Skolverket

Källkritik för elever i årskurs 7–9

När digitala medier blir allt vanligare i undervisningen är det viktigt att eleverna kan granska källor kritiskt. Här är underlag för dig som arbetar med källkritik på högstadiet.

Materialet ger dig och dina kollegor möjligheten att hjälpa elever att utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden. Underlaget har utformats för att passa det kollegiala lärandet. Vi rekommenderar att du tar dig an materialet tillsammans med dina kollegor. Materialet tar max 7 timmar att arbeta igenom.

Här kan du läsa om källkritik för yngre elever

Här kan du läsa om källkritik för elever i gymnasieskolan

Titta på filmen och läs texterna. Samtala och agera sedan med utgångspunkt från frågorna under respektive rubrik.

Arbetsmaterialet vänder sig till lärare i årskurs 7–9 och skolbibliotekarier.

Kritisk granskande av källor i högstadiet

Material:

Filmen tar oss med till Gunnesboskolan i Lund där lärarna och skolbibliotekarien samarbetar över ämnesgränser för att ge alla elever källkritisk kompetens.

Här kan du läsa mer om arbetet på Gunnesboskolan.
Gunnesboskolans handlingsplan för medie- och informationskunnighet och arbetssätt, Gunnesboskolans skolbiblioteklänk till annan webbplats

I den här artikeln finns exempel på hur ni kan arbeta med källkritik i text, bild och musik.
Källkritik för text, bild och musik

Två lärare berättar om hur de använder ett digitalt forum när klassen ska diskutera känsliga frågor.
Tillsammans för värdegrunden, tidningen Alfa nr 2/2015, 31 mars 2015länk till annan webbplats

Hur arbetar ni med källkritik?

Diskutera:

Utgå från filmen Källkritik för årskurs 7–9 i samarbete med bibliotekarie.

  • Har ni liknande samarbete med en bibliotekarie och hur är samarbetet organiserat?
  • Om inte, vad beror det på?
  • Hur ser det ut i er verksamhet?
  • Under den filmade lektionen utgår lärarna och bibliotekarien från kunskapskravens formuleringar om källgranskning: Eleverna får källkritiskt bedöma och diskutera olika artiklar och insändare utifrån utformning, argumentationsteknik, ordval och upphovsperson. Hur tänker ni kring detta sätt att arbeta?
  • Hur kan lärarna och bibliotekarien i filmen gå vidare och utveckla arbetssättet?
  • Skulle ett liknande arbetssätt kunna tillämpas på andra medietyper, till exempel bild eller film?

Utgå från artikeln Tillsammans för värdegrunden.

  • Hur ser ni på att använda digitala forum för att diskutera aktuella ämnen som engagerar eleverna? Möjligheter? Utmaningar?
  • Lärarna i artikeln låter eleverna träna sina kunskaper i källkritik genom att låta dem formulera egna texter och ange källor för sina påståenden. Vilka vinster ser ni med det arbetssättet?

Utgå från artikeln Källkritik för text, bild och musik

  • Hur ser ni på att göra elevers nyhetskonsumtion via sociala medier till en utgångspunkt för diskussioner om källkritik?
  • En av lärarna i artikeln tar bilder som utgångspunkt för diskussionen om källkritik. Brukar ni också göra det? Delge varandra erfarenheter och tips.
  • Källkritik är inte viktigt bara i mötet med text, utan också när vi konsumerar bild, film och musik. Artikeln ger några exempel på hur lärare kan arbeta med detta. Har ni fler exempel att delge varandra?

Källkritik i fokus

Kartlägg:

I avsnittet Material presenteras olika exempel på källkritiskt arbete i klassrummet. Välj något av arbetssätten och pröva med era egna elever. Om tid finns bjud gärna in kollegor som observatörer. De kan föra anteckningar, filma eller fotografera för att ha dokumentation att utgå från senare under momentet Reflektera. Om ni inspirerades av filmen kan ni låta eleverna läsa ett par artiklar eller insändare i aktuella ämnen för att diskutera gemensamt i klassen.

