Krisberedskap i samverkan med hemmen

Rektor och lärare kan skapa en mental förberedelse för när skolan hamnar i kriser, där information till föräldrar och vårdnadshavare kan ha en avgörande betydelse för elevens skolgång. I kristider ställs alla processer på sin spets – mönstren blir tydligare och behovet av strukturer ökar.

""
Konkreta tips

Innehållet tar sin utgångspunkt i coronapandemin. Det visar också på hur lärare och rektor kan skapa en mental förberedelse för när skolan hamnar i andra typer av kriser, där information till föräldrar och vårdnadshavare kan ha en avgörande betydelse för elevens skolgång.

I kristider ställs alla processer på sin spets – mönstren blir tydligare och behovet av strukturer ökar.

Krisberedskap case

Meryem tittar förbryllat på nyhetskanalen Al-Ikhbariyah Syria. Hon ropar på sin man Fadi och pekar på listan med restriktioner som införts på grund av coronapandemin 2020 och som nu syns i utsändningen: Utegångsförbud, stängda affärer, restauranger, skolor och arbetsplatser.

- Det är ju helt annorlunda än här! utbrister hon. Jag undrar varför? Eller har vi missförstått vad som gäller? Meryem pekar på veckobrevet från skolan:

- Här står det att skolan följer rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten, och att vi också bör göra det. Men vadå ”rekommendationer”? Betyder det att man får välja som man vill? Vilka regler gäller här egentligen? Varför får barnen gå i skolan i Sverige men inte i andra länder? Tror du att det kan vara farligt att skicka iväg dem?

- Kanske kommer det striktare regler här också snart, gissar Fadi. Sverige ligger ju lite efter i smittspridningsprocessen. Bäst att vi håller dem hemma redan nu. Vi kan inte riskera att bli sjuka, särskilt inte nu när farmor bor hos oss. Eller hur tänker du?

- Ja, det är nog bäst. Det verkar faktiskt ganska oansvarigt att utsätta barnen sådär. Eller omedvetet. Vad ska man tro?

Meryem tittar förbryllat på nyhetskanalen Al-Ikhbariyah Syria. Hon ropar på sin man Fadi och pekar på listan med restriktioner som införts på grund av coronapandemin 2020 och som nu syns i utsändningen: Utegångsförbud, stängda affärer, restauranger, skolor och arbetsplatser.

- Det är ju helt annorlunda än här! utbrister hon. Jag undrar varför? Eller har vi missförstått vad som gäller? Meryem pekar på veckobrevet från skolan:

- Här står det att skolan följer rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten, och att vi också bör göra det. Men vadå ”rekommendationer”? Betyder det att man får välja som man vill? Vilka regler gäller här egentligen? Varför får barnen gå i skolan i Sverige men inte i andra länder? Tror du att det kan vara farligt att skicka iväg dem?

- Kanske kommer det striktare regler här också snart, gissar Fadi. Sverige ligger ju lite efter i smittspridningsprocessen. Bäst att vi håller dem hemma redan nu. Vi kan inte riskera att bli sjuka, särskilt inte nu när farmor bor hos oss. Eller hur tänker du?

- Ja, det är nog bäst. Det verkar faktiskt ganska oansvarigt att utsätta barnen sådär. Eller omedvetet. Vad ska man tro?

Elevers rätt till undervisning i tider av kris

Exempel från Södertäljes förskolor

Förskolan är den första delen av det svenska skolväsendet och även om den inte omfattas av skolplikt valde Sverige att hålla förskolor öppna under coronakrisen 2020.
Öppna förskolor och skolor innebar ett stöd för barnens utveckling, en trygghet för vissa barn samt att vårdnadshavare med samhällsviktiga arbeten kunde fortsätta arbeta under krisen.

Verksamhetschef Katarina Weidenhaijn ansvarar för Södertäljes kommunala förskolor (1). Hon bekräftar att det rådde hög frånvaro bland barnen de första veckorna i coronakrisen, mellan 50–98 %.

Två vanliga missförstånd som uppstod

Ett missförstånd som florerade var att barnen efter en karantän på tre veckor skulle vara skyddade, oavsett om de hade varit sjuka under perioden eller inte.
Det ledde till att vårdnadshavare kunde bli arga om förskolan bad dem att hämta ett barn som uppvisat förkylningssymptom när de var tillbaka i förskolan igen.
Vidare så spreds det också rykten om smittade barn och anhöriga som bidrog till rädsla och att föräldrarna höll barnen hemma i början av krisen.

Ett annat missförstånd grundade sig i rutinen att förskolorna förlade mycket av verksamheten utomhus för att undvika smittspridning. Detta orsakade en del onödig irritation mellan föräldrar och förskolorna då en del föräldrar tänkte att för mycket utevistelse skulle resultera i att barnen blev sjuka.

