Introduktion för lärare – skolans uppdrag och styrdokument

Oavsett i vilken skolform du arbetar behöver du känna till läroplaner och andra styrdokument.

två lärare arbetar tillsammans
Konkreta tips

Skolans uppdrag och styrdokument

Skolans uppdrag är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I skolan förbereds eleverna för att leva och verka i samhället.

Skollagen, läroplanen, skolformsförordningar och Skolverkets allmänna råd och övriga styrdokument anger vad som gäller för skolan och vilka mål skolan ska uppnå.

Det är skolans huvudman som är ansvarig för att skolan följer reglerna i styrdokumenten och att verksamheten uppnår målen. Utifrån de olika styrdokumenten ska skolans personal utforma den dagliga pedagogiska verksamheten.

Skollagen

Skollagen klargör att barnens bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning. Utifrån detta regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har.

I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och undervisningen ska vara icke-konfessionell. Detta innebär att det inte får förekomma några inslag av bön, välsignelse eller trosbekännelse i undervisningen.

Läroplanen

Läroplanen är det styrdokument som läraren använder mest i sitt arbete. I läroplanen beskrivs vilka normer och värderingar som undervisningen ska bygga på och de mål de ska sträva mot.

Det finns en läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och en läroplan för gymnasieskolan. Dessutom finns läroplaner för de anpassade skolformerna, specialskolan och sameskolan. De är alla uppbyggda på ungefär samma sätt.

Övriga styrdokument

Utöver skollagen och läroplanerna finns skolformsförordningar, Skolverket allmänna råd samt Skolverkets föreskrifter (SKOLF).

Huvudmannen är ansvarig för att skolan följer gällande regler och att verksamheten uppnår målen för utbildningen. En huvudman kan exempelvis vara en kommun eller en enskild utbildningsanordnare. Huvudmannen ansvarar också för:

  • att ge skolverksamheten ekonomiska förutsättningar
  • att följa upp verksamhetens resultat
  • att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten.
hierarkin mellan de olika styrdokumenten och var besluten om dem fattas

Bilden visar hierarkin mellan de olika styrdokumenten och var besluten om dem fattas.

Skollagen

Skollagen är indelad i 29 kapitel. I de första sju kapitlen finns övergripande regler som gäller för skolväsendet. Dessa handlar bland annat om skolplikt, trygghet och studiero, elevernas utveckling mot målen, beslut om särskilt stöd samt insatser mot kränkande behandling. Därefter kommer kapitel med specifika bestämmelser för respektive skolform. Skollagen avslutas med bestämmelser om bland annat tillsyn och överklagande.

Skollagen

Läroplaner

Det finns en läroplan för varje skolform.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läroplanen innehåller fem delar:

  • Skolans värdegrund och uppdrag
  • Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
  • Förskoleklassen
  • Fritidshemmet
  • Kursplaner med betygskriterier

Första delen Skolans värdegrund och uppdrag och andra delen Övergripande mål och riktlinjer gäller för årskurs F-9 samt för fritidshemmet.

Skolans värdegrund och uppdrag Länk till annan webbplats.

Övergripande mål och riktlinjer Länk till annan webbplats.

Den första delen handlar om skolans värdegrund som all verksamhet i skolan ska bygga på. Här beskrivs också skolans uppdrag.

I den andra delen hittar du först mål och därefter riktlinjer. Det finns riktlinjer som särskilt gäller för läraren i skolan och så finns det riktlinjer för alla som arbetar i skolan.

Av den del som gäller för förskoleklassen framgår att undervisningen ska främja elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska också utmana eleverna till nya upptäckter och kunskaper samt förbereda dem för fortsatt utbildning och för övergången till skola och fritidshem.

Kapitlet för förskoleklass Länk till annan webbplats.

Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan med ett lärande som är mer situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat.

Om fritidshemmet Länk till annan webbplats.

För årskurs 1-9 finns en kursplan för varje ämne. Kursplanerna är indelade i syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Syftesdelen är gemensam för varje ämne genom hela grundskolan och beskriver vilka kunskaper eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Syftet avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål.

För varje ämne beskrivs därefter det centrala innehållet.

I kursplanens avslutande del anges betygskriterier. De är uppdelade efter de olika stadierna i grundskolan.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan (Gy 2022)

Läroplanens första del Skolans värdegrund och uppgifter har stora likheter med grundskolans läroplan. Gymnasieskolan ska främja elevernas förutsättningar att tillägna sig och utveckla kunskaper. Dessutom ska gymnasieskolan bland annat bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolans värdegrund och uppgifter Länk till annan webbplats.

Det andra delen Övergripande mål och riktlinjer handlar dels om de kunskaper samt normer och värden som alla elever bör utveckla under sin tid i gymnasieskolan, dels om de riktlinjer som gäller för alla som arbetar i gymnasieskolan.

Övergripande mål och riktlinjer Länk till annan webbplats.

Utöver läroplanen för gymnasieskolan finns också Examensmål för alla nationella program. I examensmålen för respektive program anges även de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet.

För vart och ett av ämnena i gymnasieskolan finns en ämnesplan. Ämnesplanen beskriver ämnet som helhet, ämnets syfte med målpunkter och de kurser som ingår i ämnet. För varje kurs finns ett centralt innehåll och kunskapsbetygskriterier.

Gymnasieskolans läroplan och ämnen

Allmänna råd

De allmänna råden är Skolverkets rekommendationer om hur förskolor, skolor och vuxenutbildning bör tillämpa lagar och regler. Det finns till exempel allmänna råd om bedömning och betygssättning, om nyanlända elever, om närvaro och frånvaro, om utvecklingssamtal och skriftliga individuella utvecklingsplaner.

De allmänna råden

Forskning och fördjupning

Andra lagar som påverkar skolan

Förutom skollagen, läroplanen, skolformsförordningarna och skolverkets allmänna råd finns det också andra lagar som påverkar skolan.

Kommunallagen

Kommunallagen innehåller bestämmelser om kommunernas och landstingens organisation och ansvarsområden. I varje kommun finns en nämnd som ansvarar för verksamheten inom förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och musik- och kulturskola. Nämnden ska se till att det finns utbildning inom alla dessa skolformer.

Kommunallagen Länk till annan webbplats.

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen gäller både för personal och elever och syftar till att skapa en god arbetsmiljö. Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret, men varje skola ska ha ett skyddsombud och ett elevskyddsombud. I skollagen finns flera delar som är kopplade till arbetsmiljölagen och som anger hur man ska arbeta med arbetsmiljön i skolan.

Arbetsmiljölagen Länk till annan webbplats.

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen finns för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Diskrimineringslagen Länk till annan webbplats.

Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen (SOL) är den lag som socialtjänstens verksamhet utgår från. Socialtjänsten i varje kommun ska arbeta för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. I arbetet med barn som far illa är de skyldiga att samarbeta med bland annat hälso- och sjukvården, skolan och polisen.

Socialtjänstlagen Länk till annan webbplats.

Barnkonventionen

Den 1 januari 2020 blir Barnkonventionen svensk lag.

Barnkonventionen

Senast uppdaterad 14 mars 2024