Förskolans och skolans arbete mot våldsbejakande extremism
Du som arbetar i förskolan och skolan har en roll i att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Det kan till exempel handla om att arbeta med demokrati och värdegrundsfrågor och att stötta barn som riskerar att fara illa.
Vad är våldsbejakande extremism?
Våldsbejakande extremism är det samlingsbegrepp som används i samhället för att beskriva rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Det finns ingen definition eller avgränsning av begreppet våldsbejakande extremism i svensk lagstiftning.
Våldsbejakande extremism, Säkerhetspolisens webbplats
Länk till annan webbplats.
Vilken roll har skolan i arbetet mot våldsbejakande extremism?
Skolan har en viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism. En bra utbildning i en trygg skola som arbetar med skolans demokratiska uppdrag kan förebygga att unga involveras i våldsbejakande extremism.
Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Skolan ska utbilda och fostra aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare som respekterar och bejakar samhällets grundläggande värden. I skolan ska barn och elever få kunskaper, förmågor och värderingar som gör det möjligt att delta aktivt i samhället.
Material för stöd i arbete mot våldsbejakande extremism
Materialet nedan är framtaget för förskola, grundskola och gymnasiet men kan även användas för vuxenutbildningen.
Många verksamheter gör redan insatser för att förebygga och motverka våldsbejakande extremism och att barn och elever far illa. Här kan du läsa om hur din verksamhet kan bedriva arbetet systematiskt. Med systematik menar vi att ni
- analyserar nuläget för att se om ni behöver förbättra något och vad i så fall
- planerar insatser
- genomför insatser
- utvärderar insatserna gentemot målen i utbildningen.
Reflektera över ert arbete
Din verksamhet kan motverka våldsbejakande extremism på olika sätt och vara ett stöd för barn och elever som är i, eller har befunnit sig, i miljöer med våldsbejakande extremism. Här är frågor som ni kan ställa er för att få en bild av hur väl ert arbete fungerar.
Har ni ett systematiskt och aktivt arbete med
- att främja närvaron skolan
- förskolans och skolans värdegrund och demokrati, där det ingår att ge utrymme för kontroversiella frågor
- att stötta barn och elever som far illa eller riskerar att fara illa
- att främja barns och elevers hälsa?
Stötta barn och elever som har farit illa eller riskerar att göra det
Barn och elever som vistats i våldsamma miljöer kan ha utsatts för svåra påfrestningar och kan därför bära med sig traumatiska upplevelser som påverkar deras hälsa och lärande negativt. Det kan till exempel handla om barn och elever som befunnit sig i IS-kontrollerade områden. Dessa barn och elever behöver stöd och olika insatser från elevhälsan.
Rädda Barnen erbjuder i samarbete med Skolverket en utbildning för all skolpersonal. I den får du kunskap om hur du kan stötta barn och elever med traumatiska upplevelser.
Mer om hur du kan arbeta med barn som har farit illa
TMO, utbildning i traumamedveten omsorg Länk till annan webbplats.
Leda arbetet med elevhälsan Länk till annan webbplats.
För att kunna ge anpassat stöd till barn och elever som riskerar att fara illa behöver experter inom elevhälsan samarbeta med övrig skolpersonal. Involvera socialtjänsten, polisen, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen efter behov.
Det är barnets och elevens behov som styr hur ni ska utforma stödet och ni har alltid ett fortsatt ansvar även om andra aktörer gör stödinsatser. Rektor ansvarar för att ni i tid identifierar och utreder vilket stöd ett barn eller en elev behöver. Ha en nära samverkan med vårdnadshavarna och låt barnet eller eleven vara delaktig i åtgärderna.
Du ska alltid anmäla till socialtjänsten om det finns en oro för att ett barn eller en elev under 18 år far illa. Om du misstänker att ett barn eller en elev har begått brott eller kommer att begå brott måste rektorn i varje enskilt fall bedöma om det ska göras en polisanmälan.
