Klassrumskommunikation, digitala verktyg

Att alla elever är aktiva i samtal och utvecklandet av kunskap är viktigt. Genom det här underlaget får du möjlighet att pröva hur digitala verktyg kan utveckla din och dina kollegors klassrumskommunikation.

Syftet med det här materialet är att visa hur digitala responsverktyg kan vara ett sätt att underlätta inkludering och delaktighet genom att aktivera många samtidigt. Målet är att materialet tar max 7 timmar att arbeta igenom. Underlaget har utformats för att passa det kollegiala lärandet. Vi rekommenderar att du arbetar igenom materialet tillsammans med dina kollegor.

Titta på filmerna och läs Skolverkets allmänna råd. Samtala och agera sedan med utgångspunkt från frågorna under respektive rubrik.

Arbetsmaterialet vänder sig till lärare i grund- och gymnasieskola.

Verktyg för kommunikation i klassrummet

Ta del av:

I ”Lärandets vitala verktyg” visas hur Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education vid University of London, arbetar med klassrumskommunikation i en engelsk skola. Du får gärna se hela klippet (30 min) men fokusera främst på inslaget mellan 04.20- 15.00.

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg; UR:s webbplatslänk till annan webbplats

”Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen” riktar sig till grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, men är i stora stycken helt relevant också för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Läs sidorna 17–20 och reflektera över sambanden med det Dylan Wiliam lyfter fram i filmklippet ovan.

Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen

Nedan finns fem filmer som visar hur lärare i olika ämnen och olika årskurser använder olika digitala responsverktyg för att utveckla klassrumskommunikationen. Välj att titta på en eller två av filmerna. Lägg särskilt märke till hur respektive lärare använder det digitala responsverktyget, hur eleverna agerar och vilka för- och nackdelar du själv kan se med både arbetssätt och verktyg.

Linda Fleck och Kristina Jonsson använder två olika digitala responssystem (Padlet och Answergarden) för att diskutera frågor i NO och SO med sina elever i årskurserna 4 och 5.

Matematiklärarna Ulrihca Malmberg och Patrik Bergman använder digitala responsverktyg i undervisningen i årskurserna 7–9.

Åsa Rindstål, idrottslärare på Steningehöjdens skola berättar hur hon arbetar med klassrumskommunikation på idrottslektioner i årskurs fem.

Katarina Lycken Rüter använder digital respons (Socrative) i litteraturundervisningen på gymnasiet. Film från Stockholms stad.

Digitala responsverktyg

Diskutera:

  • Vad tänkte ni särskilt på när det gäller lärarens arbete i klassrummet i de filmer ni såg?
  • Vad tänkte ni särskilt på när det gäller elevernas arbete i klassrummet i de filmer ni såg?
  • Vilka kopplingar har ni gjort mellan det som står i Skolverkets allmänna råd och det ni sett i filmerna?
  • Vilka för- och nackdelar ser ni med att använda digitala responssystem?
  • Kan arbete med digitala responsverktyg underlätta för elever med särskilda behov? I så fall, på vilket eller vilka sätt?
  • Vilka möjligheter ser ni för att använda digitala responsverktyg i den egna undervisningen, och hur kan ni hantera eventuella svårigheter?

Hur använder ni digitala verktyg

Kartlägg:

Nu har ni tagit del av hur andra arbetar, och reflekterat kring detta. Välj ut ett eller flera områden där ni vill pröva digital respons i klassrumsarbetet. Tänk igenom vilka syften responsarbetet ska fylla, och vilket verktyg som möter syftet på bästa sätt. Om tid finns bjud gärna in kollegor som observatörer. Be dem gärna att föra anteckningar, filma eller fotografera för att ha dokumentation att utgå från under momentet Reflektera.

Om ni arbetar med kollegial observation kan det vara bra att i förväg komma överens om vad som ska observeras. Välj till exempel ett par av frågorna i nästa avsnitt (Reflektera), och låt den besökande kollegan dokumentera intryck utifrån dem.

I filmerna används både ett särskilt clickers-system och olika webbaserade verktyg. Nedan finns ett dokument med korta beskrivningar av webbaserade verktyg.

Några webbaserade digitala responsverktyg

Det finns flera olika digitala responsverktyg som är lättanvända och funktionella. De allra flesta kräver någon form av registrering för att du ska få tillgång till ett lärarkonto, något av dem också registrering av elevkonton. Några verktyg finns som appar, vilket kan vara bra om man vill använda surfplattor eller smarta telefoner.

Socrativelänk till annan webbplats är ett verktyg för att genomföra fråga –svar i klassrum. Det finns olika slags svarsfunktioner: flervalsfrågor, sant/falskt, och ”kortsvar” det vill säga fritext-svar. Det finns också en förinställd ”Exit check” (utgångsfråga) på engelska, samt ett läge för ”frågetävling” där elever i lag kan tävla om att få flest rätta svar på kortast tid i en i förväg skapad frågetävling (”space-race”).