Eleverna i filmen fick stödfrågor som lotsade dem igenom den källkritiska granskningsprocessen. Skolbibliotekarien hade brutit ner de källkritiska grundfrågorna: Vem?, Vad?, När?, Hur? och Varför?, i delfrågor och lagt till frågor om relevans och användbarhet. Frågorna är formulerade för att passa det aktuella lektionsinnehållet (det vill säga olika typer av tidningstexter om tiggeri), men ni kan självklart omformulera eller komplettera med egna frågor. För att eleven ska kunna bedöma om en källa är relevant måste det finnas ett konkret informationsbehov. Eleverna i filmen fick utgå från en uppgift, nämligen att argumentera för eller emot ett tiggeriförbud.

  • Vad har artikeln för rubrik?
  • Vilket datum är den publicerad?
  • Bedömer du texten som aktuell eller inte? Vilken betydelse har det för hur du vill/kan använda texten?
  • I vilken tidning är texten publicerad, och i vilken del av tidningen?
    Till exempel i "Dagstidningen, Kulturdelen"; ”Kvällstidningen, Nöjessidorna”; "Lokaltidningen, Insändarsidan"
  • Vad vet du om den tidningen? Vilken betydelse har det för din uppgift i vilken tidning/tidskrift artikeln är publicerad?
  • Hur tänker du kring vilken del av tidningen texten är publicerad?
  • Framgår det vem som har skrivit texten?
  • Om ja, vem?
  • Vet du vilken bakgrund eller roll den här personen har, och vilken betydelse har det för hur du ser på texten?
  • Vad är textens huvudbudskap?
  • Vilket är det främsta syftet med texten? Att informera sakligt? Att påverka/övertyga? Övrigt (ange själv)?
  • Hur kom du fram till ditt svar? Fick du några ledtrådar genom att studera rubrik, avsändare, sektion av tidningen? Fick du några ledtrådar genom att studera språk och ordval?
  • Anser du att den här källan (tidningstexten) kan användas om du vill argumentera för eller emot det den handlar om? Baka ihop dina svar på frågorna i ett resonemang om källans trovärdighet och relevans. Motivera hur du tänker!

Prova Kolla källans checklistor

Ni kan också pröva att använda Kolla källans checklistor med källkritiska frågor. Den ena kan användas när eleverna ska bedöma webbsidor. Den andra kan användas när ni ska diskutera vad som är bra att tänka på innan något delas i sociala medier.

Checklista för källkritik

Checklista för sociala medier

Utmaningar med källkritik på högstadiet

Reflektera:

När ni återsamlats efter att ha prövat någon av metoderna med elever ska alla reflektera över frågorna nedan.

Hur gick det?

  • Hur fungerade det att genomföra lektionen?
  • Vad var lätt?
  • Vad var svårt?

Vad hände?

  • Blev det som ni förväntat er?
  • Varför? Varför inte?
  • Vad blev det för reaktioner från elever?
  • Förstod eleverna nyttan med att träna källkritiskt tänkande?

Analysera

Det här materialet vill inspirera lärare att föra källkritiska resonemang med eleverna och att gärna göra det tillsammans med skolans bibliotekarie om sådan finns.

  • Har arbetet med materialet påverkat er att samarbeta med skolans bibliotekarie (eller bibliotekarie på folkbiblioteket)?
  • Hur har arbetet med materialet påverkat er jämfört med hur ni jobbade tidigare med källkritik?
  • Finns det någon skillnad och vad består det i?
  • Upplever ni det olika i gruppen och vad kan det i så fall bero på?

Hur kunskapen om källkritik ökas hos högstadieelever

Planera för fortsättningen:

Planera fortsatt arbete, uppföljning och utveckling.

  • Behöver ni lära er mer om att införliva källkritisk diskussion i undervisningen?
  • Hur kan det källkritiska tänkandet finnas med i allt skolarbete?
  • Hur kan ni utveckla samarbetet med skolans bibliotekarie om sådan finns?
  • Hur ska ni arbeta för att komma vidare?
  • Hur säkerställer ni att utvecklingsarbetet leder dit ni vill?
  • Hur sprider ni era erfarenheter till andra på skolan eller till andra skolor?