Här hittar du som arbetar i fritidshemmet stöd och inspiration för arbete med digital kompetens. Materialet innehåller exempel från olika verksamheter och tillhörande diskussionsfrågor.
Fritidshemmet följer läroplanens första och andra del: Skolans värdegrund och uppdrag samt Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Där står bland annat att:
Enligt Skolinspektionens rapport Undervisning i fritidshemmet behöver fritidshemmets undervisning i större utsträckning ge eleverna möjlighet att använda digitala verktyg i sitt lärande.
Undervisning i fritidshemmet, Skolinspektionen
Fritidshemmet har också en egen del i läroplanen – del 4 – som innehåller syfte och centralt innehåll. I det här stödmaterialet har vi valt att fokusera på språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer samt livsstilens betydelse för hälsan.
I fyra podcasts diskuteras digital kompetens i fritidshemmet ur olika perspektiv. Medverkar gör bland annat lärare i fritidshem och undervisningsråd på Skolverket.
Att ha en tydlig och genomtänkt organisation och en fungerande samverkan mellan skola och fritidshem är en viktig del för att eleverna ska få en röd tråd genom hela dagen. I den här podden hör ni Cecilia Meijer och Piotr Koscielniak resonera kring fritidshemmens digitalisering.
I filmen får ni möta rektorn Carina Olsson och biträdande rektor Ulrika Reistad som arbetar på Eklandaskolan i Mölndal. Lyssna på deras tankar kring digital kompetens på fritidshemmet.
I den här filmen får ni möta två fritidspedagoger som arbetar på Eklandaskolan. De berättar om sitt arbete med skapande av ljudböcker. Idén uppkom när personalen på fritidshemmet och skolan tillsammans gick läslyftet.
Hur kan digitala verktyg integreras i fritidshemmets verksamhet? På Sjölunda skola i Lidköping har fritidspedagogen och eldsjälen Åsa Anevik etablerat ”Kul och strul” som ett sätt att arbeta med digitala verktyg – både praktiskt och utifrån komplexa frågeställningar.
Läs artikeln om fritidspedagogen Åsa Aneviks arbete med Kul och strul
I den här filmen berättar Mie Menmark, lärare i fritidshem, om hur hon och hennes elever använde stop motion för att göra film på fritidshemmet.
Det är många faktorer som påverkar hur vi mår. Undervisningen i fritidshemmet ska ta sin utgångspunkt i vardagen och erbjuda rekreation och vila för hälsa och välbefinnande. Nedan finns utdrag ur kommentarmaterialet för fritidshemmet. Läs och samtala utifrån frågorna.
En dag i skolans och fritidshemmets verksamhet är full av aktiviteter och intryck och eleverna behöver kunna erbjudas en balans mellan aktivitet, rekreation och vila. Läroplanen anger att "undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande". I samband med rekreation och vila finns möjlighet att återhämta sig och smälta intryck.
Vad som är rekreation och vila är olika för olika människor. För någon kan det till exempel innebära att dra sig undan en stund från gruppen för att göra ingenting eller för att ägna sig åt en koncentrerad ensamsyssla. För någon annan kan det till exempel handla om att sitta och småprata eller ägna sig åt en idrottsaktivitet. När det finns tillgång till olika miljöer och aktiviteter i fritidshemmets verksamhet blir det möjligt för alla elever att få rekreation och vila på sitt eget sätt.
Eleverna ska möta innehållet "livsstilens betydelse för hälsan", något som har nära beröringspunkt med skollagens skrivningar om att fritidshemmets syfte är att erbjuda eleverna en meningsfull fritid samt vila och rekreation. Undervisningen kan ta sin utgångspunkt i vardagen och handla om olika mat-, sömn-och motionsvanor som kroppen mår bra alternativt tar skada av.
Det går också att närma sig innehållet genom ett utforskande arbetssätt med jämförelser av olika aktiviteter och företeelser. Vad är ett bra mellanmål och hur kan ett sådant tillredas? Hur mycket energi går det åt för att rita, städa eller cykla? Hur känns det i kroppen att göra någonting när man har sovit bra eller dåligt? Vad händer om man väntar med mellanmålet en dag och blir riktigt hungrig? När eleverna reflekterar över sina upplevelser kan de dra slutsatser av sina erfarenheter. På så sätt kan grunden för en medvetenhet om sitt eget beteende och sin livsstil läggas.
Syftet med texten är att ge en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texterna i läroplanens fjärde del.
Kommentarmaterial för fritidshemmet
I den här texten ges en bakgrund till några begrepp inom digitalisering. Det berättas även om hur olika aspekter av digital kompetens kommer till uttryck i läroplaner och kursplanerna.
Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå
I Skolverkets artikel kan du läsa om en skolas arbete med att skapa nätsmarta elever. Längst ner i artikeln finns en guide som kan användas för att få elever att tänka till innan de publicerar något på nätet samt diskussionsfrågor som kan användas i samtal med eleverna.
Elever lär sig hantera sociala medier
Mer stöd för hur ni kan stärka elevernas säkerhet på nätet
Granskningen visar vad som behöver förbättras för att i högre grad nå målen för verksamheten. I rapporten beskrivs även väl fungerande inslag och framgångsfaktorer.
Undervisning i fritidshemmet, Skolinspektionen
Webbinarium om undervisning i fritidshem, Skolinspektionen
Regeringsuppdrag: Ökad kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg
Statens medieråd kommer var tredje år ut med rapporter som visar barns medievanor. Här kan du till exempel få information om vad eleverna använder sina telefoner till och hur ofta föräldrarna pratar med barnen om datorspel/tv-spel/spel.
Det här materialet kommer att uppdateras. Hör gärna av dig till Skolverkets med synpunkter och förslag: Kontakta upplysningstjänsten