Att kommunicera ur förskolans perspektiv

Att kommunicera hur förskolorna tänkte blev centralt för att mota ryktesspridningen i Södertälje.
Dels kommunicerade Katarina i egenskap av verksamhetschef, dels kommunicerade förskolorna direkt med vårdnadshavarna.
Det producerades också korta filmer där modersmålslärarna gav information på olika språk.
Man var dock noga med att kommunicera samma information, för att undvika ryktesspridning och förvirring. Det har handlat om basala saker som hur symptomen kan yttra sig, vad man ska göra om ett barn eller en vuxen uppvisar symptom, hygienrutiner, att hämtning och lämning sker utanför lokalerna och vad som händer när det är hög frånvaro bland personalen.

Ledningen lade också ner mycket tid i början på att informera alla medarbetare så att de skulle känna sig trygga att i sin tur informera vårdnadshavare om vad som gällde.

[1] Intervju med Katarina Weidenhaijn 2020-05-14.

Förskolan är den första delen av det svenska skolväsendet och även om den inte omfattas av skolplikt valde Sverige att hålla förskolor öppna under coronakrisen 2020.
Öppna förskolor och skolor innebar ett stöd för barnens utveckling, en trygghet för vissa barn samt att vårdnadshavare med samhällsviktiga arbeten kunde fortsätta arbeta under krisen.

Verksamhetschef Katarina Weidenhaijn ansvarar för Södertäljes kommunala förskolor (1). Hon bekräftar att det rådde hög frånvaro bland barnen de första veckorna i coronakrisen, mellan 50–98 %.

Två vanliga missförstånd som uppstod

Ett missförstånd som florerade var att barnen efter en karantän på tre veckor skulle vara skyddade, oavsett om de hade varit sjuka under perioden eller inte.
Det ledde till att vårdnadshavare kunde bli arga om förskolan bad dem att hämta ett barn som uppvisat förkylningssymptom när de var tillbaka i förskolan igen.
Vidare så spreds det också rykten om smittade barn och anhöriga som bidrog till rädsla och att föräldrarna höll barnen hemma i början av krisen.

Ett annat missförstånd grundade sig i rutinen att förskolorna förlade mycket av verksamheten utomhus för att undvika smittspridning. Detta orsakade en del onödig irritation mellan föräldrar och förskolorna då en del föräldrar tänkte att för mycket utevistelse skulle resultera i att barnen blev sjuka.

Att kommunicera ur förskolans perspektiv

Att kommunicera hur förskolorna tänkte blev centralt för att mota ryktesspridningen i Södertälje.
Dels kommunicerade Katarina i egenskap av verksamhetschef, dels kommunicerade förskolorna direkt med vårdnadshavarna.
Det producerades också korta filmer där modersmålslärarna gav information på olika språk.
Man var dock noga med att kommunicera samma information, för att undvika ryktesspridning och förvirring. Det har handlat om basala saker som hur symptomen kan yttra sig, vad man ska göra om ett barn eller en vuxen uppvisar symptom, hygienrutiner, att hämtning och lämning sker utanför lokalerna och vad som händer när det är hög frånvaro bland personalen.

Ledningen lade också ner mycket tid i början på att informera alla medarbetare så att de skulle känna sig trygga att i sin tur informera vårdnadshavare om vad som gällde.

[1] Intervju med Katarina Weidenhaijn 2020-05-14.

Skapa strukturer i en krissituation

Att det skapas stor oro och osäkerhet under besynnerliga situationer, som exempelvis vid en pandemi, är inte alls ovanligt.
Individer i kris går igenom flera faser:

  • I den första chockfasen känns det som inträffat fortfarande overkligt och man kan exempelvis ha svårt att minnas information.
  • I den andra reaktionsfasen reagerar individen med starka känslor och ofta med stark oro. Även här kan det vara svårt att ta till sig information.
  • I nästa fas bearbetas krisen för att till sist leda till en nyorientering.

I sin numera klassiska bok "Kris och utveckling" menar Johan Cullberg (2010) att olika personer reagerar olika starkt beroende på tidigare erfarenheter och upplevelser men att krisen också har en positiv sida – om krisen hanteras rätt leder den till att individen utvecklas.

Exempel Fittjaskolan

Fittjaskolan är en F-9-skola i Botkyrka. I Fittja är andelen boende med utländsk bakgrund 91% och modersmålen i skolan är många. (Stockholms handelskammare, 2018).

Liksom på många andra skolor med liknande elevunderlag uppmärksammade rektor Camilla Beijmo Samuelsson att vårdnadshavarna mestadels fick information om coronakrisen från sina tidigare hemländer[1].
Det innebar en stor oro i föräldragruppen, med desinformation och avsaknad av förståelse för de svenska riktlinjerna som följd. Den centrala information som kommunen erbjöd var visserligen översatt till olika språk men den var skriftlig och omfattande och därmed svår att ta till sig för de vårdnadshavare som inte läser eller skriver så bra.