Stöd i arbetet med barn som riskerar att fara illa
Förebygg våldsbejakande extremism hos elever
Främja närvaro
En trygg skola förmedlar inte bara kunskaper till barn och elever. Den kan också bidra till ett fungerande vuxenliv med rätt stöd för de elever som riskerar att fara illa. Ni har också en möjlighet att tillsammans med elever skapa respekt för samhällets grundläggande demokratiska värden. Det är en anledning till att det är så viktigt att eleverna är närvarande i skolan.
Främja närvaro och minska frånvaro Länk till annan webbplats.
Arbeta med skolans värdegrund
Ni kan motverka att eleverna dras till våldsbejakande extremism genom att låta värdegrunden genomsyra er verksamhet. Det handlar till exempel om att främja ett skolklimat där alla elever känner sig trygga och respekterade. Ni behöver arbeta aktivt med elevernas delaktighet och inflytande. Ni behöver också systematiskt arbeta mot alla slags kränkningar och diskriminering. När värdegrundsarbetet sker dagligen tillsammans med kunskapsuppdraget kan ni tillsammans med era elever ha meningsfulla samtal om vad värdegrunden innebär.
Eleverna utvecklar sin demokratiska kompetens tillsammans med andra och därför kan öppna samtal vara viktiga för att motverka till exempel rasistiska och antidemokratiska åsikter. Skolan behöver vara en plats för samtal, saklighet och kritiska reflektioner i en trygg och öppen miljö.
Dina elever behöver få utrymme att
- reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde
- träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning
- i olika sammanhang utveckla sin förmåga till kritisk reflektion och källkritik.
Ibland kommer det upp frågor i skolan som väcker starka känslor eller som upplevs som skrämmande för både er och era elever. Ni måste kunna hantera dessa frågor eftersom eleverna behöver få möjligheter att diskutera även sådant som uppfattas som kontroversiellt.
Ni ska bemöta elever som ger uttryck för till exempel rasism och antidemokratiska åsikter som strider mot skolans värdegrund. Däremot kan ni inte tvinga en elev att ändra sin åsikt eller berätta varifrån åsikten kommer. Ni har både en rätt och en skyldighet att avbryta en elev i vissa situationer. Det är om eleven säger saker som innebär så kallat yttrandefrihetsbrott. Exempel på det är förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp. Är det fråga om kränkande behandling eller trakasserier så behöver skolan utreda det och vidta åtgärder.
Exempel på stöd för ert arbete med värdegrundsfrågor och kritisk användning av internet:
- Så arbetar du med värdegrunden Länk till annan webbplats.
- Kontroversiella frågor Länk till annan webbplats.
- Delaktighet och inflytande i undervisningen, Lärportalen Länk till annan webbplats.
- Motverka hedersrelaterat våld och förtryck Länk till annan webbplats.
- Kritisk användning av nätet, Lärportalen Länk till annan webbplats.
- Stärk elevers delaktighet och inflytande i utbildningen
- Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda trakasserier och kränkningar
Ha en bra dialog med vårdnadshavare
Bygg upp en bra relation med vårdnadshavarna. Ni kan till exempel bjuda in vårdnadshavarna i olika sammanhang på förskolan och skolan. Det kan handla om att informera om vad ni ska lära ut och att prata om värdegrundsarbetet.
Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare Länk till annan webbplats.
Det kan hända att vårdnadshavarna är tveksamma till delar av vad deras barn lär sig i förskolan och skolan, till exempel med hänvisning till trosuppfattning eller politisk ideologi. Red ut missförstånd och ta itu med problem innan de växer sig större.
Regler och ansvar
Hot och våld hör inte hemma på förskolan och skolan och ni ska motverka det på olika sätt:
- Ni ska förebygga, hindra och utreda kränkande behandling och trakasserier.
- Hot och våld kan vara brott enligt brottsbalken. Rektor får bedöma om skolan ska göra en polisanmälan.
