Distansundervisning för nyanlända elever på introduktionsprogram och vuxenutbildning

Trots att den nationella rekommendationen om distansundervisning är borttagen kan regionala beslut fattas och undervisningen ibland ändå ske på distans. Det här kan innebära många utmaningar för elever som kan lite eller ingen svenska eller som är ovana vid digitala verktyg.

distansundervisning sfi

När undervisning sker på distans blir de individuella studieplanerna och elevernas utbildningsmål extra viktiga. De behövs för att skolan ska veta vad som måste prioriteras i elevernas utbildning. På introduktionsprogrammen har elevens mentor en viktig roll att se elevens skolsituation i sin helhet.

Tillsammans med personalen och med återkoppling från eleverna kan rektorn hitta de bästa lösningarna för verksamheten, rutiner och strukturer som fungerar och vilka undantag som kan göras och på vilka sätt.

Det här kan vara en utmaning, men det kan också finnas fördelar. När undervisningen sker på distans kan läraren individualisera undervisningen på ett annat sätt och få en djupare insikt i enskilda elevers kunskaper.

Samtidigt är det mycket viktigt att rektorn ser över sina lärares arbetssituation så att ingen måste dubbelarbeta eller att personalens arbetsbelastning ökar.

Konkreta tips

Organisera antagning, kartläggning och introduktion av nya elever på distans

En utmaning för skolan kan vara att ta emot, göra kartläggningen och introducera nya elever och elevgrupper på distans. Det kan gälla såväl mottagande till gymnasieskolans introduktionsprogram som antagning till olika kurser inom vuxenutbildningen.

Rektorn behöver inventera och kartlägga läget i den egna verksamheten. Det är av största vikt att de nya eleverna får rätt information om kurs- eller introduktionsstarten så att alla elever kan få en god studiestart och ingen elev tappas bort. Informationen bör ges på ett språk som eleven behärskar och på ett sätt som når eleven.

Exempel på hur organisering, introduktion och kartläggning kan ske på distans

  • För elever med digitala grundkunskaper kan en lärare ha introduktionskurser i mindre grupper med hjälp av videosamtal.
  • Introduktionen kan ske under fysiska träffar i mindre grupper om fyra till fem elever.
  • Lärare kan ta hjälp av språkstödjare, studiehandledare på modersmål eller modersmålslärare för att ringa hem till eleverna för att se till att var och en har rätt information.
  • Man kan kartlägga kunskaper hos elever som kan starta utan introduktion, exempelvis elever som haft uppehåll i studierna och återvänder till skolan eller elever som flyttat till kommunen från en annan kommun och redan påbörjat sina studier.
Konkreta tips

Undervisa elever på distans med kort eller ingen skolbakgrund och knappa språkkunskaper i svenska

Att distansundervisa elever som inte har hunnit lära sig så mycket svenska är en utmaning för många lärare. Det kan även vara svårt att säkerställa att eleverna med kort eller ingen skolbakgrund faktiskt får den undervisning de har rätt att få.

Möjlighet till handledning, digital eller ibland fysisk, regelbundna avstämningar och uppföljningar, tydliga instruktioner och rutiner samt användning av program och metoder som eleverna redan är bekanta med kan underlätta distansundervisningen för alla elever.