Samhällets övriga instanser som medborgarkontor, bibliotek och socialtjänst drog ned på servicen och arbetade hemifrån genom telefon och mejl. Skolan blev den enda plats dit man kunde komma och prata med någon om sin oro och rädsla. Skolan hade ju också sedan tidigare väl uppbyggda relationer, flerspråkig personal och sågs som en auktoritet.

Fittjaskolans strategi

Fittjaskolans strategi var att främst rusta personalgruppen med information och gemensamma budskap, och att därefter ta alla möjligheter till dialog om krisen med vårdnadshavare och elever. Man valde också att skicka egna enkla budskap till vårdnadshavarna i respektive klass och grupp genom de vanliga informationskanalerna som veckobrev och telefon. Avsändaren var på så sätt den som relationsmässigt stod vårdnadshavarna närmast. Ambitionen var att skolan skulle framstå som trygg, stark, öppen och förstående. Det var en strategi som lyckades få tillbaka de allra flesta eleverna till skolan.

[1] Intervju med Camilla Beijmo Samuelsson, 2020-05-12

Fittjaskolan är en F-9-skola i Botkyrka. I Fittja är andelen boende med utländsk bakgrund 91% och modersmålen i skolan är många. (Stockholms handelskammare, 2018).

Liksom på många andra skolor med liknande elevunderlag uppmärksammade rektor Camilla Beijmo Samuelsson att vårdnadshavarna mestadels fick information om coronakrisen från sina tidigare hemländer[1].
Det innebar en stor oro i föräldragruppen, med desinformation och avsaknad av förståelse för de svenska riktlinjerna som följd. Den centrala information som kommunen erbjöd var visserligen översatt till olika språk men den var skriftlig och omfattande och därmed svår att ta till sig för de vårdnadshavare som inte läser eller skriver så bra.

Samhällets övriga instanser som medborgarkontor, bibliotek och socialtjänst drog ned på servicen och arbetade hemifrån genom telefon och mejl. Skolan blev den enda plats dit man kunde komma och prata med någon om sin oro och rädsla. Skolan hade ju också sedan tidigare väl uppbyggda relationer, flerspråkig personal och sågs som en auktoritet.

Fittjaskolans strategi

Fittjaskolans strategi var att främst rusta personalgruppen med information och gemensamma budskap, och att därefter ta alla möjligheter till dialog om krisen med vårdnadshavare och elever. Man valde också att skicka egna enkla budskap till vårdnadshavarna i respektive klass och grupp genom de vanliga informationskanalerna som veckobrev och telefon. Avsändaren var på så sätt den som relationsmässigt stod vårdnadshavarna närmast. Ambitionen var att skolan skulle framstå som trygg, stark, öppen och förstående. Det var en strategi som lyckades få tillbaka de allra flesta eleverna till skolan.

[1] Intervju med Camilla Beijmo Samuelsson, 2020-05-12

Skapa forum för tydlig information

Utifrån det vi vet om krisers faser det särskilt viktigt att informationen i början av en kris är tydlig, lättillgänglig och upprepad, som beskrivs i exemplet från Fittjaskolan. Där valde man också medvetet att låta dem som hade en tidigare stark relation till vårdnadshavare och elev stå för informationen.

Precis som många andra individer i samhället inhämtar även vårdnadshavare information från olika kanaler, som illustreras både i caset och i exemplet från Fittjaskolan. Det kan i kristider skapa förvirring eller ryktesspridning. I fallet med coronapandemin befann sig olika delar av världen i olika stadier vilket ledde till att länder redan i begynnelsestadiet vidtog olika åtgärder. Olikheterna i åtgärder berodde också på lokala behov och förutsättningar, såsom kulturella förutsättningar, seder och bruk.

För vårdnadshavare med migrationsbakgrund, som inhämtar information från andra kanaler än från svenska medier och myndigheter, kunde det uppfattas som förvirrande när åtgärderna för att stävja smittspridningen såg olika ut och ibland var motstridiga. Erfarenheterna från pandemins första skede var att andelen drabbade av smittan var högre i områden med individer med migrationsbakgrund (SVT Nyheter 2020-05-06). Andelen elever som uteblev från skolan ökade också i sådana områden. En informationslucka tycktes ha uppstått.

Exempel Nytorpsskolan

En skola som fick erfara att föräldrarna höll eleverna hemma för att de bar på oro, som skapats på grund av en informationslucka, var Nytorpsskolan, en 4–9-skola i Hammarkullen i Göteborg (Läraren, 2020).
Rektor Else-Marie Hallqvist menar att elevernas frånvaro handlade om att föräldrarna bevakar nyheter om pandemin från sina ursprungsländers nyhetskanaler och att många därför ifrågasatte den strategi som svenska myndigheter och svensk regering vidtagit.

För att täppa till informationsluckan spelade skolan in en egen informationsfilm där rektor kort och tydligt betonade vikten av att eleverna kommer till skolan. Rektor, en auktoritet på skolan, informerade också i filmen om att skolan kan erbjuda distansundervisning och hur man kan agera för att minska smittspridning.
Filmen översattes till skolans alla språk av studiehandledarna i modersmål och spreds till samtliga familjer, för att undanröja eventuella språkliga och begreppsliga hinder. Genom att vårdnadshavarna fick tillgång till filmen kunde de också se den flera gånger om de önskade.

