En viktig del i skolans demokratiuppdrag är att förmedla och förankra jämställdhet och respekt för alla människors lika värde. I det arbetet behöver alla i skolan ha kunskap om vad sexuella trakasserier är och faktorer som kan bidra till att de förekommer.

Skolans ansvar att motverka sexuella trakasserier regleras både i skollagen och läroplanen för varje skolform samt i diskrimineringslagen. Krav på att skolan ska skapa en trygg och säker arbetsmiljö finns också i arbetsmiljölagen.

Skolan ska se till att elever inte utsätts för sexuella trakasserier i samband med verksamheten. Det finns en skyldighet att systematiskt arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga att elever blir utsatta.

Skolan ska ha skriftliga riktlinjer och rutiner för att förhindra sexuella trakasserier och trakasserier. Såväl elever som anställda i verksamheten bör medverka när dessa tas fram.

För att kunna hålla en nolltolerans mot sexuella trakasserier behöver alla anställda följa de rutiner som finns. Så snart någon i personalen får veta att en elev upplever sig utsatt, måste rektor informeras. Skolan har ansvar att utreda och åtgärda sexuella trakasserier och att anmäla dessa till huvudman.

Arbetet mot sexuella trakasserier behöver aktivt diskuteras i kollegiet, så att det finns kunskap och samsyn om hur problemen kan ta sig uttryck och hur personalen kan agera i olika lägen.

För att kunna förebygga sexuella trakasserier måste skolan undersöka om det finns risker för sexuella trakasserier i verksamheten. Samverkan med elever och skolans personal är en central del i hela arbetsprocessen.

Tillitsfulla relationer mellan skolans personal och eleverna är en viktig del i arbetet med en trygg skolmiljö. Det handlar bland annat om att eleverna har lyssnande vuxna omkring sig. Elevernas förtroende för vuxnas förmåga att hantera utsatthet har stor betydelse för om de väljer att berätta för skolans personal om upplevelser och händelser.

Tillitsfulla relationer mellan eleverna är en viktig del för att skapa trygghet och förutsättningar för lärande. Att eleverna möts mellan klasser och årskurser för att samverka kan påverka detta.

Det ska finnas ordningsregler på varje skola och dessa ska utarbetas tillsammans med eleverna. Ordningsreglerna ska vara aktuella och relevanta för de elever som går på skolan.

Ett normkritiskt perspektiv på undervisning handlar bland annat om att läraren funderar över hur de egna föreställningarna och erfarenheterna påverkar planering och genomförande. Val av till exempel undervisningsexempel, klassrumsplacering, gruppindelning, diskussionsfrågor kan bidra till att förstärka eller förändra normer.

Under 2017 granskade Skolinspektionen sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skolinspektionen lyfter i sin rapport fram vikten av att arbeta systematiskt med sex- och samlevnadsundervisningen och att koppla det till värdegrundsarbetet.

Skolinspektionens granskning visar även att eleverna behöver få möjlighet att kritiskt reflektera över hur normer påverkar och i många fall begränsar människors handlingsutrymme. Eleverna behöver få fundera och diskutera om sexualitet, identitet, relationer och frågor som knyter an till det - som exempelvis hedersrelaterade frågor, homofobi och grovt språkbruk.

Sexuella trakasserier kan även förekomma på nätet. I det främjande och förebyggande arbetet bör frågor om nätet och sociala medier ingå, eftersom dessa är en del av elevernas skolvardag och fritid. Här ingår det även att i undervisningen rusta eleverna med de kompetenser som behövs för demokratiska samtal och säkerhet på nätet.

Ibland uppstår diskussioner i skolan som personalen kan uppleva som utmanande att hantera och där personal och skolledning kan behöva stöd. Det kan handla om allt från politik och religion till kultur, traditioner eller könsstereotypa föreställningar. Beredskap på att hantera dessa diskussioner skapar förutsättningar för att skolan inte undviker dem.