Jämställdhet i förskolans läroplan

Förskolan ska erbjuda alla barn samma möjligheter till utveckling, lärande och lek utan att begränsas av sin könstillhörighet. Här finns förslag på hur du kan arbeta aktivt med ett jämställt förhållningssätt på din förskola.

flicka och pojke på förskolan leker med bilar

Forskning visar att de vuxna i förskolan ofta har olika förväntningar på pojkar och flickor. Det kan synas i vardagliga situationer som vid påklädningen eller vid mellanmålet där det kan finnas en förväntan på att flickor tidigare ska klara sig själva jämfört med pojkar. I Lpfö 18 framgår att förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Det blir alltså viktigt hur du som arbetar i förskolan arbetar med jämställdhet.

Förskolans jämställdhetsuppdrag i läroplanen

En del skrivningar i Lpfö 18 går att känna igen från Lpfö 98/16. Andra skrivningar är helt nya, som till exempel den under avsnitt ”2.8 Rektorns ansvar” där det framgår att arbetet med jämställdhet ska inkluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. I tidigare versioner av läroplanen användes begreppen ”flickor och pojkar”. I Lpfö 18 har de på många ställen bytts ut mot begreppet ”oberoende av könstillhörighet”.

I del ett under rubriken ”Grundläggande värden” står det att ”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor.” Det står också att inget barn i förskolan ska bli utsatt för diskriminering bland annat på grund av kön och könsöverskridande identitet eller uttryck, utan förskolan ska aktivt motverka alla sådana tendenser.

Det står också i läroplanen att förskolan aktivt och medvetet ska främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av barnets könstillhörighet. Det framgår också att många andra saker påverkar barnens uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt, till exempel hur förskolan är organiserad, vilka krav och förväntningar som ställs på barnen och hur barnen blir bemötta. Därför ska förskolan organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans och barnen ska, oavsett könstillhörighet, ges möjlighet att pröva och utveckla sina förmågor och intressen med samma möjligheter och på lika villkor.

Det står också i läroplanen att ”Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.” Det syftar på att även förskolans miljö har betydelse för förskolans arbete med jämställdhet.

Huvudmannens, rektorns, förskollärares och arbetslagets ansvar

Ansvaret för jämställdhetsarbetet i förskolan är uppdelat på olika nivåer:

Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen i förskolan genomförs enligt de bestämmelser som finns i skollagen, läroplanen och andra föreskrifter.

Rektorn för förskolan har ett särskilt ansvar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt för att verka för ökad måluppfyllelse. I Lpfö 18 har rektorn också fått ett särskilt ansvar för att inkludera arbetet med jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet.

I läroplanen finns det riktlinjer för både förskollärare och för arbetslaget. I riktlinjerna för förskollärare i del 2.1 ”Normer och värden” står det att förskollärare ska ansvara för att ”aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet.”

På flera ställen i del två finns riktlinjer för arbetslaget som berör jämställdhet. Arbetslaget kan bestå av förskolläraren, barnskötare och övrig personal och riktlinjerna talar om att arbetslaget ska

  • Medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet.
  • Inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könstereotypa val.
  • Säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet.

Att säkerställa att alla barn får lika stort inflyttande över och utrymme i utbildningen kan till exempel handla om att se till alla barn har likvärdiga möjligheter att bidra till förändring och få talutrymme i utbildningen.

Du är en viktig förebild

Du som arbetar i förskolan är en viktig förebild för barnen. Vad du säger och hur du förhåller dig till barnen och de andra vuxna på förskolan spelar stor roll. Det kan ibland vara svårt att se hur de egna förväntningarna påverkar barnen, men det finns flera sätt att göra dem synliga. Här nedan följer några exempel på vad ni tillsammans kan göra för att utveckla arbetet med jämställdhet på er förskola.

Observera genom film- eller ljudinspelning

Att göra film eller ljudinspelningar vid olika tillfällen på förskolan, som till exempel en planerad undervisningssituation eller en rutinsituation, gör det möjligt att observera och utveckla både undervisningen och utbildningen. Efter inspelningen kan du och dina kollegor se på materialet enskilt, för att sedan reflektera gemensamt över det ni har sett. En fördel med film- eller ljudinspelning är också att ni kan se eller höra samma sekvens flera gånger.