Samtidigt samverkade man med det kommunala bostadsbolaget som satte upp skriftlig information om skolplikt och smittspridning på olika språk i alla trappuppgångar. Det innebar att en stor andel elever återkom till skolan.
För att kunna fylla det kompensatoriska uppdraget valde Nytorpsskolan att erbjuda såväl undervisning på skolan som på distans, trots att grundskolan inte omfattades av beslutet om distansundervisning.

En skola som fick erfara att föräldrarna höll eleverna hemma för att de bar på oro, som skapats på grund av en informationslucka, var Nytorpsskolan, en 4–9-skola i Hammarkullen i Göteborg (Läraren, 2020).
Rektor Else-Marie Hallqvist menar att elevernas frånvaro handlade om att föräldrarna bevakar nyheter om pandemin från sina ursprungsländers nyhetskanaler och att många därför ifrågasatte den strategi som svenska myndigheter och svensk regering vidtagit.

För att täppa till informationsluckan spelade skolan in en egen informationsfilm där rektor kort och tydligt betonade vikten av att eleverna kommer till skolan. Rektor, en auktoritet på skolan, informerade också i filmen om att skolan kan erbjuda distansundervisning och hur man kan agera för att minska smittspridning.
Filmen översattes till skolans alla språk av studiehandledarna i modersmål och spreds till samtliga familjer, för att undanröja eventuella språkliga och begreppsliga hinder. Genom att vårdnadshavarna fick tillgång till filmen kunde de också se den flera gånger om de önskade.

Samtidigt samverkade man med det kommunala bostadsbolaget som satte upp skriftlig information om skolplikt och smittspridning på olika språk i alla trappuppgångar. Det innebar att en stor andel elever återkom till skolan.
För att kunna fylla det kompensatoriska uppdraget valde Nytorpsskolan att erbjuda såväl undervisning på skolan som på distans, trots att grundskolan inte omfattades av beslutet om distansundervisning.

Informationsfilm för vårdnadshavare till elever på Nytorpsskolan

Nytorpsskolan spelade under coronapandemin in en egen informationsfilm där rektor kort och tydligt betonade vikten av att eleverna kommer till skolan. Rektor informerade också i om att skolan kan erbjuda distansundervisning och hur man kan agera för att minska smittspridning. Filmen översattes till skolans alla språk.

Rektorns egen film lockade eleverna tillbaka till skolan (tid 02:40)

Exempel Visättraskolan

Rektor Semira Vikström på Visättraskolan i Huddinge, årskurs F-6, poängterar vikten av att använda återkommande och redan inarbetade informationskanaler för att kunna nå vårdnadshavarna under en kris[1].

I krisens inledning skickade hon ut information när det hände något nytt, vilket ledde till många frågor och skapade viss förvirring. I egenskap av rektor brukar hon i vanliga fall publicera ett digitalt brev när behov uppstod som skickas till alla vårdnadshavares mejl. Efter ett tag valde hon att istället använda denna inarbetade informationskanal men att samtidigt förtäta informationen till varje vecka.

I veckobrevet berättade hon om läget på skolan, om nya direktiv, och hur de tog sig an riktlinjerna på Visättraskolan. Hon tryckte också på vikten av att eleverna kom till skolan. På så sätt fick vårdnadshavarna en samlad information varje vecka. Veckobreven synliggjorde att rektor och skolan tog ansvar och både vårdnadshavare och personal uppskattade den återkommande och samlade informationen.

[1] Intervju med Semira Vikström, 2020-05-11.

Rektor Semira Vikström på Visättraskolan i Huddinge, årskurs F-6, poängterar vikten av att använda återkommande och redan inarbetade informationskanaler för att kunna nå vårdnadshavarna under en kris[1].

I krisens inledning skickade hon ut information när det hände något nytt, vilket ledde till många frågor och skapade viss förvirring. I egenskap av rektor brukar hon i vanliga fall publicera ett digitalt brev när behov uppstod som skickas till alla vårdnadshavares mejl. Efter ett tag valde hon att istället använda denna inarbetade informationskanal men att samtidigt förtäta informationen till varje vecka.

I veckobrevet berättade hon om läget på skolan, om nya direktiv, och hur de tog sig an riktlinjerna på Visättraskolan. Hon tryckte också på vikten av att eleverna kom till skolan. På så sätt fick vårdnadshavarna en samlad information varje vecka. Veckobreven synliggjorde att rektor och skolan tog ansvar och både vårdnadshavare och personal uppskattade den återkommande och samlade informationen.

[1] Intervju med Semira Vikström, 2020-05-11.

Begreppens underliggande budskap

Även om vårdnadshavare tar del av information finns det ingen garanti för att den förstås på ett riktigt sätt.

