle kunna vara att ta reda på fördelar och nackdelar med olika färdsätt mellan dessa båda punkter.

Det är viktigt att tänka på att skolan tillhandahåller materialet som behövs för att kunna genomföra undervisningen. Vilket material respektive lärare behöver för att kunna uppfylla lagtexterna är en diskussion som behöver föras på respektive skola.

3.5 Att orientera med GPS

Film: Orientering med GPS-enheter (tid: 06:12)

I filmen följer vi elever i årskurs 4 som tränar på att orientera sig i närmiljön med hjälp av en GPS-enhet.

Reflektera och skriv

  • Vilket mervärde skapar att orientera med en GPS-enhet för eleverna? Vilka utmaningar finns?
  • I filmen finns inga kontroller utsatta, vilket innebär att eleverna inte får direkt återkoppling på att de tolkat kartan rätt. Vilka för- och nackdelar finns med detta?
Forskning och fördjupning

För dig som vill läsa mer

Studien ”Hitta lätt -så blir det rätt” undersöker bland annat elevers förmåga att förstå förhållandet mellan objekt i naturen och kartsymboler för positionering.

Hitta lätt – så blir det rätt: en didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster(GIH)

Senast uppdaterad 16 juni 2020