Värdegrundsarbete viktigt för studiero

Elever som känner sig trygga och inkluderade har en mer positiv bild av skolan. Därför är värdegrundsarbetet viktigt för att främja studiero. Här får ni förslag på hur ni kan arbeta.

Det här stödmaterialet riktar sig främst till dig som arbetar i grundskolan, men kan även användas i andra skolformer.

Lärare och elever framför datorn

Elever som känner sig trygga och inkluderade har en mer positiv bild av skolan, visar Skolinspektionens fördjupade analys av skolenkäten. Elever som känner sig otrygga har en långt mer negativ bild, till exempel gällande studiemiljön och sitt inflytande över undervisningen. Elever vågar i högre utsträckning uttrycka sig och ställa frågor på lektionerna i skolor där lärarna är starkt förankrade i en gemensam värdegrund än i skolor där detta saknas.

Rapporten ”Trygghet, fördjupad analys av skolenkäten” på Skolinspektionens webbplats.länk till annan webbplats

Skolinspektionens granskning visar att det på skolor som lyckats förbättra studieron bland annat råder samsyn kring arbetet med normer och värden. Granskningen belyser också att skolors ordningsregler är verksamma framförallt när de är förankrade i värdegrundsarbetet. Reglerna behöver diskuteras i relation till skolans arbete med normer och värden.

Kvalitetsgranskningen ”Skolans arbete för att säkerställa studiero” på Skolinspektionens webbplats.länk till annan webbplats

Ett av skolans många mål ska vara att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina egna förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö. Skolan ska också ha som mål att varje elev visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan.

Så kan ni arbeta med skolans värdegrund

Skolan behöver arbeta långsiktigt och systematiskt för att värdegrundsarbetet ska bli en del i undervisningen. Värdegrundsarbetet behöver också ingå i den dagliga verksamheten för att skapa trygghet för eleverna. Här är några aspekter som är betydelsefulla för arbetet:

Se värdegrundsarbetet som en del av kunskapsuppdraget

Värdegrundsarbetet ska genomsyra skolans verksamhet. Skolans personal behöver se det som en del av skolans kunskapsuppdrag. Värden såsom jämställdhet och mänskliga rättigheter lyfts i flera av skolans kurs- och ämnesplaner och ska därför ingå i ämnesundervisningen för dessa ämnen.

Arbeta för samsyn i värdegrundsfrågor

Skolinspektionens granskning visar att det finns en risk för att arbetet med skolans värdegrundsuppdrag blir personbundet och drivs utifrån enskilda personers engagemang. Ett sådant arbetssätt blir sårbart. För att arbetet med normer och värden inte ska bli personbundet kan skolan arbeta aktivt för att skapa samsyn kring dessa frågor. Kompetensutveckling, kollegialt lärande och forum för samtal kan stärka samsynen. Det kan även ett systematiserande av värdegrundsarbetet eller förankring av skolans mål, riktlinjer och visioner göra.

Kvalitetsgranskningen ”Skolornas arbete med demokrati och värdegrund” på Skolinspektionens webbplats.länk till annan webbplats

Ha ett normkritiskt förhållningssätt

Att arbeta normkritiskt är ett sätt att hålla värdegrundsarbetet levande. Ett sådant förhållningssätt innebär att visa på de begränsande normer som finns i samhället och på den egna skolan, för att kunna ifrågasätta och förändra dem. Det är vanligt att skolor belyser begränsande normer, men för att få någon effekt behövs också samtal, ifrågasättande och reflektion kring normerna. Som lärare kan ni utgå från ett normkritiskt perspektiv i val av exempelvis litteratur, filmer, undervisningsexempel eller bilder.

Gör eleverna delaktiga

Läraren behöver göra eleverna delaktiga i undervisningen för att de ska kunna göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Elever behöver få möjlighet att träna demokrati i praktiken. Eleverna kan göras delaktiga på olika sätt. Det kan ske till exempel genom val av arbets- och redovisningsform, utvärderingar och i arbetet med skolans ordningsregler. Även återkoppling är viktigt. Utgå från elevernas erfarenheter och intressen och skapa ett tryggt och öppet samtalsklimat där alla elever vågar uttrycka sig.

Stärk relationerna mellan eleverna

I arbetet för en trygg skola är det viktigt att stärka gemenskapen bland eleverna. För att möjliggöra det behöver det finnas naturliga mötesplatser och gemensamma aktiviteter där eleverna kan lära känna varandra. Här är några exempel på hur ni kan arbeta för att främja goda relationer mellan elever i olika klasser och årskurser:

  • Låt äldre elever läsa för yngre och yngre elever läsa för äldre.
  • Låt elever som har kunskaper inom ett område introducera området för andra klasser.
  • Organisera samarbete mellan klasser kring exempelvis en skoltidning.
  • Ge elever möjlighet att ta hand om rastaktiviteter eller elevcafé.