Skolan har ofta en föreställning om att föräldrar med utländsk bakgrund kan förstå svenska språket i högre grad än de egentligen gör (Månsson & Osman, 2017). Som lärare eller rektor kan det vara svårt att greppa att svårigheterna med informationen inte bara rör sig om att förstå den språkliga innebörden utan att det också handlar om att förstå underliggande budskap.
Begrepp är laddade med idéer som också förmedlar underliggande normer och värderingar (Pihlgren, i tryck). Att exempelvis enbart hänvisa till Folkhälsomyndighetens rekommendationer kan ställa till problem:

Hur ska vårdnadshavaren uppfatta ordet “rekommendationer”?

Vilken inneboende mening kan begreppet få i andra språk och kulturer?

I caset ser vi hur föräldern Meryem just grubblar över om rekommendationer innebär att man kan välja att göra som man vill. Hon uppfattar det som otydligt och oansvarigt, till skillnad mot att införa strikta regler.

Exempel Silverdalsskolan

I Silverdalsskolan i Sollentuna med elever i årskurs F-9 betonar rektor Anna Pilebro Bryngelsson att det har varit av stor vikt att föra en medveten, respektfull och tät kommunikation med samma budskap[1].
För att åstadkomma det har hon använt en informationsmall, där hon i slutet valt att länka samman all tidigare information så att vårdnadshavare och personal lätt kan återvända till och ta del av den.

Rektor Anna poängterar också vikten av att tillsammans med personalgruppen arbeta för att alla med respekt och ödmjukhet kan acceptera att olika delar av världen har gjort olika avvägningar och att vårdnadshavare kan vara frågande inför de svenska myndigheternas val.
Det har handlat om att närma sig vårdnadshavarna med konstruktiva och ärliga samtal och dialog kring hur elever kan hållas i lärande, snarare än att i första läget hävda lagstiftning i form av skolplikt.

Även om skolplikten inte kan förhandlas valde skolan att möta föräldrarna i den gemensamma omsorgen om elevens lärande och utveckling. För att det ska vara möjligt har man i personalgruppen också arbetat med sina egna värderingar och föreställningar inför krisen.

[1] Intervju med Anna Pilebro Bryngelsson, 2020-05-11.

I Silverdalsskolan i Sollentuna med elever i årskurs F-9 betonar rektor Anna Pilebro Bryngelsson att det har varit av stor vikt att föra en medveten, respektfull och tät kommunikation med samma budskap[1].
För att åstadkomma det har hon använt en informationsmall, där hon i slutet valt att länka samman all tidigare information så att vårdnadshavare och personal lätt kan återvända till och ta del av den.

Rektor Anna poängterar också vikten av att tillsammans med personalgruppen arbeta för att alla med respekt och ödmjukhet kan acceptera att olika delar av världen har gjort olika avvägningar och att vårdnadshavare kan vara frågande inför de svenska myndigheternas val.
Det har handlat om att närma sig vårdnadshavarna med konstruktiva och ärliga samtal och dialog kring hur elever kan hållas i lärande, snarare än att i första läget hävda lagstiftning i form av skolplikt.

Även om skolplikten inte kan förhandlas valde skolan att möta föräldrarna i den gemensamma omsorgen om elevens lärande och utveckling. För att det ska vara möjligt har man i personalgruppen också arbetat med sina egna värderingar och föreställningar inför krisen.

[1] Intervju med Anna Pilebro Bryngelsson, 2020-05-11.

Sammanfattning om tydliga informationsforum

I exemplen från de olika skolorna syns vikten av att budskap är gemensamma, kortfattade och begripliga. Skolan behöver alltså vara noga med att formulera sig så att tvetydigheter kan undvikas och så att vårdnadshavarna får god hjälp att tolka meddelandet korrekt.

Budskap behöver också upprepas många gånger för att alla ska kunna ta till sig, gärna genom att låta informationen finnas kvar, exempelvis i form av länkar.

I exemplen Södertäljes förskolor, Fittjaskolan, Nytorpsskolan, Visättraskolan och Silverdalsskolan synliggörs också betydelsen av att skolan framstår som en lugn, trygg auktoritet, något som bygger på att man tidigare har upparbetat goda relationer. I ett krisläge kan det därför också vara viktigt att arbeta med personalens värderingar och föreställningar för att skapa en gemensam linje.

Skapa strukturer för distansundervisning

I senare skeden av ett krisförlopp, när oron över smittan tar överhanden över förståelsen om skolplikt och barnets rätt till utbildning, kommer vårdnadshavare behöva stöd på andra sätt än enbart genom information. Här krävs tydliga, förutsägbara och återkommande vardagsrutiner i skolan, vid hemundervisning och i kontakter med vårdnadshavarna.