När arbetslaget tillsammans granskar film- eller ljudinspelningen kan ni få syn på om det finns olka förväntningar på barnen utifrån deras könstillhörighet. Ni kan även få syn på om det finns olika förväntningar på barnen beroende på andra faktorer, som exempelvis deras ålder eller en eventuell funktionsnedsättning.En annan fördel är att det blir möjligt att undersöka andra saker, som till exempel om vissa barn får ta mer plats och talutrymme än andra.

Uppmärksamma hur du använder språket

Hur språket används kan ge uttryck för olika normer som finns i samhället, men det kan vara svårt att få syn på hos sig själv. Därför kan du och ditt arbetslag behöva hjälpas åt för att uppmärksamma varandra på när ni använder språket på ett sätt som ger uttryck för begränsande normer. Ett sätt att göra detta kan vara att ni tillsammans kommer överens om ett ”kodord” som ni säger till varandra när ni uppmärksammar att en kollega talar till ett barn på ett sätt som förstärker könsmönster. Hör du din kollega säga till ett barn att ”Jag lägger dina smutsiga kläder på hyllan så att mamma kan tvätta dem” och du vet att barnet lever med både en mamma och pappa, kan du säga ”kodordet” så att din kollega hör.

Ett sätt att arbeta för att utmana och motverka begränsande normer kan vara att arbeta med ett normmedvetet förhållningssätt. I kursen ”Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan” som Skolverket har tagit fram kan du och ditt arbetslag bland annat lära er mer om hur ni kan arbeta för att utveckla en medvetenhet om normer.

Läs mer om webbkursen Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan

Inspirera och utmana barnen

Förskolan ska motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Barn får självklart fortfarande leka med leksaker eller vara i aktiviteter som kan uppfattas könsstereotypa, men förskolan ska motverka att barnen blir begränsade i sin utveckling, sina val och sitt lärande. Ett exempel är om du märker att en flicka vill leka med lera på gården, men inte vågar för hon är rädd att bli smutsig, eller att en pojke vill leka med dockor men inte gör det för att det är ”tjejleksaker”. Då behöver du inspirera och utmana barnen för att ge dem möjligheter att utvidga sina perspektiv och val.

För att inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen kan du som arbetar i förskolan:

  • Vara aktiv i planerade aktiviteter och spontan lek, både inomhus och utomhus.
  • Föra in nytt material i leken för att utmana och utveckla leken vidare.
  • Låta oväntade material möta varandra, genom att till exempel köra med bilar i målarfärg, bygga slott till prinsessorna i skogen eller leka superhjältefamilj.
  • Låta barn träffa nya lekkamrater i mindre grupper.
  • Se över material, bilder och böcker så att det finns en bredd i de karaktärer barnen får möta.
  • Låta olika material blandas i förskolans miljö så att det inspirerar barnen att använda material som kodas som ”pojkleksaker” och ”flickleksaker” i samma lek.
  • Ställa öppna frågor till både pojkar och flickor.
  • Använda språket på ett sätt som utmanar och inspirerar barnen. Till exempel genom att byta ut ”plastgubbar” till ”plastfigurer” eller eller att ibland ändra från pronomet ”han” till pronomet ”hon” i en sång eller saga.

Erbjud varierade aktiviteter och valmöjligheter

För att barnen ska ha möjlighet att bredda sina lekmönster och välja olika typer av aktiviteter behöver förskolan erbjuda ett brett urval av material, lekar och aktiviteter.

Du kan erbjuda en bredd av lekar och aktiviteter genom att:

  • Erbjuda ett stort urval av material, så alla barn kan hitta något som passar dem.
  • Använda material som inte har en tydlig könskodning, till exempel återbruks- eller naturmaterial.
  • Ge barnen många möjligheter att själva välja vilket material de vill använda genom att placera det så att barnen själva kan hämta det de vill ha.
  • Regelbundet byta ut material.
  • När ni köper in nytt material – se över vad ni behöver för att bredda utbudet.
  • Introducera materialet för alla barn, så barnen vet att allt material är till för alla barn.
  • Erbjuda barnen flera olika aktiviteter på olika ställen, till exempel se till att det på gården finns möjlighet att cykla, göra en hinderbana och måla.
  • Uppmuntra barnen att prova ett annat material eller testa en ny aktivtet.
  • Placera material, till exempel böcker, i miljöer som vanligtvis är kopplade till en annan aktivitet.Då kan barnen ägna sig åt böcker medan de väntar på sin tur vid skötrummet eller toaletten.
  • Ha en aktiv dialog med vårdnadshavarna om vad barnet intresserar sig för hemma, för att kunna bygga på barnets tidigare erfarenheter och intressen, men också för att kunna erbjuda sådant som barnet hittills inte har intresserat sig för.

