Introduktion för lärare –bedömning och betyg

Även om du som obehörig lärare inte får sätta betyg på egen hand behöver du kunna bedöma dina elevers kunskapsutveckling, skriva omdömen och hålla utvecklingssamtal.

lärare hjälper en elev

I grundskolan sätts betyg i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen eleven har fått undervisning i under den aktuella terminen. I slutet av vårterminen i årskurs 9 sätts slutbetyg.

I gymnasieskolan sätts betyg på varje avslutad kurs och på gymnasiearbetet. Efter avslutad utbildning utfärdas ett examensbevis, om eleven uppfyller kraven för gymnasieexamen. Betyget ska visa den kvalitet som eleven har på sitt kunnande när betyget sätts.

I vuxenutbildningen finns det olika bestämmelser om betyg, bland annat beroende på om det handlar om grundläggande eller gymnasial nivå.

Vad som gäller för betyg och betygssättning i respektive skolform

Lärare behöver använda sig av varierade bedömningsformer. Det är viktigt bland annat för att bedömningsformen som sådan inte ska begränsa vilka kunskaper eleverna kan visa. Lärare kan välja att använda sig bland annat av muntliga eller skriftliga redovisningar, prov, bild, ljud eller egna observatio­ner i undervisningen. Det viktigaste är att bedömningsformerna ger den information om elevernas kunskaper som läraren behö­ver.

För dig som lärare är betygskriterier ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Kriterierna behöver då läsas och tolkas utifrån syfte och centralt innehåll samt den undervisning som har bedrivits.

Konkreta tips

Bedömningar för att stödja elevens kunskapsutveckling och sätta betyg

Bedömningar kan ske i olika syften. Du som lärare behöver utforma bedömningssituationer för att få information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov. Denna information kan du sedan använda i formativt syfte, det vill säga för att ge eleverna återkoppling och anpassa undervisningen för att stödja deras kunskapsutveckling. I de tidigare åren i grundskolan, och motsvarande skolformer, har dina bedömningar främst ett formativt syfte och syftar till att avgöra om eleverna och undervisningen är på rätt väg.

Bedömningar kan också göras i ett summativt syfte, alltså för att till exempel sätta betyg eller formulera ett skriftligt omdöme. Vid betygssättning handlar det om att du som lärare summerar och jämför elevers kunskaper med betygskriterierna, och när du skriver omdömen handlar det om att sammanfatta elevers kunskapsutveckling i ämnet fram till och med tidpunkten när omdömet skrivs. Skriftliga omdömen har också en framåtsyftande del. Vid summativ bedömning behöver de underlag som du utgår ifrån, ge så relevant information som möjligt om elevers kunskaper i förhållande till kurs- och ämnesplanerna.

Likvärdig bedömning

Att bedömningen är likvärdig innebär att du och dina lärarkollegor behöver ha gemensam förståelse för olika begrepp i kursplanerna och gymnasieskolans ämnesplaner. Då får ni också en gemensam grund att utgå från i bedömningen.

De nationella provens syfte är att stödja en rättvisande och likvärdig betygssättning. När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas, vilket innebär att provresultatet har större betydelse än andra enskilda underlag. Nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Du kan bara bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen, men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen.

Om nationella prov

Senast uppdaterad 14 mars 2024