Att organisera för och leda undervisning på distans skapar utmaningar i sig för att läraren ska få till en bra struktur, på samma gång som man vill erbjuda eleverna en variationsrik undervisning. Vikten av god samverkan med hem och vårdnadshavare bli avgörande för hur väl eleven lyckas med undervisningen hemifrån. Stödet till vårdnadshavare från skolans håll behöver ofta ta en annan form, eftersom vårdnadshavaren kommer att behövas som samarbetspartner för att på hemmaplan stötta elevens lärande. Många vårdnadshavare kommer att behöva hjälp att lägga upp dagen så att barnet ska kunna arbeta hemma, utan lärarens direkta stöd.

Vi vet genom forskning och statistik att förutsättningarna för skolframgång även i den ordinarie skolsituationen skiftar för elever från olika socioekonomiska bakgrunder (Skolverket, 2017; 2018). Om elevens vårdnadshavare har eftergymnasial utbildning ökar exempelvis förutsättningarna för att eleven ska lyckas dramatiskt. Man kan anta att detsamma gäller i minst lika hög grad när det gäller vårdnadshavarnas förutsättningar att stötta eleven i hemmet vid distansundervisning.

Exempel Freinetskolan Kastanjen

På Freinetskolan Kastanjen i Botkyrka, med barn och elever i förskola och årskurs F-9, har rektor Maria Nordheden Gard gjort ungefär samma erfarenheter som rektorerna i de tidigare exemplen i denna webbtext (1).

Skolan är mångkulturell och inledningsvis stannade många barn hemma på grund av informationsluckor och ifrågasättande av den svenska linjen i krisen. Av det skälet erbjöd skolan hemstudier under de första veckorna.
Samtidigt informerade skolans rektor hemmen kontinuerligt genom tidigare upparbetade kanaler och länkar till översättningar på skolans alla språk.
Efter hand erbjöds hemundervisning endast till de barn som hade familjemedlemmar i riskgrupper. Det innebar initialt en hel del samtal från vårdnadshavare som kunde vara både arga och oroliga, men de flesta barn och elever deltog efter hand i verksamheten.
Att ta vårdnadshavarnas oro på allvar och att ge dem tid och information var viktigt för att få alla att känna tilltro till skolans strategi.

Den tid då flera elever hade hemundervisning krävde tydlig planering. Lärarna lade upp strukturerade dagsscheman med uppgifter, länkar, tips på aktiviteter för vila och rekreation och skapande. Uppgifter och resultat hanterades digitalt men kunde också hämtas och lämnas på skolan. Innehållet var också både digitalt som analogt.
I förskoleklassen hade eleverna exempelvis i uppgift att skriva dagbok om sitt skolarbete hemma och ta fotografier. Dagböckerna mejlades till läraren varje dag för feedback. Årskurs 2 fick varsin blockflöjt hemskickad för att kunna delta i musikundervisningen via nätet.

För att ge alla elever samma lärandeinnehåll, och för att också lätta lärarens arbetsbörda, valde man under den här perioden att ha samma upplägg i klassrummet som i hemundervisningen. Det likartade upplägget underlättade också när eleverna kom tillbaka till skolan efter att ha varit hemma en period.

Flera av elevernas vårdnadshavare har liten studievana och har dessutom svårigheter med det svenska språket. Att ha en tät och tillgänglig kontaktkanal med lärarna var därför viktigt. För många utgjorde också kontakten med modersmålslärarna en viktig länk med skolan. De hade sin undervisning på distans och hade därmed också täta kontakter med vårdnadshavarna.

Behovet av täta kontakter med skolan gäller inte minst elever som har behov av extra stöd. Vissa elever erbjöds eget stöd på skolan, andra fick del av specialundervisningen via nätet, något som fungerat över förväntan, menar rektor Maria. Specialläraren hade också kontakt med hemmen varje vecka när eleverna fick hemundervisning.

Skolans strategi var alltså att till att börja med bejaka föräldrarnas oro genom att ge möjlighet till hemundervisning med tydliga strukturer och stöttning. I ett senare skede, genom tydlig och återkommande information från personal som vårdnadshavarna hade en tidigare relation till, skapade skolan acceptans för att undervisa eleverna i skolan och de flesta elever återkom. Vårdnadshavarna har också uttryckt sin uppskattning för skolans arbete under krisen.

[1] Intervju med Maria Nordeheden Gard, 2020-05-12.

På Freinetskolan Kastanjen i Botkyrka, med barn och elever i förskola och årskurs F-9, har rektor Maria Nordheden Gard gjort ungefär samma erfarenheter som rektorerna i de tidigare exemplen i denna webbtext (1).

Skolan är mångkulturell och inledningsvis stannade många barn hemma på grund av informationsluckor och ifrågasättande av den svenska linjen i krisen. Av det skälet erbjöd skolan hemstudier under de första veckorna.
Samtidigt informerade skolans rektor hemmen kontinuerligt genom tidigare upparbetade kanaler och länkar till översättningar på skolans alla språk.
Efter hand erbjöds hemundervisning endast till de barn som hade familjemedlemmar i riskgrupper. Det innebar initialt en hel del samtal från vårdnadshavare som kunde vara både arga och oroliga, men de flesta barn och elever deltog efter hand i verksamheten.
Att ta vårdnadshavarnas oro på allvar och att ge dem tid och information var viktigt för att få alla att känna tilltro till skolans strategi.

