Så här funkar det

Självskattningen ger en nulägesbild av hur ni arbetar med området Samverkan med vårdnadshavare. Ni besvarar tio påståenden och det går att skriva kommentarer efter varje svar i den skuggade rutan. Alla påståenden behöver inte besvaras. Välj själva ut vilka påståenden som passar in på er verksamhet.
Det kan vara klokt att skriva ut kommentarerna som pdf – de sparas inte när ni lämnar sidan. Gå högst upp till höger på webbläsaren och välj "Skriv ut". Välj "PDF utskrift" när val av skrivare kommer upp, namnge dokumentet och spar ned på er dator.

Tidsåtgång

Det tar ca 60 minuter att göra självskattningen om man räknar med tillhörande diskussioner i ett arbetslag på ca 4-8 personer.

Resultatet

När alla påståenden har besvarats kommer en summering. Om ni vill spara den behöver ni skriva ut den som pdf med hjälp av er webbläsare.


Områden kring samverkan med vårdnadshavare

Skolan har överenskommelser om gemensamma förhållningssätt.

Föräldrar och vårdnadshavare används som kompetenta resurser i elevernas lärande.

Fritidshemmet är en aktiv resurs för att skapa starka relationer med flerspråkiga hem.

Skolan har system för möten och samverkan.

Ledningen och personalen har god insikt i hur man ska agera normkritiskt inom området samverkan.

Ledning och personal har goda kunskaper om de lagar, förordningar och den juridik som reglerar samverkan.

Resultat och analys

För att kunna fortsätta använda resultatet behöver ni spara ner det som en PDF med hjälp av den webbläsare som ni använder.

Gå högst upp till höger på webbläsaren och välj "Skriv ut". Välj "PDF utskrift" när val av skrivare kommer upp, namnge dokumentet och spar ned på er dator.

Diskutera gemensamt

Till exempel kan ni diskutera följande:

  • Är ni eniga om hur ni ska arbeta vidare med frågorna som ingår i självskattningsverktyget?
  • Stödmaterial hittar ni till höger. Fundera på hur kan ni arbeta vidare med resultatet med hjälp av materialet.

Dokumentera gärna hur ni arbetar vidare. Försök att vara konkreta och tydliga med arbetssätt, ansvarsfördelning, tidsramar och uppföljning och utvärdering.

Förklaring

Grön markering (1): Stämmer
Gul markering (2): Stämmer delvis
Röd markering (3): Stämmer inte
Frågor med blå text är obesvarade.

OBS! Ert resultat sparas inte, men ni kan skriva ut det som pdf med hjälp av den webbläsare som ni använder.

här.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Gemensamma förhållningssätt

När skolan har många olika kanaler för kommunikation och möten med vårdnadshavare underlättar det för personalen att kunna möta familjerna utifrån deras olika behov, livssituationer, förväntningar och krav.

Påstående 1. På vår skola har vi en överenskommelse om gemensamma förhållningssätt för möten, kontakter och samverkan med vårdnadshavare och hemmen som all personal förstår och agerar utifrån.


Stöd i arbetet

Hur ni kan arbeta med att öka lärares förmåga att skapa väl fungerande kommunikation mellan skolan och elevernas hem, och då särskilt med deras föräldrar. 

Samverkansformer och öppna kommunikationskanaler av Ann S. Pihlgren

Föräldrar och vårdnadshavare används som resurser

Lärarna på vår skola betraktar vårdnadshavare som viktiga resurser, som bidrar med kunskaper och erfarenheter med vilja och ambition att stödja barnets kunskapsutveckling.

Påstående 2. På vår skola är vårdnadshavarna kompetenta resurser i elevernas lärande.

Stöd i arbetet

I dagens samhälle som präglas av globalisering och mobilitet har allt fler elever och deras föräldrar erfarenheter som skiljer sig från många lärares.

Föräldrasamverkan i mellanrummet av Åsa Wedin

Föräldrars livserfarenheter som resurs i flerspråkiga skolor av Max Strandberg

Föräldrar och vårdnadshavare används som resurser

Genom att skolpersonalen intar ett interkulturellt förhållningssätt öppnar man även upp för social interaktion och möten mellan personal och föräldrar med olika etnisk och kulturell bakgrund.