Exempel på hur man kan använda digitala och fysiska sätt att undervisa eleverna

  • Det kan skapa trygghet och struktur för eleverna om skolan genomför eventuell distansundervisning (fjärrundervisning) i realtid så mycket som möjligt och följer det ordinarie schemat. Då behöver läraren inte planera för olika lektionstillfällen.
  • Erbjud om möjligt genomgångar och lektioner både digitalt och i klassrummet. Då kan eleverna lättare gå igenom informationen hemma och repetera flera gånger om de behöver. Ha när det är möjligt med en studiehandledare för att underlätta för eleverna.
  • Erbjud eleverna att komma in till skolan enskilt eller i mindre grupper när det är möjligt.
  • Arbeta gärna i mindre grupper på olika platser. Några kan sitta i biblioteket, några i klassrummet och jobba muntligt medan ytterligare några kan sitta hemma med ännu en uppgift. Det kan vara exempel på hur man kan undvika trängsel, men även anpassa uppgifterna efter elevernas behov.
  • Erbjud enskild handledning för eleven på skolan om det är möjligt. Man kan till exempel ge läxor på papper, boka in regelbundna fysiska besök på skolan för att gå igenom läxan, ge instruktioner till ny läxa, genomföra lästräning och muntlig träning.
  • Ta gärna stöd av modersmålslärare, studiehandledare på modersmål, flerspråkig personal eller språkstödjare vid enskild handledning av en elev.
  • Arbeta gärna med digitalt arbetsmaterial. Ett exempel kan vara att arbeta med noveller på sr.se. Ni kan läsa novellerna där och sedan anpassa uppgifterna som redan finns. Detta arbete kan göras både i skolan och hemifrån och sedan samlas in digitalt. Det betyder att eleverna kan vara med i arbetet vare sig de arbetar hemifrån eller från skolan.
  • Om elever har svårt att hitta digitala kanaler, eller uppgifter kan skolan exempelvis erbjuda individuell hjälp via telefon eller på skolan.
  • Lärare kan om möjligt hålla kontakt med elever digitalt via olika verktyg. Det är smidigast att använda de digitala verktyg och kanaler som många elever redan har i sina mobiltelefoner och som de vet hur de fungerar. Fråga eleverna vad som fungerar bäst för dem.
  • Efter ett läsbeting kan digitala läsloggsuppgifter läggas in i en digital plattform. Där kan till exempel läraren i realtid följa läsloggarna och ha en dialog med eleven.
  • Sätt upp instruktioner i klassrumsfönstret eller vid skolans ingång. Några elever kan ta en promenad till skolan, fotografera allt med sin mobilkamera, gå hem och få hjälp hemma att förstå vad de ska göra.
  • Det kan vara svårt att träna på att prata och många elever har ingen där hemma som de kan prata med. Lärare kan till exempel skapa mindre samtalsgrupper i exempelvis skolans lärplattform, där eleverna kan träna tillsammans med sin lärare eller med andra elever.
  • Låt gärna eleverna träna på datorprogram i olika uppgifter. Under till exempel bildlektionen kan eleverna lära sig att göra presentationsmaterial i bilder för att dokumentera sina processer. På idrotten kan eleverna ha orientering i sina olika hemmiljöer och fota olika stationer och skicka till sin lärare. I svenska kan eleverna till exempel delas in i mindre grupper och göra textbearbetningar via delad skärm för att öka fokus och delaktighet.
  • Lärare kan ge muntliga uppgifter till elever så att de måste prata med varandra och använda olika appar för att genomföra uppgiften tillsammans.
  • Låt om möjligt eleverna träna inför ett eventuellt framtida läge där distansundervisning blir norm igen. Skolan kan till exempel erbjuda eleverna undervisning digitalt varje vecka och prova på att arbeta i skolans lärplattform.
  • Spela in videos om det är möjligt inför lektionstillfällen med övningar och material som ska tas upp på lektionen. Då kan eleverna titta och lyssna i förväg samt ha som stöd när de sedan gör samma övningar hemma.

Motivera och instruera elever att studera

Det är viktigt att skolan lyckas fånga de elever som av någon anledning inte kommit tillbaka till skolan sedan rekommendationen om distansundervisning togs bort. Individuella kontakter mellan lärare och elever är mer betydelsefulla än någonsin.

Likaså är det viktigt att eleverna får tillgång till skolans stödfunktioner som till exempel studie- och yrkesvägledare, kurator, specialpedagog eller it-ansvarig. Med hjälp av studieplanering kan man stötta elever som riskerar att halka efter i sina studier.

Exempel på hur man kan motivera elever som har svårigheter med att studera på egen hand

  • Individuella kontakter mellan elever och lärare kan när det är möjligt göra att man lär känna varandra ännu bättre. Då är det lättare att finna individuella lösningar som passar eleven.
  • Sök om möjligt upp elever som uteblivit från undervisningen och informera dem om att skolan är öppen. Ge dessa elever information om i vilken form undervisningen bedrivs just nu och erbjud dem stöd för att ta upp studierna igen.
  • Rektorn kan ge lärare, mentorer, elevassistenter eller annan lämplig personal i uppdrag att stödja elever med motiverande insatser. Det kan var lämpligt om möjligt att kontakta vissa elever dagligen, till exempel de som uppger att de inte mår bra, de som inte närvarar eller de som inte lämnar in några uppgifter.
  • Lärare kan hjälpa elever att prioritera, till exempel genom att göra studiescheman eller tidsplaneringar.
  • Öka elevernas delaktighet genom att bilda sociala arbetsgrupper där eleverna kommer med förslag på innehåll, till exempel digitalfika, musikpauser eller korta träningspass.
  • ett förslag kan vara att skolan startar ett språkcafé online för eleverna tillsammans med språkstödjare på olika språk. Några dagar i veckan kan kommunikationen ske på elevernas respektive förstaspråk. Övriga dagar pratar alla svenska. Eleverna kan vara aktiva och tipsa varandra om bra program eller appar och hur man motiverar sig själv att studera.
  • Inom vuxenutbildningen kan ett exempel vara att man anordna en orienteringskurs i studieteknik, för att stötta i hur man studerar på distans och hur man kan lära sig med hjälp av digitala verktyg.
  • Låt om möjligt studiecoacher och specialpedagoger möta elever som har svårt att komma igång. Studiecoacherna kan ha uppföljande samtal med eleverna för att säkerställa att de klarar av sina studier.
  • En elev på nybörjarnivån kan till exempel få en elev som mentor från en annan grupp som har kommit lite längre i studierna. I den mån det går kan man försöka para ihop elever som talar samma språk. Elever som varit mentorer kan få ett diplom underskrivet av rektorn och kan sedan skriva det in i sitt CV, vilket kan bli väldigt uppskattat av eleverna.