Jämställdhet som en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Förskolans arbete med jämställhet (2017) visade att ca tre fjärdedelar av de granskade förskolorna och huvudmännen inte inkluderade förskolans jämställdhetsuppdrag i sitt systematiska kvalitetsarbete. Granskningen visade också att personalen vid många av de granskande förskolorna inte arbetade systematiskt utifrån ett genusperspektiv när de genomförde aktiviteter, planerade miljö och material. På tre av fyra förskolor svarade personalen att jämställhet inte var något de arbetade med på sin reflektionstid.

Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns utveckling och lärande. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. För att förstå orsaker och samband måste det finnas en dialog mellan rektorn för förskolan, förskollärarna och annan personal, samt mellan förskolan och huvudmannen. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser:

  • Var är vi?
  • Vart ska vi?
  • Hur gör vi?
  • Hur blev det?

I Lpfö 18 framgår det att rektorn har ett ansvar för att jämställdhet blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär att även arbetet med jämställdhet behöver planeras, följas upp, analyseras, dokumenteras och utvecklas för att ge en ökad måluppfyllelse.

Läs mer om systematiskt kvalitetsarbete

Diskutera jämställdhet i arbetslaget

Det är viktigt att du och ditt arbetslag har en gemensam förståelse för läroplanens intentioner och vad det innebär att vara en god förebild. Här finns några frågor som du kan diskutera tillsammans med ditt arbetslag:

  • Vad tänker du att det innebär att ”aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet”?
  • På vilket sätt tänker du att förhållningssättet på er förskola kan påverka barnens förståelse för de rättigheter och skyldigheter som finns i ett demokratiskt samhälle? Hur kan du agera för att vara en god förebild?
  • Om du och ditt arbetslag skulle filma er själva, vilka skillnader tror du att du skulle se i hur mycket talutrymme barnen får? Tror du att det finns situationer där det skiljer sig mer eller mindre? Och i sådana fall, vad tror du att det beror på?
  • Vad ser du att du behöver för att kunna ta nästa steg i arbetet med jämställdhet på din förskola?
  • Vad ser du att du skulle kunna göra annorlunda eller förändra på din förskola på kort och på lång sikt för att utveckla ert arbete med jämställdhet?

Fördjupa dig med vår webbkurs

I webbkursen ”Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan” får deltagarna möjlighet att tillsammans med sitt arbetslag arbeta systematiskt med bland annat jämställdhet, kopplat till olika undervisningssituationer.

Film: Välkommen till Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan (tid 1:49)      

Läs mer om webbkursen Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan

Forskning om genus och jämställdhet i förskolan

Här finns länkar till forskning som rör genus och jämställdhet i förskolan.

Kunskapsöversikt om genus i förskolan

Nationella sekretariatet för genusforskning har publicerat en kunskapsöversikt om genus och förskolan på sin webbplats. Där kan du fördjupa dig i vad forskningen säger. 

Läs kunskapsöversikten från Nationella sekretariatet för genusforskninglänk till annan webbplats

Dans utmanar genusuppfattningarna i förskolan

Förskolans verksamhet ska stimulera barnen att vidga sina intressen och inte begränsas av stereotypa uppfattningar. Dans som rörelseaktivitet kan vara ett sätt att stimulera barnen att vidga sina intressen och inte begränsas av stereotypa uppfattningar, men att arbeta könsneutralt är en utmaning.

Läs artikeln Dans utmanar genusuppfattningarna i förskolan

Makt, normer och delaktighet en utmaning för förskolan

Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för förskolepedagoger. Arbetsprocessen genomsyras dock av maktrelationer där åldern är en avgörande faktor för vem som får bestämma och styra.

Läs artikeln Makt, normer och delaktighet en utmaning för förskolan

Brister i förskolans genusarbete

Förskolans uppdrag om jämställdhet är på många vis en stor utmaning visar Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport Förskolans arbete med jämställdhet.

Läs artikeln Brister i förskolans genusarbete

Senast uppdaterad 04 juli 2019