Answergardenlänk till annan webbplats är ett verktyg för att samla in svar och visualisera dem som ”ordmoln”, där ord (eller flerordsuttryck) som återkommer flera gånger visas som större (proportionellt i örhållande till hur många som skrivit in ordet eller uttrycket).

Med Padletlänk till annan webbplats kan elever lägga upp svar, åsikter eller arbeten på en virtuell anslagstavla. Läraren kan sortera svaren till exempel genom att gruppera dem.


Spirallänk till annan webbplats har funktioner liknande dem som finns i Socrative, men dessutom möjlighet för läraren att styra vilken respons som syns för alla. Det finns också möjlighet att visa elevsvar anonymt för klassen, men med namn för läraren.


I Mentimeterlänk till annan webbplats kan man i gratisversionen använda flervalsfrågor och frågor med öppet svar. I betalversioner kan man också använda frågefunktioner som bygger på att rangordna/värdera olika svar.

Kahootlänk till annan webbplats är ett responsverktyg som är ganska starkt inriktat mot tävlingar där det gäller att svara snabbt. Det vanliga är att man får färre poäng för rätt svar ju fler sekunder som går och för fel svar får man inga poäng alls. Mellan frågorna visas vanligtvis en lista med toppresultaten.

Votolänk till annan webbplats är ett verktyg för flervalsfrågor som inte kräver något konto.

Med Linolänk till annan webbplats kan elever lägga upp svar, åsikter eller arbeten på en virtuell anslagstavla.

Jämföra responsverktyg

Om du vill jämföra olika responsverktyg kan det vara bra att tänka igenom följande

frågor:

  • Finns det responsverktyg som redan används av kollegor på skolan? Kanske finns det särskilda verktyg som är förordade? Att arbeta med redan kända verktyg underlättar för både elever och kollegor.
  • Vilken eller vilka plattformar ska du och dina elever arbeta från? Verktyg som går att använda på flera plattformar (Windows, Mac, Android, iPhone, iPad, Chromebook...) är ofta att föredra.
  • Tillåter att verktyget att du exporterar det du gjort? Den möjligheten gör det lättare att byta till andra verktyg senare. Utvecklingen av digitala verktyg går fort, och du kan komma att vilja byta verktyg senare.
  • Är det möjligt att dela med sig av färdiga resurser med verktyget? I så fall underlättas förstås samarbetet med dina kollegor, både på skolan och i ”det utvidgade kollegiet”.

De bästa verktygen är de som fungerar för dig –inte nödvändigtvis de nyaste eller mest avancerade. För alla webbaserade responsverktyg finns det gott om instruktionsfilmer att tillgå på webben (oftast på Youtube, både sådana som distributören av verktyget står för och sådana som användare gjort.

Socrative är ett verktyg för att genomföra fråga –svar i klassrum. Det finns olika slags svarsfunktioner: flervalsfrågor, sant/falskt, och ”kortsvar” det vill säga fritext-svar. Det finns också en förinställd ”Exit check” (utgångsfråga) på engelska, samt ett läge för ”frågetävling” där elever i lag kan tävla om att få flest rätta svar på kortast tid i en i förväg skapad frågetävling (”space-race”).

Tekniska verktyg

Reflektera:

När ni återsamlas efter att ha prövat att arbeta med digitala responsverktyg med elever redovisar alla i gruppen hur det har gått.

  • Hur påverkade arbetet med det digitala responsverktyget elevaktiviteten på lektionen?
  • Bidrog det digitala responssystemet till att utveckla resonemang eller argumentation? Hur i så fall?
  • Kom någon information om era elevers tänkande fram genom arbetet? Hur kunde ni i så fall använda den kunskapen?
  • Fick ni möjlighet att diskutera felaktiga eller otillräckliga, otydliga eller på andra sätt ”oriktiga” svar? Hur avlöpte i så fall dessa diskussioner?
  • Uppstod några tekniska problem som inverkade på elevernas arbete? Hur hanterade ni det?
  • Förändrades lärararbetet, och i så fall hur?
  • Hur förklarar/tolkar ni det som hände under de lektioner ni beskrivit? Resonera också om varför ni förklarar/tolkar era erfarenheter som ni gör.

Utveckla klassrumskommunikationen

Planera för fortsättningen:

Planera fortsatt arbete, uppföljning och utveckling.

  • Vad behöver ni lära er mer om/utveckla i arbetet med klassrumskommunikation?
  • Hur kan arbetet med klassrumskommunikation kopplas till andra utvecklingsområden i er verksamhet?
  • Hur ska ni arbeta för att komma vidare?
  • Hur säkerställer ni att utvecklingsarbetet leder dit ni vill?