- Verksamheten ska ha en krisplan för att hantera allvarliga hot om våld, som exempelvis väpnat våld. Det är viktigt att ni och eleverna följer planen.
Som anställda i förskola och skola är ni skyldiga att stå upp för de mänskliga rättigheter och demokratiska principer som det svenska samhället vilar på. Dessutom ska ni aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Grundläggande fri- och rättigheter i skolan
Det finns uppfattningar som strider mot skolans värdegrund men som är tillåtna att föra fram i samhället liksom i skolan. Skyddet för grundläggande fri- och rättigheterna finns framför allt i 2 kap. regeringsformen, men följer även av Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Att skolan ska respektera barns och elevers grundläggande fri- och rättigheter följer också av skollagens bestämmelser om skolans värdegrund och krav på demokratiarbete.
Uttalanden och ageranden som strider mot skolans värdegrund ska bemötas. Uttalanden som innebär kränkningar av elever, i form av kränkande behandling enligt skollagen eller trakasserier enligt diskrimineringslagen, ska förhindras och förebyggas. Det finns också åsikter som är olagliga att propagera, hit hör hets mot folkgrupp. Att exempelvis bära nazistiska symboler anses vara ett uttryck för hets mot folkgrupp. I detta sammanhang är det dock viktigt att skilja mellan att hysa en åsikt, vilket inte är förbjudet, och att föra fram en åsikt, som kan vara förbjudet om det handlar om hets mot folkgrupp eller förtal.
En skolledning kan enligt Justitieombudsmannen ha rätt och en skyldighet att ingripa mot åsiktsyttringar som till sin art inte är förenliga med upprätthållande av ordning i skolan, är brottsliga eller i vart fall innefattar kränkningar och trakasserier .
Om skolan upplever att en elevs eller flera elevers åsikter utgör ett potentiellt problem avseende brottslighet eller säkerhet på skolan så kan skolan kontakta relevant myndighet eller expert för övergripande samråd och rådgivning. Det kan exempelvis handla om kontakt med socialtjänsten, Polismyndigheten, eller Center mot våldsbejakande extremism. Övergripande samråd och rådgivning kan ske utan att barnets eller elevens namn avslöjas men i kontakt med polisen och socialtjänsten kan det också finnas situationer där aktuell elev inte är avidentifierad.
Om skolan är orolig för att en elev (under 18 år) far illa eller kan riskera att fara illa ska dock skolan alltid göra en anmälan till socialtjänsten. Som anmälare behöver du inte vara säker på att eleven far illa, det räcker att du misstänker det. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver skydd eller stöd. Om du och skolan är osäkra på om förhållandena kring barnet är sådana att en anmälan ska göras kan du diskutera den aktuella situationen med socialtjänsten utan att barnets identitet avslöjas.
Center mot våldsbejakande extremism kan stödja genom att till exempel handleda processer och bistå med att identifiera strukturella samverkansbehov.
Om skolan är osäker på om situationen kan handla om potentiell brottslighet och är osäker på hantering av en problematisk situation kan skolan alltid kontakta polisen. Polisen har utöver det åtgärdande arbetet också ett ansvar för det förebyggande arbetet och kan ge rådgivning i ett tidigt skede.
Fördjupning
Här finns ytterligare stöd till er som vill fördjupa er:
- Information, stödtelefon och annat stöd, Center mot våldsbejakande extremisms webbplats Länk till annan webbplats.
- Material och utställning om arbetet mot rasism, om förintelsen, propaganda, yttrandefrihet och demokrati, Forum för levande historias webbplats Länk till annan webbplats.
- Orostelefon – stödtelefon för de som inte är yrkesverksamma, på Rädda barnens webbplats Länk till annan webbplats.
- Barns och ungas erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism, Barnombudsmannens webbplats Länk till annan webbplats.
Var kan jag läsa mer om skolans roll i arbetet mot våldsbejakande extremism?
Du kan läsa mer i Skolverkets redovisning till regeringen om vilken roll skolan har i arbetet mot våldsbejakande extremism.