Den tid då flera elever hade hemundervisning krävde tydlig planering. Lärarna lade upp strukturerade dagsscheman med uppgifter, länkar, tips på aktiviteter för vila och rekreation och skapande. Uppgifter och resultat hanterades digitalt men kunde också hämtas och lämnas på skolan. Innehållet var också både digitalt som analogt.
I förskoleklassen hade eleverna exempelvis i uppgift att skriva dagbok om sitt skolarbete hemma och ta fotografier. Dagböckerna mejlades till läraren varje dag för feedback. Årskurs 2 fick varsin blockflöjt hemskickad för att kunna delta i musikundervisningen via nätet.

För att ge alla elever samma lärandeinnehåll, och för att också lätta lärarens arbetsbörda, valde man under den här perioden att ha samma upplägg i klassrummet som i hemundervisningen. Det likartade upplägget underlättade också när eleverna kom tillbaka till skolan efter att ha varit hemma en period.

Flera av elevernas vårdnadshavare har liten studievana och har dessutom svårigheter med det svenska språket. Att ha en tät och tillgänglig kontaktkanal med lärarna var därför viktigt. För många utgjorde också kontakten med modersmålslärarna en viktig länk med skolan. De hade sin undervisning på distans och hade därmed också täta kontakter med vårdnadshavarna.

Behovet av täta kontakter med skolan gäller inte minst elever som har behov av extra stöd. Vissa elever erbjöds eget stöd på skolan, andra fick del av specialundervisningen via nätet, något som fungerat över förväntan, menar rektor Maria. Specialläraren hade också kontakt med hemmen varje vecka när eleverna fick hemundervisning.

Skolans strategi var alltså att till att börja med bejaka föräldrarnas oro genom att ge möjlighet till hemundervisning med tydliga strukturer och stöttning. I ett senare skede, genom tydlig och återkommande information från personal som vårdnadshavarna hade en tidigare relation till, skapade skolan acceptans för att undervisa eleverna i skolan och de flesta elever återkom. Vårdnadshavarna har också uttryckt sin uppskattning för skolans arbete under krisen.

[1] Intervju med Maria Nordeheden Gard, 2020-05-12.

Sammanfattning av strukturer för distansundervisning

Genom att ge vårdnadshavaren ett stöd i början av processen med några enkla rekommendationer kan elevens undervisningssituation underlättas, även om eleven undervisas i hemmet.

Det kan handla om saker som att rekommendera fasta tider varje dag för studierna samt att ordna en egen plats för eleven att kunna arbeta ostört under undervisningstiden. Det kan också handla om att vårdnadshavaren tillsammans med eleven går igenom dagens uppgifter på morgonen och vad som sedan blivit gjort på eftermiddagen.

Skoldagen hemma behöver också innehålla pass som erbjuder vila och stunder av fysisk aktivitet. Täta kontakter med läraren är också viktiga för att vårdnadshavare som saknar studievana ska kunna hjälpa och stödja sitt barn hemma.

I exemplet från Freinetskolan Kastanjen poängteras vikten av att möta vårdnadshavarnas oro med respekt men att också hålla fast vid sin linje och verka för den genom återkommande information. I de andra exemplen lyfts andra strategier fram. Det är således viktigt att göra en analys av den egna förskolans eller skolans behov vid föräldrakontakter i krishantering.

Diskussionsfrågor

  • På vilket sätt kan förskolan eller skolan i förväg förbereda sig för eventuella krissituationer, för att garantera alla elevers rätt till utbildning?
  • Vilka av de exempel som presenteras i texten skulle passa på er förskola eller skola?
  • Vilka skulle inte fungera lika bra på er förskola eller skola?
Ansvar

Förskolans och skolans betydelse

I Sverige valde staten att hålla grundskolor och förskolor öppna även om distansundervisning bedrevs för äldre elever. Skälen var flera - dels ville man garantera att elevernas möjlighet till undervisning inte skulle äventyras, dels menade man att många utsatta barn har sin trygghet i skolan. Det senare bekräftas också i en större enkätundersökning genomförd av barnrättsorganisationen Maskrosbarn 2019 (Skolkurage, s. 4):

"Skolan är dessutom en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn som lever i utsatta hemsituationer och det är ofta i skolan som barn kan bli identifierade och upptäckta av vuxna."

Det innebar att lagen om skolplikt gällde, även under den pågående krisen. Skolplikten har sitt ursprung i folkskolestadgan som infördes 1842 och innebär att skolgången är obligatorisk för alla barn. På så sätt får varje barn rätt till utbildning och till det innehåll som föreskrivs i läroplanen. Rätten till skolgång fastställs också i Konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen, § 28):

"Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning. I syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter ska de /konventionsstaterna/ särskilt:

  • (e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott."

