Skolpersonal behöver ha en förståelse för de centrala begrepp som används i diskussionen och i forskningen när frågor om främlingsfientlighet och rasism blir aktuella i undervisningen.

Främlingsfientlighet och intolerans ska mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. För att skolan ska kunna göra det behöver lärare och annan personal ha kunskap om vad främlingsfientlighet, rasism och intolerans är, men också om hur problemen kan ta sig uttryck i skolmiljön.

Skolans arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan beröra många områden som regleras i skollagen och i läroplanerna, men också i annan lagstiftning som till exempel diskrimineringslagen.

Enligt diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder ska skolan ha rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Såväl elever som anställda i verksamheten ska medverka i att ta fram dessa rutiner och riktlinjer.

Skolans personal har ett ansvar att se till att barn och elever inte utsätts för diskriminering samt att utreda och åtgärda om något sådant inträffar. Skolan behöver också ha beredskap för att hantera sådana handlingar som kan utgöra brott enligt brottsbalken, till exempel hets mot folkgrupp. Vet alla anställda hur de ska agera om de bevittnar eller på annat sätt får kännedom om att elever upplever sig utsatta?

Följer alla anställda rutinerna för hur de ska agera om de bevittnar eller på annat sätt får kännedom om att elever upplever sig utsatta? Fundera över hur personalen agerat i situationer då det uppstått konflikter och kränkningar. Om personalen agerade direkt, vad hände? Om personalen inte agerade direkt, vad berodde det på? Om det ser olika ut bland personalen, hur kan skolan arbeta för ett mer gemensamt förhållningssätt?

På många skolor genomförs någon form av trivsel- och trygghetsenkät. Ett sätt att kartlägga elevernas upplevelser av främlingsfientlighet, rasism eller liknande former av intolerans kan vara att lägga till frågor om detta. Förekommer det? Var och på vilket sätt?

Det ska finnas ordningsregler på varje skola och dessa ska utarbetas tillsammans med eleverna. Ordningsreglerna ska vara aktuella och relevanta för de elever som går på skolan.

En viktig del i skolans värdegrundsarbete är att främja ett klimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade. Det handlar om att främja förtroendefulla relationer och ett gott samarbete, att se till att eleverna har lyssnande vuxna omkring sig som intresserar sig för det eleverna bär med sig till skolan. Ett tillitsfullt klimat skapar förutsättningar för elever att pröva tankar och idéer och att få sina egna prövade av andra.

Hur ser elevernas relationer ut på skolan? Hur är klassrumsklimatet? Finns det aktiviteter och ytor där elever från olika klasser och årskurser möts och samverkar? Om det förekommer konflikter mellan olika grupper och individer på skolan, vad beror konflikterna på? Behöver skolan ta reda på mer?

Har eleverna förtroende för skolans personal? Känner alla elever att de kan vända sig till en vuxen när de ser att någon blir utsatt eller själva upplever sig utsatta för någon form av kränkningar?

Demokratisk kompetens utvecklas genom delaktighet och inflytande.
I skolan ska elever utveckla demokratiska förmågor som till exempel kommunikation och kritiskt tänkande. Eleverna kan utveckla dessa förmågor genom att tillsammans kommunicera om gemensamma frågor och att aktivt delta i reflekterande samtal. För att kunna svara på hur väl påståendet nedan stämmer behöver ni ta reda på elevernas upplevelser och åsikter.

Enligt exempelvis läroplanen för grundskolan ska främlingsfientlighet och intolerans bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det kan handla om kunskap om olika begrepp kopplat till främlingsfientlighet, rasism och intolerans. Det kan också handla om att tillsammans med eleverna syna rasistiska strukturer, att undervisa om rasism nu och då och att undervisa om demokrati och mänskliga rättigheter.

Normkritiska perspektiv kan handla om att se på sin egen undervisning och fundera över vilka elever som egentligen kan spegla sig i den och därmed stärkas och motiveras i sitt lärande. Kanske finns det behov av att tillföra och stärka något perspektiv? Kanske finns det möjlighet att låta elevernas egna erfarenheter och kunskaper bli mer synliga?

Ibland uppstår situationer eller diskussioner i undervisningen som personal kan uppleva som problematiska och där personal och skolledning kan behöva stöd. Olika frågor kan uppfattas som kontroversiella beroende på situation och erfarenheter. Det kan vara allt från politik och religion till kultur och traditioner.
Även om situationerna och frågorna är olika så finns det generella utgångspunkter och förhållningssätt som kan utnyttjas och användas för att främja samtal som bygger på tillitsfulla relationer. Dialogen behöver präglas av såväl respekt för yttrandefrihet som rätt till skydd mot kränkningar. Samtalet spelar ofta en viktig roll och det är viktigt att lärare inte backar från att undervisa om kontroversiella frågor.