Plagiering och andra former av fusk upptäcks då och då ute på skolorna. Digitala verktyg kan underlätta kontrollen av inlämnade texter men ersätter inte lärarens granskning.
Fusk i undervisningssammanhang har nog förekommit så länge det har funnits skolor. Förr var elever och studenter hänvisade till tryckt material när de ville ”låna” ur andras texter. Idag ger internet tillgång till ett närmast oändligt antal texter. Dessutom finns det webbplatser som publicerar färdiga elevarbeten, till exempel uppsatser, rapporter och noveller. Fusk och plagiering kan få konsekvenser för eleven. För de frivilliga skolformerna kan det bli avstängning upp till två veckor, enligt kap. 5 i skollagen §17 Avstängning i de frivilliga skolformerna.
I många fall kan ett misstänkt plagiat bero på missförstånd och inte alls röra sig om något medvetet fusk från elevens sida. Eleverna får citera, återge eller referera till andras texter. Däremot måste de använda korrekta referatmarkeringar och ha med sina källor. Om kunskaperna brister när det handlar om att bearbeta texter och referera till sina källor, kan det leda till att likheten med originalet blir för stor. Därför är det viktigt att läraren har en ordentlig genomgång av referat– och citeringsteknik innan uppsatsarbetet sätter igång.
Andra missförstånd kan uppstå när elever samarbetar i en grupp men ska lämna in enskilda rapporter. Då finns det en risk att deras rapporter har stora likheter. Ett sätt att undvika missförstånd är att läraren låter eleverna ge en muntlig lägesrapport då och då som beskriver arbetsmetoder och arbetsfördelning mellan eleverna.
Internet gör det lättare att plagiera texter. Samtidigt erbjuder den digitala tekniken verktyg som lätt kan avslöja plagiat. Verktygen fungerar så att eleven eller studenten skickar sin text till läraren via en särskild e-postadress. Texten passerar textigenkänningstjänsten innan den når läraren. Elevens text lagras i en databas som innehåller tiotusentals andra elev- och studentarbeten och jämförs samtidigt mot övrigt innehåll i databasen. Texten jämförs också med texter som finns tillgängliga på internet. Om textigenkänningsverktyget upptäcker avsnitt som är identiska med textinnehåll i andra källor skapas en rapport som läraren får via webben eller via e-post.
Många lärare anser att de digitala verktygen för plagiatkontroll sparar tid. Utan dem skulle läraren vara tvungen att manuellt skriva in valda fraser från elevtexten i en sökmotor och på så sätt försöka hitta eventuella överensstämmelser med andra källor. Verktygen kan även ha en avskräckande funktion. Då eleverna vet att deras texter kommer att jämföras med andra texter på internet låter de helt bli att plagiera. Något som kan leda till bättre elevtexter.
Granskningen via textigenkänningsverktyg kan också främja elevers förståelse för betydelsen av korrekt referatteknik och källhänvisningar. Ibland lyfts också ett rättviseperspektiv fram. Genom verktygen blir alla elever och studenter behandlade lika.
En svaghet med textigenkänningsverktyg som har lyfts fram i olika sammanhang är att de ibland har missat information från olika källor. Det är svårt att få fram ett system som har hundra procents träffsäkerhet.
Det viktigaste att komma ihåg är att användning av textigenkänningsverktyg inte får ersätta den vanliga granskningen av inlämnade arbeten.
Text: Ulf Jämterud
Reviderad av Skolverket den 25 november 2021
Här är några konkreta råd för hur du som lärare kan förebygga fusk och plagiering:
Checklista för uppsatsarbete på sidan Skolbiblioteket är en viktig del av gymnasieundervisningen
I rapporten Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (2019) svarar omkring åtta av tio rektorer i gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen att deras skola använder en specifik teknik eller tjänst för att upptäcka otillåten kopiering från internet. Betydligt färre rektorer i grundskolan, grundsär- och gymnasiesärskolan uppger att en sådan teknik eller tjänst används. Drygt en av tio på grundskolan och grundsärskolan, samt tre av tio på gymnasiesärskolan anger det. Rektorer på fristående skolor uppger i någon större utsträckning att de använder en sådan teknik eller tjänst än rektorer vid kommunala skolor. Andelen rektorer på grundsärskolan och gymnasieskolan som uppger att skolan använder en specifik teknik eller tjänst för att upptäcka otillåten kopiering från internet har ökat något sedan undersökningen genomfördes förra gången (2015).
Källa: Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (2019)