Påstående 3. På vår skola synliggör vi elevernas språk och kultur.


Stöd i arbetet

I dagens samhälle som präglas av globalisering och mobilitet har allt fler elever och deras föräldrar erfarenheter som skiljer sig från många lärares.

Föräldrasamverkan i mellanrummet av Åsa Wedin

Fritidshemmet är en aktiv resurs

Fritidshemmet kan vara en aktiv resurs för att skapa starka relationer med föräldrar och vårdnadshavare. Fritidshemmet beskrivs i forskning som en viktig förmedlingsarena mellan hem och skola. Personalen i fritidshem blir representanter också för skolans värld eftersom de träffar vårdnadshavarna oftare än skolpersonalen, som en ”spindel i nätet”.

Påstående 4. På vår skola är fritidshemmet en aktiv resurs för att skapa starka relationer med alla hem och vårdnadshavare.


Stöd i arbetet

Genom att kommunicera och synliggöra undervisningens innehåll, mål och syfte får vårdnadshavare mer insyn i fritidshemmets och skolans dagliga arbete och förståelse för verksamheten.

Fritidshemmets samverkan med hem och vårdnadshavare av Catarina Andishmand

Samarbete med föräldrar och vårdnadshavare utifrån ett interkulturellt förhållningssätt präglas av nyfikenhet på andra.

Föräldrasamverkan – ömsesidighet, dialog och erkännande, Lars Erikson

Skolan har system för möten och samverkan

I skolor som styrs med läroplanen som grund är ramar, överenskommelser, förhållningssätt och förväntningar tydliga och gemensamma. Detta underlättar goda kontakter med vårdnadshavarna och verksamheten som genom detta kan sätta upp nödvändiga professionella gränser om så krävs.

Påstående 5. På vår skola har vi system som främjar goda kontakter med vårdnadshavare och som förebygger konflikter mellan vårdnadshavare och skola.

Skolan har system för möten och samverkan

Skolan behöver kontinuerligt utvärdera och utveckla samverkansformerna som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Påstående 6. På vår skola har vi en gemensam strategi som kontinuerligt utvärderas för att möjliggöra för hem och vårdnadshavare att bli delaktiga i frågor som rör elevens skolgång.

Ledningen och personalen har god insikt i hur man ska agera normkritiskt inom området samverkan.

Att skolan respekterar vårdnadshavare som de viktiga vuxna de är för sina barn, innebär att lärarnas utgångspunkt behöver vara att betrakta föräldrarna som resurser, som vuxna med kunskaper och erfarenheter och med vilja och ambition att stödja sina barn.

Påstående 7. På vår skola finns det vårdnadshavare som vi inte möter med respekt.

Ledning och personal har goda kunskaper om de lagar, förordningar och den juridik som reglerar samverkan.

Brist på kunskaper om skolsystemet, lärarnas arbetssätt och språkförbristningar, kan utgöra hinder för hur vårdnadshavare kan bli värdefulla samtalspartners. Skolan å andra sidan har förväntningar på vårdnadshavares delaktighet och engagemang och är kanske omedvetna om vårdnadshavarens situation och förutsättningar att närvara.

Påstående 8. På vår skola säkerställer vi att alla vårdnadshavare är måna om att närvara på våra fysiska träffar.

Ledning och personal har goda kunskaper om de lagar, förordningar och den juridik som reglerar samverkan.

Skolan som institution, och dess lärare, står i en maktposition gentemot föräldrarna. Genom att skapa en medvetenhet om dessa förhållanden kan större förståelse för föräldrar och barn med olika bakgrund skapas.

Påstående 9. Rektor och skolpersonal på vår skola agerar normkritiskt i alla kontakter med hem och vårdnadshavare genom att göra perspektivbyten för att hela tiden försöka se frågor ur barns, elevers, vårdnadshavares, personals och skolans perspektiv.

Ledning och personal har goda kunskaper om de lagar, förordningar och den juridik som reglerar samverkan.

Under kristider, som till exempel Corona-pandemin, har rektorer snabbt behövt ställa om undervisning och hur kontakter med hem och vårdnadshavare tas för att informera om de rekommendationer och krav som myndigheter ställer på skolan.

Påstående 10. På vår skola har vi en plan för hur vi hanterar kontakter med och informerar vårdnadshavare under kristider.