Det ger också den svenska förskolan och skolan ett kompensatoriskt uppdrag: Det är skolans uppdrag att ge varje barn och elev det som krävs för att hen på lika villkor som sina kamrater kan ta sig an livet:

Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Skollagen 1 kap. 4 §.

I en krissituation är det alltså särskilt viktigt att se till att skolverksamheten fortfarande kan värna om varje barns och elevs rätt till undervisning, i synnerhet för dem där vårdnadshavarna kanske är osäkra inför, eller saknar möjligheter, att ge stöd i undervisningen hemma.

Forskning och fördjupning

Referenslista

Barnkonventionen (2020) på Unicefs webbplatslänk till annan webbplats Hämtad 2020-05-09.

Cullberg, J. & Lundin, T. (2010). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.

Läraren (2020). Rektorns egen film lockade eleverna tillbaka till skolan. 17 april 2020, på tidningen Lärarens webbplats.länk till annan webbplats Hämtad 2020-05-09.

Månsson, N. & Osman, A. (2017). I gapet mellan hem och skola: Om några somaliska föräldrars möte med den svenska skolan. I P: Lahdenperä & E: Sundgren (red.) Nyanlända, interkulturalitet och språklighet i klassrummet. Stockholm: Liber.

Pihlgren, A. S. (i tryck). Förskolans professionella begrepp - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Skolkurage (2019). “Fråga hur vi mår, inte hur det går.” En rapport om elevers och skolpersonals upplevelser av att kunna ge, respektive få, stöd för att kunna trygga betyg och psykisk hälsa, på webbplatsen Maskrosbarn. Hämtad 2020-05-09.

Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Rapport 467 2018. Skolverket.länk till annan webbplats Hämtad 2020-05-14.

Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömningar 2017. Rapport 455 2017. Skolverket.länk till annan webbplats Hämtad 2020-05-14.

Skolverket (2020). Utvecklingssamtal på distans. Hämtad 2020-05-11.

Stockholms handelskammare (2018). Hårda fakta. Så segregerat är Stockholm. Rapport 2018:05. Stockholm: Stockholms handelskammare.

Intervju med rektor Anna Pilebro Bryngelsson, Silverdalsskolan, Sollentuna, 2020-05-11.

Intervju med rektor Semira Vikström, Visättraskolan, Huddinge, 2020-05-11.

Intervju med rektor Camilla Beijmo Samuelsson, Fittjaskolan, Botkyrka, 2020-05-12.

Intervju med rektor Maria Nordheden Gard, Freinetskolan Kastanjen, Botkyrka, 2020-05-12.

Intervju med verksamhetschef Katarina Weidenhaijn, Södertälje kommunala förskolor, 2020-05-14.

Barnkonventionen (2020) på Unicefs webbplatslänk till annan webbplats Hämtad 2020-05-09.

Cullberg, J. & Lundin, T. (2010). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.

Läraren (2020). Rektorns egen film lockade eleverna tillbaka till skolan. 17 april 2020, på tidningen Lärarens webbplats.länk till annan webbplats Hämtad 2020-05-09.

Månsson, N. & Osman, A. (2017). I gapet mellan hem och skola: Om några somaliska föräldrars möte med den svenska skolan. I P: Lahdenperä & E: Sundgren (red.) Nyanlända, interkulturalitet och språklighet i klassrummet. Stockholm: Liber.

Pihlgren, A. S. (i tryck). Förskolans professionella begrepp - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Skolkurage (2019). “Fråga hur vi mår, inte hur det går.” En rapport om elevers och skolpersonals upplevelser av att kunna ge, respektive få, stöd för att kunna trygga betyg och psykisk hälsa, på webbplatsen Maskrosbarn. Hämtad 2020-05-09.

Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Rapport 467 2018. Skolverket.länk till annan webbplats Hämtad 2020-05-14.

Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömningar 2017. Rapport 455 2017. Skolverket.länk till annan webbplats Hämtad 2020-05-14.

Skolverket (2020). Utvecklingssamtal på distans. Hämtad 2020-05-11.

Stockholms handelskammare (2018). Hårda fakta. Så segregerat är Stockholm. Rapport 2018:05. Stockholm: Stockholms handelskammare.

Intervju med rektor Anna Pilebro Bryngelsson, Silverdalsskolan, Sollentuna, 2020-05-11.

Intervju med rektor Semira Vikström, Visättraskolan, Huddinge, 2020-05-11.

Intervju med rektor Camilla Beijmo Samuelsson, Fittjaskolan, Botkyrka, 2020-05-12.

Intervju med rektor Maria Nordheden Gard, Freinetskolan Kastanjen, Botkyrka, 2020-05-12.

Intervju med verksamhetschef Katarina Weidenhaijn, Södertälje kommunala förskolor, 2020-05-14.

Mer forskning och annat material av Ann S. Pihlgren

Praxisnära forskning, på webbplatsen för Ignite Reserach Institutetlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 25 september 2020