Undervisa elever som inte har tillgång till digitala verktyg hemma eller är ovana att använda dem

Det är betydelsefullt att all personal får den utbildning och det stöd i att använda digitala verktyg som de behöver. På det sättet kan de stötta eleverna som är ovana att använda den digitala tekniken. Det är också viktigt att skolan erbjuder eleverna stöd utifrån deras behov och förutsättningar. Om eleven saknar utrustning skulle lärare också kunna skicka uppgifter med posten.

Exempel på hur man kan använda digitala och fysiska sätt att stödja eleverna på

  • Erbjud om det går enskilda studieplatser i skolans lokaler till de elever som exempelvis saknar wifi hemma eller har svårt att koncentrera sig på studierna i hemmamiljön.
  • Ge lärare tid för kollegialt lärande i it och digitala verktyg. Till exempel kan föreläsare hålla digitala kurser.
  • Ge support till eleverna om det är möjligt. Till exempel kan eleverna få möjlighet att boka tid med lärare, it-pedagog eller annan datakunnig personal.
  • Lärare kan ta in mindre grupper av elever, gärna en och en, när det går för att handleda elever som har problem med de digitala verktygen eller som har andra svårigheter att följa med i kursen.
  • Några elever som har det svårt med det digitala eller inte har tillgång till dator hemma kan få uppgifter hem i ett brev. Man kan bifoga ett frankerat svarskuvert så att det inte kostar eleverna något att skicka tillbaka uppgifterna de gjort klart. Om eleven bor nära skolan kan hen promenera till skolan och lägga uppgifterna i skolans brevlåda.
  • Påminn och bjud gärna in till fysiska träffar via meddelanden och sms.
  • Posta gärna övningar och instruktioner till de elever som inte kommer till skolan och studerar.
  • Använd gärna många kommunikationskanaler som mejl, sms och analog post, så att lärare och elev lättare kan komma i kontakt med varandra. Skriv gärna lärarens mejladress i varje meddelande ifall någon behöver ta kontakt.

Bedöma elevernas progression och följa upp när undervisningen sker på distans

 

Att bedöma vad eleverna lär sig och om det sker någon progression kan vara en stor utmaning om lärare inte träffar eleverna fysiskt i klassrummet. Gemensamt arbete och stöd av kollegor kan vara ännu mera betydelsefullt nu.
Det är också viktigt att tillsammans med skolledningen fatta beslut om vilka elever som behöver erbjudas möjlighet till prov i skolans lokaler.

Nationella prov ska genomföras som vanligt från och med hösten 2020. Gällande organisering av nationella prov är det viktigt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Exempel på lämpliga åtgärder kan vara att begränsa antalet elever som skriver prov i en och samma lokal så att avstånd kan hållas, tänka på schemaläggningen av provet så att färre elever kommer till skolan samtidigt samt att städa lokalerna noggrant.

Nationella prov gymnasieskolan

Nationella prov i sfi

Nationella prov i komvux på gymnasial nivå

Exempel på fysiska sätt att följa upp eleverna

  • Använd tvålärarskap om möjligt för att kunna fånga upp elevers progression på ett bättre sätt. Ibland kan en kollega bättre se en elevs utmaningar och styrkor.
  • Ge tid till lärare i ett arbetslag att gemensamt ta fram bedömningsuppgifter anpassade till den distansundervisning som bedrivits.
  • Lärare kan ge återkoppling på elevens inlämningsuppgift, be eleven att rätta och skicka in en ny version. Sedan kan läraren följa upp, ställa frågor och återkoppla igen via ett digitalt möte. På så sätt kan läraren genom samtalet följa upp elevens kunskapsutveckling.
  • Eleven kan filma när hen genomför sin uppgift. På så sätt kan läraren få syn på hur eleven genomför uppgiften och vilket stöd eleven behöver för att komma vidare i sin kunskapsutveckling.
  • Utnyttja möjlighet till examinationer för mindre grupper av elever om det är möjligt.
Forskning och fördjupning

Fördjupning

Ta del av konkreta tips för didaktiska frågor kring den pedagogiska miljön vid distansundervisning.
Konkreta råd om undervisning på distans: Pedagogisk miljö - Didaktiska frågor, SPSMlänk till annan webbplats

Hur man kan arbeta med att utveckla och bibehålla goda relationer med sina elever och vuxenstuderande vid distansundervisning.
Att upprätthålla relationer på distans med barn, elever och vuxenstuderande, SPSMlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 09 november 2020