Arbeta för en skolkultur som främjar studiero

Beroende på vilken skolkultur som råder kan studiero främjas eller försvåras. Det finns flera sätt att påverka kulturen på skolan i en riktning som främjar studiero. Ett exempel är att lärarna har höga förväntningar på eleverna. Det har stor betydelse för hur elever presterar i skolan. När lärarna förväntar sig att eleverna kommer förberedda, tar undervisningen på allvar och arbetar på lektionerna, kan det vara större chans att detta kommer att hända. Man kan säga att det bidrar till en pluggkultur. Andra exempel kan vara att skolans personal agerar som förebilder, att ha för vana att hälsa på varandra och att ingripa direkt vid konflikter och skojbråk.

Ta del av hur några skolor har arbetat

Under några år jobbade vi utifrån en pedagogisk fråga med anknytning till genus och jämställdhet, både arbetslagsmöten, ämneslagsmöten och arbetsplatsträffar. Nu har vi gått vidare lite grand och gör det mest på arbetslagsträffarna. Någon gång har vi exempelvis gått igenom ett metodmaterial och gett våra kollegor exempel på övningar som man kan jobba med i sina mentorsklasser eller i ämnena. Någon annan gång hade vi fokus på hur man kan arbeta i sitt ämne med de här frågorna. (Lärare)

Bilderna i en del läroböcker är problematiska. När man till exempel går in på nätet och visar eleverna bilder från ett storstadsområde i Zimbabwe så kan de bli förvånade ”Va? Kan det se ut så i Afrika?”. Och det här är också normkritik. Det behöver komma in i allting man gör som lärare. (Lärare)

Vi har juldans varje år. Då är det 6:orna som lär ut dans till 2:orna. Med sådana typer av aktiviteter kan man bygga broar mellan klasserna. (Rektor)

Det som är viktigast i vårt arbete på den här skolan är att det är nolltolerans mot skojbråk och att det är okej att plugga. När vi får bukt med skojbråken och höjer pluggkulturen, och lyckas förankra hos eleverna att ”det är coolt att plugga”, då har vi vunnit otroligt mycket mark på de andra ställena också. Det löser upp många andra knutar. (Rektor)

Arbeta vidare

Här hittar ni en ljudfil samt ett antal diskussionsfrågor som ni kan arbeta vidare med tillsammans.

Ulf Jederlund

I den här ljudfilen berättar Sandra Brömster, expert på Skolverket, om hur värdegrundsarbetet kan integreras i skolans verksamhet utifrån ett normkritiskt perspektiv.

För gärna anteckningar medan ni lyssnar. Anteckna sådant ni tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Anteckningarna bildar underlag till era gemensamma diskussioner.

Sandra Brömster: Värdegrundsarbete viktigt för studiero – transkribering av ljudfil (pdf)PDF (pdf, 140 kB)

Diskussionsfrågor

  • Hur tror ni att era förväntningar på eleverna påverkar deras lärande, självbild och beteende?
  • Hur arbetar ni för att stärka gemenskapen mellan eleverna i skolan?
  • Hur skulle ni beskriva er skolkultur? Hur kan ni arbeta för att bibehålla eller utveckla den?
  • Hur integrerar ni arbetet med skolans värdegrund i undervisningen?

Case: Bristande samsyn

Innan ni arbetar med detta case är det viktigt att ni tagit del av tillhörande material. De olika perspektiv som behandlats genom webbtexten, ljudfilen och diskussionsfrågorna kan vara vägledande för er i era diskussioner. Utse gärna en person som ser till både att alla kommer till tals och att ni hinner med alla diskussionsfrågor.

Bristande samsyn

Personalen på en lågstadieskola arbetar med konfliktlösning på olika sätt. En del av lärarna och pedagogerna väljer att ingripa, hjälpa eleverna att lösa problemen samt att senare under dagen följa upp hur det gått. Även de andra lärarna och pedagogerna ingriper vid konflikter. De lämnar sedan över till elevernas mentor eftersom de menar att konflikterna bäst reds ut och följs upp av mentorn som känner eleverna bättre. Skolans ledning ser ett behov av att arbeta vidare med personalen för att ta fram gemensamma riktlinjer för hur de ska agera, för att undvika missförstånd. Efter en tids gemensamma möten har riktlinjer tagits fram men ledningen märker att skillnaderna fortfarande kvarstår.

Diskutera

  • Vilka för- och nackdelar ser ni med lärarnas olika förhållningssätt till konfliktsituationerna?
  • Vilka riktlinjer hoppas ni att skolan har enats om? Går förhållningssätten att kombinera?
  • Hur kan ledningen agera för att lyckas implementera riktlinjerna?
  • Hur kan ni koppla detta till er egen verksamhet?
Senast uppdaterad 25 oktober 2019