Förebygga fusk och plagiering

Plagiering och andra former av fusk upptäcks då och då ute på skolorna. Digitala verktyg underlättar kontrollen av inlämnade texter men ersätter inte lärarens granskning.

Fusk i undervisningssammanhang har nog förekommit så länge det har funnits skolor. Förr var elever och studenter hänvisade till tryckt material när de ville ”låna” ur andras texter. Idag ger internet tillgång till ett närmast oändligt antal texter. Dessutom finns det flera svenska webbplatser som publicerar färdiga elevarbeten, till exempel uppsatser, rapporter och noveller.

Undervisa i referat- och citeringsteknik

I många fall kan ett misstänkt plagiat bero på missförstånd och inte alls röra sig om något medvetet fusk från elevens sida. Eleverna får citera, återge eller referera till andras texter. Däremot måste de använda korrekta referatmarkeringar och ha med sina källor. Om kunskaperna brister när det handlar om att bearbeta texter och referera till sina källor, kan det leda till att likheten med originalet blir för stor. Om eleverna misslyckas med att använda citationstecken på rätt sätt kan de misstänkas för plagiat trots att det inte handlade om ett uppsåtligt försök till fusk. Därför är det viktigt att läraren har en ordentlig genomgång av referat– och citeringsteknik innan uppsatsarbetet sätter igång.

Andra missförstånd kan uppstå när elever samarbetar i en grupp men ska lämna in enskilda rapporter. Då finns det en risk att deras rapporter har stora likheter. Ett sätt att undvika missförstånd är att läraren låter eleverna ge en muntlig lägesrapport då och då som beskriver arbetsmetoder och arbetsfördelning mellan eleverna.

Digitala verktyg för plagiatkontroll

Internet gör det lättare att plagiera texter. Samtidigt erbjuder den digitala tekniken verktyg som lätt kan avslöja plagiat. Genom att skriva in en fras ur texten i en sökmotor kan läraren lätt hitta andra texter där denna fras finns med. Verktygen fungerar så att eleven eller studenten skickar sin text till läraren via en särskild e-postadress. Texten passerar textigenkänningstjänsten innan den når läraren. Elevens text lagras i en databas som innehåller tiotusentals andra elev- och studentarbeten och jämförs samtidigt mot övrigt innehåll i databasen. Texten jämförs också med texter som finns tillgängliga på internet. Om textigenkänningsverktyget upptäcker avsnitt som är identiska med textinnehåll i andra källor skapas en rapport som läraren får via webben eller via e-post.

Fördelar med verktyg för textigenkänning

Många lärare anser att de digitala verktygen för plagiatkontroll sparar tid. Utan dem skulle läraren vara tvungen att manuellt skriva in valda fraser från elevtexten i en sökmotor och på så sätt försöka hitta eventuella överensstämmelser med andra källor. Verktygen kan även ha en avskräckande funktion. Då eleverna vet att deras texter kommer att jämföras med andra texter på internet låter de helt bli att plagiera. Något som kan leda till bättre elevtexter.

- Eleverna anstränger sig mer med formuleringarna, de vet att det inte är någon idé att kopiera text, säger Anneli Wohlin-Ström, lärare på Bromma gymnasium. Jag kan använda liknande uppgifter under flera år utan att riskera att elever lånar äldre syskons eller vänners arbeten som de har skrivit hos mig. Eleverna förstår allvaret då det finns en sådan här tjänst.

Granskningen främjar även elevernas förståelse för betydelsen av korrekt referatteknik och källhänvisningar. Ett annat argument är att elevernas egen upphovsrätt skyddas genom att deras texter finns med i kommande granskningar och därför blir svårare att plagiera.

Ibland lyfts också ett rättviseperspektiv fram. Genom verktygen för plagiatkontroll blir alla elever och studenter behandlade lika.

Nackdelar med verktyg för textigenkänning

Alla är inte odelat positiva till verktygen för plagiatkontroll. Jan Svärdhagen, strategiskt ansvarig för Högskolan Dalarnas utveckling på IKT-området, poängterar att inget system har hundra procent träffsäkerhet. När Högskolan Dalarna granskade tre kontrollsystem och jämförde testresultaten mot sökmotorn Google så fick Google bäst träffprocent.

− Vissa plagieringssystem missade till exempel information från helt öppna källor som läkemedelsverkets information om läkemedel, säger Jan Svärdhagen.

Jan Svärdhagen betonar också vikten av att textigenkänningsverktygen inte får ersätta den vanliga granskningen av inlämnade arbeten. Något som läraren alltid måste göra. Han menar att användaren kan invaggas i en falsk trygghet.

− Man kan tro att ett arbete har granskats, vilket det i och för sig också har, men problemet är att det idag finns många olika sätt att använda information på nätet på.

En annan aspekt som Jan Svärdhagen lyfter fram är frågan om när i processen en granskning ska göras och hur.

− Vi har funnit att ett arbete som i grund och botten är plagierat men som sedan tillsammans med läraren "tvättas" genom att man ändrar i formuleringar. Läraren känner alltså inte till att arbetet är plagierat, utan vill bara med god handledning få eleven eller studenten att komma till rätta med en del problem.

Jan Svärdhagen pekar också på en annan svaghet med textigenkänningsverktyg.

− Vi människor har en mycket viktig egenskap som inte en maskin eller dator har. Vi kan läsa mellan raderna.

Text: Ulf Jämterud